Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
tionstekniker kan göra en värdefull insats. Denna
utveckling torde ha börjat vid tiden efter förra världskriget
och har säkerligen ännu icke nått sitt slut. Den relativa
minskningen av antalet högskolemekanister i den
mekaniska verkstadsindustrien går till största delen ut över
konstruktörerna. Antalet såsom produktionstekniker inom
den mekaniska verkstadsindustrien och inom
textilindustrien verksamma mekanister synes ha nått ett visst
jämviktsläge.
Inom näringslivet i övrigt finna ca 10 % av
mekanisterna användning såsom tekniker i konsulterande firmor,
i affärsföretag och i försäkringsföretag. Ca 10 % av hela
antalet yngre mekanister äro verksamma i civil statlig
tjänst och under normala förhållanden äro ungefär lika
många verksamma i statliga militära verk och
inrättningar. I kommunal tjänst är en försvinnande liten del
anställd. En mindre del, ca 4 %, verkar som lärare: ett
tämligen konstant antal mekanister äro anställda som
assistenter vid de tekniska högskolorna, vartill kommer att
med den lägre tekniska utbildningens utbyggande en hel
del lärarplatser, avsedda för högskolemekanister, stå eller
komma att stå till förfogande.
Fred Lind
Böcker
DK 338.45(09)
Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler,
av Nils G Wollin, Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1943.
Industriföretagens minnesskrifter dugga tätt, och det
är en i allo behaglig gärning, att den svenska industrien
vårdar sig om att trycka bidrag till skildrande av denna
närings historia, framför allt när arbetet med skrifternas
utarbetande lämnas åt dem, som äro förtrogna med våra
offentliga arkivs innehåll och vana vid att ur historiska
dokument utvinna mera, än vad de skrivna bokstäverna
i första hand ha att förtälja. Docenten i konsthistoria,
hovintendenten Nils G Wollin, är förvisso en tränad forskare
och väl skickad att avvinna sitt källmaterial så mycket
som rimligtvis kan begäras. Då han erhöll i uppdrag att
skriva Hargs Fabrikers AB historia i anslutning till det
hundraårsminne av textilindustrieli verksamhet vid Harg,
vilket kunde högtidlighållas i mars 1943, framhölls från
företagsledningens sida önskvärdheten av, att även platsens
tidigare industriella historia skulle behandlas ur kultur,
historisk och, då så även var möjligt, ur konsthistorisk
synpunkt. Så har också skett i den föreliggande, rikt
illustrerade minnesskriften, för vars förstklassiga utstyrsel och
typografiska utformning den vane festskriftsregissören
Anders Billow svarat.
Läsas då dessa industriens förnämliga minnesskrifter
eller bli de endast vackra böcker på salongsbordet eller på
direktörsbokhyllan? Ej endast med tanke på den möda
och kostnad, som oftast lägges ned på dem, utan även
och framförallt med hänsyn till, vad industrihistorisk
läsning har att bjuda fackmännen, får man hoppas, att
minnesskrifterna bli lästa och studerade från pärm till pärm.
Det borde vara, tycker man, stimulerande för varje
industriman och ingenjör att ta del av yrkets historia; den
är oftast en spännande kamp till fosterlandets bästa. Den
ger oss glimtar av myndigheter och människor, deras sätt
att handla och tänka, som utgör intressanta paralleller till
våra dagars offentliga liv. Historien upprepar sig inte,
sägs det, men nog rör sig det hela efter någon slags
underlig spiralformad kurva, som visar, att vi människor måste
hålla oss inom trånga gränser, och att det, som vi kalla
utveckling, icke går så rasande fort, som vi så lätt inbilla
oss. Särskilt genom boken om industrierna vid Hargs
ström under fyra sekler får läsaren ett starkt intryck av
detta. På grund av dessa industriers växlande karaktär
under tidernas lopp av järnbruk, kopparförädling, mäs-
singsbruk, papperstillverkning, boktryckeri, stilgjuteri och
textilindustri blir bilden mångsidig och rikt fasetterad.
