Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
rationell geografisk fördelning av krigsindustrien
allt efter de olika områdenas tillgångar på
produktiva resurser.
Den våldsamma rationaliseringsprocessen inom
de krigförande staternas industri kommer
säkerligen att i ej ringa utsträckning påverka dessa
länders omställning till fredsproduktion och de
framtida konkurrensförhållandena på
världsmarknaden. Vid ett bedömande av
efterkrigstidens industriella förhållanden måste givetvis
även bombkrigets avsevärda verkningar tas i
beräkning.
Böcker
DK 338.98(048)
Stat och näringsliv, av dr Mauritz Bonow.
Kooperativa Förbundets Bokförlag, Stockholm 194.’!. 279 s. 3,75 kr.
I sin nyligen, till den konsument-kooperativa rörelsens
årliga kongress som ett officiellt dokument utgivna bok
"Stat och näringsliv" framhåller dr Mauritz Bonow
■—-som tidigare, i sin bok om "Kooperationen och
folkförsörjningen" varit inne på samma problem — huru uttrycken
"statliga ingrepp i näringslivet" eller "åtgärder av det
allmänna" etc., vilka flitigt komma till användning i den
offentliga debatten, med nödvändighet lida av den oklarhet,
som alltid vidlåder allmänna och vaga
begreppsbestämningar. En distinktion bör verkställas i fråga om olika former
av statliga åtgärder. Framför allt är delta av betydelse,
emedan den totalitära samhällsåskådningens arbetsmetoder ju
framför allt bestå i en genomförd reglering av det
ekonomiska livets alla områden. Det värdefullaste i denna
värdefulla bok är det parti i framställningen, vari
författaren söker nå fram till ett kriterium av mera
allmängiltig natur på de statliga ekonomiska åtgärderna i
demokratiska länder till skillnad från den auktoritära
statsplaneringen på det ekonomiska livets område. Författaren
kommer här, efter en noggrann genomgång och analys
av de olika åtgärderna på den ekonomiska
statsregleringens område i vårt land under de tjugo åren mellan de två
världskrigen, till den slutsatsen, att dessa åtgärder haft
till syfte att påverka de allmänna betingelserna för det
ekonomiska livet för att nå största möjliga
produktionsvolym och högsta möjliga nationalinkomst på längre sikt
samt fått den verkan, att de så att säga grundläggande
förutsättningarna för företagsamheten förskjutits i den
ena eller andra riktningen men däremot i det
övervägande antalet fall icke inneburit, att konkurrensbetingelserna
för olika företag och företagsformer inom samma bransch
påverkats. Företagsfriheten eller den ekonomiska
rörelsefriheten i vidare bemärkelse har bevarats.
Detta hindrar icke, att krav på statliga ingripanden av
belt annan karaktär framförts, nämligen på
konkurrens-reglerande åtgärder av det slag, som under
mellankrigstiden kommit till stånd även i demokratiska länder som
mer eller mindre genomtänkta utslag av efterapningslusta
beträffande regleringarna i de totalitära länderna.
Förespråkarna för tvångskarteller och organisationstvång inom
industrien samt nyetableringsspärr, respektive förbud för
vissa distributionsformer att starta nya butiker inom
varudistributionen ha dock varit relativt fåtaliga. I de
officiella ställningstaganden till dessa krav, som gjordes
före krigsutbrottet, avvisades de också i allmänhet med
principiella hänvisningar till den utomordentliga betydelsen
av företagsfrihetens bibehållande. Detta var t.ex. fallet med
den s.k. mammututredningen, där tvångskarteller endast i
ett sammanhang bragtes på tal som en rekommendation
för exportindustrien, med otvetydiga reservationer, samt
i den utredning, som företogs med anledning av de från
den enskilda detaljhandeln framförda kraven på
åtgärder mot enhetsprisaffärerna och vissa andra
stordrifts-företag inom varudistributionen (den s.k.
