- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Industriell ekonomi och organisation /
26

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

pengar, men läkarnas erfarenhet säger oss icke desto
mindre, att de ha en gynnsam inverkan på personalens
välbefinnande och arbetsförmåga. Även på detta område
lönar det sig följaktligen att anskaffa fullgoda hjälpmedel,
även om de skulle betinga ett något högre pris än de näst
bästa.

Sw
DK 614.84

Brandvakthållning. I Brandskydd 1942, h. 12, s. 183,
finnes en uppsats om brandvakthållning, som förtjänar att
uppmärksammas av industriens män.

Enligt den statistik över orsakerna till brand inom
industrien, som försäkringsbolagen ha låtit utarbeta för
femtonårsperioden 1922—1936 (fig. 1), uppstå ungefär 55 %
av eldsvådorna under arbetstiden och 45 % under
vilotiden. Det genomsnittliga värdet av en dagbrand är ca
11 300 kr och av en nattbrand ca 28 000 kr. Att de
nattliga bränderna få så mycket större omfattning än
dagbränderna beror enligt förf:s mening på bristfällig
vakthållning.

För att brandvakten skall systematiskt och noggrant
uppfylla sitt åliggande bör han erhålla en noggrann
instruktion, som måste utarbetas från fall till fall, men till
vilken en stomme här nedan uppsatts:

1. Se till att huvudströmbrytare för elektrisk ström
äro frånslagna om nattarbete ej pågår.

2. Se till att, om nattarbete pågår, icke använda delar
av fabrikens elektriska anläggning äro strömlösa.

3. Se till att inga elektriska värmeapparater, såsom
strykjärn, limpannor, härdugnar eller kaminer, äro
strömförande utan tillsyn.

4. Se till att trasor, trassel o.d. ej kvarglömts på
trävirke eller annat brännbart material. Använt trassel skall
dagligen bortföras från arbetslokalerna eller förvaras i
därför avsedda behållare. Se till att dessa äro stängda.

5. Kontrollera att allt brännbart avfall är borttaget då
arbetet slutar.

6. Se till att kärl för eldfarlig vätska ej står framme
efter arbetets slut utan återställts till härför avsedd
förvaringsplats.

7. Se till att brinnande gaslågor eller svetslågor ej
kvarglömts (lödkolvar, härdugnar, svetsbrännare m.m.).

8. Se till att glöd ej fallit ut på golvet vid ässjor, härdar,
eldstäder etc.

9. Syna svetsningsplatser och se till att s.k. svetsloppor
ej kvarligga glödande.

10. Se till att gastuber för svetsning äro uppställda på
därför avsedd plats och stängda.

11. Se till att syrgastuber ej äro uppställda så, att olja
kan droppa ned på dem och att de ej stå intill
värmeledningar eller öppen eld.

12. Se till att papper, trävirke, avfall, trasor etc. icke
ligga intill ångrör, ävensom att säckar och kläder ej
upphängts till tork å desamma.

13. Se till att emballagesäckar ej kvarligga i fabriken
intill brännbart material.

14. Finnes spåntransport direkt till eldstad, bör denna
noga efterses.

15. Se till att brandredskap äro på sina platser.

16. Se till att alla branddörrar och brandluckor i
brandmurar och skärmväggar äro stängda och fungera
oklanderligt (stängning, låsning, tätning). Detsamma gäller
hissdörrar av branddürrstyp.

17. Kontrollera att temperaturen på varor, som kunna
självantändas, ej stiger eller att någon misstänkt,
främmande lukt avgår från desamma. Tillkalla i sådant fall
hjälp för omlämpning eller undersökning.

18. Se till att lagergångar intill trävirke ej gått varma.

19. Se till att föremål, som kunna verka som
brännglas, ej ligga kvar på fönsterbänkar o.d. över dagar, då
driften ligger nere.

Tid

Fig. 1. Industribränder 1922—1936.

20. Alarmera brandkåren så fort brandlukt eller eld
varsnas. Ingrip sedan själv med hjälp av handredskapen.

För mindre industrier kan det måhända bli allt för
betungande alt hålla särskild brandvakt. I sådana fall
skulle det dock kunna vara lämpligt att avdela en man,
som stannade kvar ett par timmar efter arbetets slut och
såg till att ingenting fanns alt anmärka på ordningen.

Inom större industrier kan en brandvakt mången gång
vara för litet. Antalet vakter bör anpassas så att varje
del av anläggningen kan besiktigas en gång i timmen.

Viktigt är att brandvakten har tillgång till alla nycklar.
Han bör dessutom kunna omgående alarmera brandkåren
medelst telefon, siren e.d.

Vid större industrier skulle det säkerligen vara av stort
värde, om brandvakten fick göra någon inspektion även
under arbetstiden, så att han kunde se var ordningen
eventuellt var mindre god och var farlig fabrikation
tillfälligtvis försiggick. Särskilt under tider då
reparations-och ombyggnadsarbeten pågå skulle sådana inspektioner
vara av betydelse. r

Föreningar

Industriell Ekonomi och Organisation
sammanträdde den 23 februari 1943 under ordförandeskap av
professor Tarras Sällfors. Till sammanträdet voro inbjudna
medlemmar i avdelningarna för Mekanik och Teknisk
Undervisning samt i Yngre Mekanisters Förening.

Civilingenjör Fred Lind talade om "Mekanisternas
arbetsfält", en undersökning av de under åren 1932—41
utexaminerade högskolemekanisternas fördelning på
näringsgrenar och arbetsområden. Primärmaterialet för
undersökningen har insamlats med frågeformulär som sänts
till utexaminerade mekanister vid KTH och CTH.

Tendensen är i stort likartad vid bägge högskolorna
med en minskning i rekryteringen till de enskilda
företagen till förmån för de statliga-militära samt med en
minskning av antalet högskoleutbildade konstruktörer
både absolut och relativt.

Högskolemekanisterna få ett alltmera vidgat arbetsfält
och från att tidigare ha tagits i anspråk huvudsakligen för
tekniska och konstruktiva uppgifter inom den mekaniska
industrien få de numera organisatoriska och ekonomiska
uppgifter som produktionsledare inom alla industrigrenar.

Föredraget var illustrerat med ljusbilder av tabeller och
diagram över undersökningens siffermaterial Dessa
komma att återges i Tekn. T.

I den efterföljande supén och samkvämet deltogo ett
fyrtiotal medlemmar.

Mats Hede

I 26

3 april 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943i/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free