Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
måste vidhållas flera år efter krigets slut för att
kompensera de förluster som tidigare uppkommit.
Under år 1940 vidtogs som bekant här i landet
en ytterst obetydlig premieförhöjning för vissa
industrier. Den begränsades dock att omfatta endast
de sämsta husklasserna och den betingades icke
av kristidsföreteelser utan av ett ogynnsamt
skadeförlopp, som de berörda industrierna utvisat
en följd av år innan krigsutbrottet.
Det är brandbolagens livliga förhoppning, att
den nu pågående krisen med dess starka
påkänningar även för industribrandförsäkringen skall
kunna genomlidas utan vidtagande av kollektiva
premieförhöjningar. Som bekant stego de totala
brandskadorna i Sverige under år 1940 till en
nivå, som låg högre än vad någon gång tidigare
inträffat. Minst 80 % av skadorna hänförde sig
till industrin. Under 1941 inträffade emellertid
en viss återhämtning. Under år 1942 var
visserligen skadeförloppet lika dåligt eller t.o.m. sämre
än under år 1940, mätt i absoluta tal, men
samtidigt hade en ökning i premievolym ägt rum,
varför den procentuella förlusten i själva verket låg
något under 1940 års resultat.
Brandskadekrönikan för den gångna delen av innevarande år har
visserligen varit rik och mångskiftande men bör
ännu så länge vad industrin beträffar knappast
inge allvarligare farhågor.
Brandbolagens förhoppning att skadeförloppet
i fortsättningen skall kunna bemästras grundar
sig framför allt på medvetandet om att
industrins målsmän numera visa en väsentligen ökad
förståelse för brandskydd i alla dess former.
Under samverkan mellan bl.a. Industriförbundet,
Luftskyddsinspektionen, Brandskyddsföreningen,
brandbolagen och Landsorganisationen ha som
bekant en hel rad av brandskyddsbefrämjande
åtgärder under de senaste åren kommit till utförande.
I detta sammanhang må erinras om broschyren
"Eld", som i 400 000 exemplar utdelats bland
industrins arbetare för att hos dem inpränta
vikten av varsamhet med eld och efterlevnad av
gällande ordningsföreskrifter till brandfarans
minskande; kurserna för brandskyddsledare inom
industrin, vilka veckolånga kurser, förlagda till
olika delar av landet, hittills besökts av ca 600
ingenjörer och verkmästare i industrins tjänst;
samt luftskyddsinspektionerna, som under 1940
-—1941 verkställdes vid alla industrier av
betydenhet, och som lett till stora förbättringar såväl
i det förebyggande brandskyddet som kanske än
mer i fråga om det industriella
brandsläcknings-väsendet, varom mera nedan.
Vidare bör nämnas det betydande intresse, som
på fackföreningshåll kommit till uttryck, då det
gällt att bland industriarbetarna sprida förståelse
för brandskyddets betydelse. Det anses på goda
grunder att 80 % av inträffade brandskador leda
sitt ursprung från slarv eller ovarsamhet. Kan
man hos industriarbetarna påräkna ökad reso-
nans för brandskyddspropagandan, torde mycket
vara att vinna i fråga 0111 industrieldsvådornas
inskränkande. På allra sista tiden ha åtgärder
vidtagits för att inom industrins olika
arbetsplatser organisera brandskyddskommittéer, dvs.
en motsvarighet till de skyddsombud som utses
för att befrämja skyddet mot olycksfall i arbetet.
Initiativet till denna anordning har utgått från
Industriförbundet, men tanken har accepterats av
Landsorganisationen, som i mitten av 1942
gångsatte en aktion för bildande av dylika kommittéer
åtminstone inom större industrier. Man har
därvid bl.a. låtit sig leda av grundtanken att
följderna av en större industribrand icke minst äro
fördärvliga för den berörda arbetarestammen.
Förutsättningen för systemets genomförande är
givetvis att samverkan med industriledarna kan
påräknas, något som hittills i mycket stor
utsträckning visat sig vara fallet. En
standardinstruktion för dylika brandskyddskommittéer har
utarbetats och tillhandahålles av Svenska
Brandskyddsföreningen. Den innehåller anvisningar om
kommitténs lämpliga sammansättning samt hur
kommittén bör söka påverka arbetarna i
brandskyddsbefrämjande syfte. Hittills ha ca . 1 100
brandskyddskommittéer bildats vid lika många
etablissement.
Industribrandkårerna
Redan före den genom världskriget inträdande
situationen, som ytterligare accentuerat behovet
av industriellt brandförsvar, hade brandbolagen
genom sin premiepolitik uppmuntrat våra till
landsbygden förlagda industrier att bilda egna
fabriksbrandkårer försedda med modern
släck-ningsmateriel. Denna tendens har under de sista
åren genom luftskyddsmyndigheternas ingripande
ytterligare befrämjats. Emellertid har det vid
eldsvådetillfällen stundom visat sig att
industribrandkårernas rutin icke hållit måttet, vanligen
på grund av otillräcklig övning. Av brandbolagen
stipulerade krav i övningsavseende ha på grund
av olika omständigheter blivit åsidosatta. Det
samarbete med Svenska Brandkårernas
Riksförbund, som utgjort systemets grundtanke, har icke
alltid kommit till stånd. Från ingången av
innevarande år ha formerna för ett sådant samarbete
blivit fastare. De olika länsförbundens
brandkonsulenter ha förpliktigat sig att på rekvisition stå
till förfogande för ledande av
industribrandkårernas övningar. Det är att hoppas att våra
industriföretag i största utsträckning måtte utnyttja dessa
möjligheter, ty såväl i fred som i krig måste den
personliga färdigheten och taktiken vid
hanterande av den moderna materielen — det må nu vara
kanoner eller brandredskap — tillmätas minst
lika stor betydelse som materielen själv.
Med det föregående torde de mera
anmärkningsvärda aktualiteterna på det industriella
(i nov. 1943
I 71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