Därtill kommer, att en rad av de mer eller mindre allmänt
kända personer, som var och en på sin tid ha ingripit
i den industriella utvecklingen såväl på platsen som i hela
landet, spela betydelsefulla roller. Det blir människor, som
i och genom sina gärningar och sitt arbete träda läsaren
till mötes.
Av speciellt tekniskt-historiskt värde är, att författaren
har dragit fram så vitt jag vet förut obeaktade ritningar
till den första svenskkonstruerade spinnmaskinen under
1790-talet jämte bomullshärvor spunna på denna maskin.
Detta nämnes här endast som ett exempel.
Wollins bok är rikt dokumenterad och med
tacksamhet må noteras, att bland källorna återfinnas många, som
bli av allra största värde för fortsatta forskningar, särskilt
inom textilindustriens historia, som hittills icke har varit
så detaljerat studerad och beskriven som t.ex. vårt lands
bergshistoria.
Torsten Althin
DK 382<485)"36"
Sveriges utrikeshandel i krigstid, Handledning
sammanställd av handelsrådet T Vinell, utgiven av Sveriges
Allmänna Exportförening, Stockholm 1943, 186 s., 12 kr.
Boken lämnar en sammanfattande redogörelse för de
bestämmelser, som f.n. reglera vår handel med utlandet.
Det är särskilt de svårhanterliga clearing- och
valutaförfattningarna som behandlas. De viktigaste av dessa lagar
och förordningar liksom K. M:ts instruktion för
Clearing-nämnden m.m. ha medtagits som bilagor.
Med sin klara och rediga uppställning och sin
överskådlighet är det föreliggande arbetet utan tvivel ett
mycket gott stöd åt de företag, som under nuvarande, svåra
förhållanden ägna sig åt värvet att upprätthålla våra
handelsförbindelser med främmande land.
DK 659 : 374(02)
Reklainlärd på fritid, av reklamkonsulent Torsten
Hild. Svenska Reklamförbundets Skrifter nr 5. Stockholm
1942. 34 s. 2,50 kr.
Självstudier äro av vikt för envar, som ägnar sig åt
reklam — men vad skall man studera? I Sverige ha blott
fåtaliga, numera delvis något föråldrade fackböcker
utgetts, och utländsk litteratur är i denna tid svåråtkomlig.
Däremot finns en rik svensk facklitteratur i form av mer
än ett halvt tusental tidskriftsartiklar, huvudsakligen
publicerade i Affärsekonomi och Futurum, varjämte
årgångarna av Svenska Reklamförbundets årsbok Svensk Reklam
innehålla månget bidrag av bestående värde. Över denna
litteratur ger "Reklamlärd på fritid —- en handledning för
självstudier" en samlad översikt, systematiserad under 24
olika ämnesrubriker. Här ha även ett par hundra in- och
utländska fackböcker, som finnas att köpa eller
åtminstone att låna i landet, blivit inordnade.
Skriften ger också råd och anvisningar för
studiecirklar jämte förslag till en elementär studieplan. Särskilt
påpekas, att man bör vara kritisk vid både val och studier
av reklamlitteratur, emedan den i många fall distanserats
av utvecklingen. Det torde dock inte vara så lätt för den
yngre reklammannen, som skriften främst vänder sig till,
att utöver studieplanen välja ut de tidskriftshäften och
böcker, som det främst kunde löna sig att skaffa; det hade
varit önskvärt, att mera allsidiga och väsentliga verk fått
skilja sig från mängden av speciella eller efemära bidrag.
Givetvis är skriften till gagn även för äldre, erfarna
fackmän, som bäst förstå betydelsen av ständigt fortsatta
självstudier, och den bör vara till särskild nytta för varje
affärsman och tekniker, som vill komplettera sina insikter
på reklamens stora arbetsfält.
E Lg
I 60
7 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