Epa-utredning-en). Inom de flesta lager av den svenska företagarvärlden
var man fullt på det klara med att statligt auktoriserade
tvångssammanslutningar av producenter eller distributörer
måste komma att leda till ett korporativistiskt
samhällsskick eller i varje fall till en genomförd centralisering av
företagslivet under statens herravälde, detta alldeles
oavsett om riksdagen bygges upp på korporativistisk basis
eller icke.
I vårt land var alltså, som redan nämnts, den
ekonomiska rörelsefriheten vid krigets utbrott bibehållen i
bemärkelsen av bevarad företagsfrihet, bibehållen
kon-kurrenskaraktär hos folkhushållel i syfte att betrygga
effektiviteten av de ekonomiska ansträngningarna, frihet
på arbetsmarknaden och frihet för de organisationer,
som genom sin ekonomiska verksamhet sträva efter att i
enlighet med den demokratiska statens egna syften
förbättra tillbakasatta folkgruppers villkor. De statliga
åtgärder, som under 30-talet rört sig på
konjunklurpoli-tikens, skattepolitikens och socialpolitikens områden, hade
väl varit föremål för olika åsikter inom skilda politiska
grupperingar, men man kunde icke ifrågasätta, att de på
något sätt berövat den svenska staten dess demokratiska
grundkaraktär. Helt annorlunda har utvecklingen förlupit
efter krigsutbrottet. Den i detalj gående reglering och
dirigering av det ekonomiska livet, omfattande såväl
utrikeshandeln som industrien och jordbruksproduktionen,
som kommit till stånd i vårt land efter 1939, har medfört,
att tvångsekonomien gjort sitt insteg även hos oss. Den
mycket ingående, objektivt och sakrikt utförda
genomgång av de skilda åtgärder på krigshushållningens
område i Sverige efter krigsutbrottet, som författaren
företagit, visar, huru vissa av de under kriget vidtagna
regleringsåtgärderna såväl till form som till innehåll
utgöra direkta paralleller till motsvarande åtgärder, som
vidtogos i en rad diktaturländer före kriget. Åtgärder,
direkt riktade mot den principiellt hävdade
företagsfriheten, ha kommit att ingå i lagstiftningen, såsom t.ex.
föreskriften om organisationstvång i prisregleringslagen,
vilken även innehåller stadganden om nyetableringsförbud.
Råvaru- och produktionsregleringar av skilda slag
ingripa också på samma sätt som i auktoritära länder i
produktionslivets frihet. I stort sett gör sig dock den
skillnaden gällande, att dessa regleringar utgöra ett band av
ungefär samma betydelse på allas handlingsfrihet, medan
nyföretagsamhetsregleringarna alltid-äro av monopolistisk
natur. Det kan nu beträffande alla dessa tvångsåtgärder
i krigshushållningens tecken sägas, att de i allmänhet
icke vidtagits förrän krigsförhållandenas särskilda natur
(varuknapphet, tillförselsvårigheter, vikten av en rättvis
konsumtionsfördelning) framträtt och att den tysta
förutsättningen för deras vidtagande varit, att de skulle äga
temporär natur. Skillnaden mot parallella åtgärder i de
auktoritärt organiserade länderna ligger däri at| medan
den detaljerade statliga regleringen av näringslivet i
dik-laturländerna kan sägas utgöra ett naturligt uttryck för
den i dessa länder härskande samhällsåskådningen,
betraktas i de demokratiska länderna den nuvarande
utvidgningen av statens inflytande över det ekonomiska livet
som en ren krigstidsföreteelse.
Det är av allra största betydelse — och detta är i eminent
grad kontentan av författarens framställning — alt denna
syn på det tvångsorganiserade näringslivet bibehålles och
att kravet på statsregleringens avveckling framföres med
samma röststyrka och övertygelse, när man efter krigets
upphörande ställes inför de praktiska möjligheterna all
förverkliga kravet på tvångsåtgärdernas avskrivning så
fort ske kan — dvs. så fort varutillförseln till landet
kommer i gång igen och obeskuren tillgång på arbetskraf!
och andra produktionsresurser inställer sig. ’ Det ligger i
4 sept. 1943
I 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
