Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
des kraftigt och fortsatte att öka under de följande
årtiondena. De stora, för den verkliga industriella
massproduktionen avgörande förbättringarna
inom verkstadsindustriens maskinteknik kommo
dock relativt sent; först mot slutet av århundradet
uppträdde t.ex. revolversvarven och fräsmaskinen.
Den standardiserade masstillverkningen kom så
småningom i gång under 90-talet. "De moderna
maskinernas tillbehör, standardiserade
skärverktyg, mallar och andra vid maskinbearbetningen
styrande anordningar samt standardmåtten,
saknades ännu vid sekelskiftet i de flesta av de
svenska verkstäderna, och vanliga voro de
knappast ens före världskriget." Mot
precisionsmätningen stod länge "Motalapassningen":
ambitionen hos den enskilde arbetaren att hålla på med
sitt arbetsstycke tills han fann det fullgott, tills
det passade på sin plats i maskinen. Vad som
gällde verkstadsindustrien gällde också i
tillämpliga delar de övriga industrierna:
maskinanvändningen gick ibland sakta, ibland fort framåt, men
det var överallt den tillämpade maskintekniken,
som gav industrien och industrialiseringen dess
slutgiltiga karaktär.
De tekniska impulserna kommo i mycket hög
grad från utlandet: tidigast från England,
varifrån först förarbetare och verkmästare kommo
över med de nya maskinerna, och dit man sedan
sökte få framåtsträvande arbetare och
arbetsledare över för att studera. Amerika kom också
relativt tidigt in i den krets av länder, varifrån
tekniska impulser kommo den svenska industrien till
godo. Sannolikt sammanhänger detta med
emigrationen; det är ju bekant, huru inte bara
lands-bor och olärda arbetare flyttade över till USA
för att finna en ny utkomst vilken som helst, utan
också yrkesskickliga arbetare och yngre vetgiriga
ingenjörer reste dit ut inte bara för att
förtjäna mera pengar utan också för att förkovra sig
i sitt yrke med tanke på framtida verksamhet i
hemlandet. Åtskilliga av dessa återvände också
hem med sina erfarenheter och utökade
kunskaper. Det tyska inflytandet var däremot avsevärt
senare, om man undantar vissa industrier —
såsom t.ex. kvarnbranschen eller bryggeriindustrien;
särskilt inom den sistnämnda hade det sedan 60-
Fig. 3. Motala Verkstad byggde år 1888 Sveriges då
största bro, Forsmobron, ett mästerverk av
ingenjörsbyggnadskonst, ett ännu kvarstående monument från
Norrlandsjärnvägarnas pionjärstid. (Tekniska Museet.)
talet varit regel, att varje adept till en ledande
befattning skulle resa till Tyskland för att utbilda
sig. Den tekniska undervisningen här i
landet — som författaren skildrar i ett särdeles
intressant avsnitt — hade en förhållandevis sen
utveckling, och ingenjörsutbildningen var under
genombrottsårtiondena föga tillfredsställande.
Sedan förbättrades den, men den svenska industrien
led länge av ett förakt för den teoretiskt utbildade
ingenjören, vilken först sent efterträdde den
självbildade verkmästaren som arbetsledare och
konstruktör. År 1908 t.ex. fanns en utexaminerad
ingenjör på var 35 :e fabrik inom träindustrien,
på var 21:a inom livsmedelsindustrien och på var
ll:e inom mineralindustrierna. De branscher,
där de teoretiskt skolade teknikerna först funno
uppskattning, voro den mekaniska industrien,
bergshanteringen och järnvägsväsendet. Huru
denna missaktning av det teoretiska
sammanhängde med själva det naturliga urvalet till
före-tagarkåren inom industrien under
genombrottstiden, ger författaren bestämda antydningar om.
Förhållandena i detta avseende förbättrades sedan
gradvis i den mån storköpmän och storfinansiärer
med större förutsättningar för teknisk och
ekonomisk vidsyn kommo med som företagsgrundare,
och när slutligen bankerna med sin tillgång till
expertis på alla praktiska områden utvidgade sina
industriella intressen. Men ännu vid sekelskiftet
var t.ex. i de mekaniska verkstäderna den
arbetsledare regeln, vilken författaren karakteriserar
som den gamla tidens verkmästare, "med helskägg
och krage" och med den tekniska aftonskolan som
enda teoretisk underbyggnad.
Att den uppväxande industrialismen också i
vårt land medförde sociala missförhållanden är
påtagligt och uppvisas också av författaren i
arbetets andra del, "Det industriella arbetet". Redan
inledningskapitlet med sin realistiska målning av
arbetsdagens ingång i de stockholmska
fabrikskvarteren en dag på 1870-talet, med arbetarnas
vandring till arbetet vid 6-tiden på morgonen,
avbruten av besök på de små skumma krogarna
för att stärka sig till arbetsdagen med en
morgonsup, ger en upptakt till skildringen av den
bostadsnöd, det hygieniska elände och det
moraliska fördärv, som ofta åtföljde inflyttningen till
städerna. "Enbart vid Götgatan, på den korta
sträckan mellan Skanstull och Södermalmstorg,
lågo sjutton krogar: Zetterholmskan, Förgyllda
Sängen, Ekorren och allt vad de hette." Det var
med utgångspunkt från dessa skuggsidor av
då-lida svenskt arbetarliv, som arbetarrörelsens
agitation för solidaritet och politisk emancipation
tog sin begynnelse. Den förde så småningom
till ett starkt organisationsbyggande, ett gradvis
förstärkt självmedvetande och till en steg för steg
vidgad såväl materiell som kulturell behovskrets
hos arbetarmassorna, vilket allt har kraftigt
samverkat med produktionsteknikens och
arbetsorganisationens frammarsch inom företagen för att
främja industriens produktion och allmänna
kapacitet. Att den "fallenhet för samvetsgrant utfört
precisionsarbete", som anses i så särskilt hög grad
känneteckna den svenske industriarbetaren och
på betydelsefulla områden utgöra nyckeln till
3 april 1943
I 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
