Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
studieingenjörer. Därjämte få de genomgå en
korrespondenskurs för arbetsstudieingenjörer, och
denna kurs avslutas med ett skriftligt prov.
Utbildningen är dock ej färdig efter de första tre
månaderna. Den vidare utbildningen sker genom
organisationsavdelningens egen försorg. Jämsides
med den vidare utbildningen går det praktiska
arbetet. Härvid få de tillägna sig de speciella
kunskaper, som erfordras för studiet av ban-,
maskin-och trafikavdelningarna samt av
förrådsavdelningens arbete.
Antalet arbetsstudieingenjörer vid
huvudverkstäderna har under de senaste åren i medeltal
uppgått till åtta till tio man. Man kan beräkna, att
under de förflutna åtta åren 20 à 25 % av alla
de arbeten, som kunna bli föremål för studier, ha
blivit genomgångna. Den totala arbetsstyrkan vid
verkstäderna uppgår till ca 3 500 man. Om dessa
siffror jämföras med motsvarande siffror för det
område, som organisationsavdelningen har att
studera, inser man snart, att behovet av
arbets-studiemän är vida större än den nuvarande
uppsättningen inom avdelningen. Statens Järnvägars
hela personal kan sättas till 45 000 à 50 000 man.
Antalet varierar ganska mycket under olika
årstider, framför allt på grund av banavdelningens
stora arbeten, som äro säsongbetonade. Av denna
styrka utföra kanske 30 000 man arbeten, som
kunna bli föremål för arbetsstudier. Det är alltså
fråga om en styrka, som är åtta till nio gånger
större än verkstädernas.
Organisationsavdelningen
Det finns f.n. vid organisationsavdelningen nio
arbetsstudieingenjörer, av vilka fyra ha teknisk
högskoleexamen. För maskinskrivning,
expedi-tionsgöromål m.m. ha två kvinnliga tjänstemän
anställts. För upprättandet inom avdelningen av
en sektion för bland annat kostnadskalkyler,
efterkalkyler m.m. har en tjänsteman med
akademisk examen i bland annat statistik och
nationalekonomi ställts till avdelningens förfogande.
Denne tjänsteman kommer först att utbildas i
arbetsstudier med särskild hänsyn till
trafikavdelningens arbeten. Det är meningen, att han senare
skall organisera upp arbetet med
kostnadskalkyler m.m. vid organisationsavdelningen. Vidare
kommer en extra ordinarie byråingenjör att
tjänstgöra vid avdelningen. Denne skall i första
hand ta hand om studiet av banavdelningens
arbeten och tjänstgöra som
avdelningsföreståndarens nämaste man.
Organisationsavdelningens arbetsuppgifter
Arbetsstudier komma nu att sättas igång på
områden, som tidigare ej ha studerats. Ej nog
härmed, i många avseenden råda väsentliga
olikheter mellan dessa arbeten och t.ex. arbetena i
en verkstad. Det kan därför vara av intresse ur
arbetsstudiesynpunkt att beröra arbetena vid ban-
och trafikavdelningarna, som först skola
studeras.
Vid trafikavdelningen har man börjat studera
dels arbetena i godsmagasinen och dels de olika
faktorerna, som vålla tågförseningar.
I ett godsmagasin inlämnar allmänheten
dagligen styckegods av vitt skilda slag och i olika
mängder, som skola inlastas i ett antal till olika
platser ställda godsvagnar. Varje dag komma
dessutom vagnar med styckegods, som via
godsmagasinet skola distribueras till
allmänheten. Det arbete, som dagligen skall utföras,
varierar alltså. Det växlar med årstiderna men
också från dag till dag. Möjligheterna att inverka på
arbetets omfång äro ej stora. Det gäller att om
möjligt samma dag ta hand om såväl det
ankommande som det avgående godset. Arbetet kan
försvåras på grund av tågförseningar. I regel måste
ankommande vagnar först lossas för att sedan på
nytt lastas med avgående gods. Arbetsstudierna
försvåras dessutom därigenom att man f.n. ej kan
få uppgifter på godsets vikt. Hur arbetet utföres
på ett magasin kan även inverka på arbetet vid
ett annat. Man kan därför inte behandla ett
godsmagasin som en sluten enhet. Problemet om
rationalisering av arbetet vid godsmagasinen måste
behandlas i sin helhet. För den skull måste
åtminstone ett visst antal godsmagasin av olika
storlek och beskaffenhet studeras i detalj,
resultaten sammanställas och de olika variablernas
funktionella sammanhang utredas. Man erhåller
då möjlighet att, utan att göra allt för
genomgripande undersökningar i övriga magasin, få
klarhet beträffande de rationaliseringsåtgärder, som i
varje fall kunna vidtas.
Till skillnad mot fabriker, verkstäder, kontor,
vissa större byggnadsplatser m.m. försiggå många
av banavdelningens arbeten ej på viss begränsad
arbetsplats utan utefter de långa järnvägslinjerna
från Ystad till Riksgränsen. Det är uppenbart,
huru pass försvårande denna omständighet är,
när det gäller arbetsledningen över huvud taget
och särskilt kontroll av utförda arbeten och för
arbetena använda arbetstimmar. Dessa
omständigheter verka även försvårande, när det gäller att
dra nytta av gjorda arbetsstudier. Så snart
arbetena gälla spåröverbyggnaden, tillkommer den
hindrande inverkan av tågen, särskilt när de äro
försenade.
Många av banavdelningens arbeten, såsom
sli-persutbyte, spårjusteringsarbeten osv., försiggå
överallt utefter alla linjer. När man angriper
studiet av ett dylikt arbete, blir det nödvändigt att
på olika platser av hela järnvägsnätet studera ett
större antal fall, så att man får med alla de
variabler — olika spåröverbyggnadskonstruktioner,
sliperslängder och dimensioner, ballastens
beskaffenhet och kvalitet, klimatförhållanden m.m. —
som inverka. Ett särskilt kapitel blir studiet av
arbetsredskap och verktyg och deras handhavande.
4 sept. 1943
I 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
