- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Industriell ekonomi och organisation /
80

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Katalogen måste vara intressant

Tillika med kravet på katalogens praktiska
användning m.m., som ovan berörts, får man
även anse den försäljningstekniska utformningen
genom slagkraftiga rubriker, övertygande texter,
intressanta, tydliga bilder samt tilltalande
uppställning som givet pius för en industrikatalog

Som tidigare nämnts bör man ej underlåta att
göra det bekvämt för kunden — katalogens
läsare, dä han studerar innehållet och vill hämta
upplysningar ur den. Det kan säkerligen även i
flera fall, även da det gäller industrikataloger,
rekommenderas att sätta liv i det relativt torra
materialet genom instruktiva, slående rubriker,
förklarande intressanta bilder och lättläst, ledig text.
Även en tekniker är ju människa och bör ej
underskatta vederhäftigheten i ett katalogverk, som
använder en mera populär form av stil än vad som
anses passande i denna försäljningslitteratur.

Stora anspråk ställas härvid på rubrikerna.
Det är genom dessa, som läsarens intresse skall
hållas vid liv. Försäljningsargumenten
framläggas i rubriker och underrubriker, sä att även den
kund, som endast flyktigt bläddrar i katalogen
och därvid vänder sidorna i slutet av boken, bör
ha erhållit en god bild av produktens fördelar i
fråga om användning och kvalitet m.m. För
rubrikens utformning gälla samma lagar som för
författandet av broschyrer. Specificerade
påståenden t.ex. anses vara mera upplysande och
intressanta än abstrakta och allmänna rubriker.
Amerikanska bilkataloger torde här kunna tjäna
som exempel på vad som ovan berörts.

Många industrikataloger kunna göras ytterligt
instruktiva och intressanta genom goda bilder.
Dessa bilder i sin tur böra vara enkelt
arrangerade på sidan och få ej komma bort bland linjer,

punkter m.m., vilket man ofta kan märka i
svenska kataloger. Bilderna kunna t.ex. visa
"jämförelse före och efter", "rätt och felaktigt", "god och
dålig", "ny och gammal metod" etc. Man kan visa
produkten i arbete under olika
användningsförhållanden och betingelser, visa vad den uträttar och
betyder för den, som redan köpt varan, m.m.

Speciellt då det gäller industrikataloger, bör
naturligtvis varje modell om möjligt visas i bild
och kompletteras med kopplingsdiagram,
monteringsskisser eller måttritningar. Det blir alltid
lättare för läsaren att bilda sig en uppfattning om
produkten, då han får tillfälle att genom bilder
övertyga sig om dess lämplighet för hans ändamål.
Bildernas betydelse kan inte nog understrykas,
och härvidlag får man inte pruta på kvaliteten.
Även här gäller satsen, att specialisten hävdar sig
alltid. Anlita skickliga fotografer och tecknare!

En industrikatalogs typografiska utformning är
synnerligen viktig. Det är på denna som
katalogens lättfattlighet och överskådlighet ofta beror.
Dess mål är att ordna rubriker, text och bilder
så, att läsaren snabbt kan se vad det rör sig om
och lätt tillägna sig katalogens innehåll.
Uppställningen får dock ej fästa uppmärksamheten på sig
själv, ej vara självändamål, utan den skall hell
tjäna sitt syfte att göra katalogen lättfattlig.
Text och bildarrangemang, val av färg, typer,
typgrad, tabellsättning m.m. ingå i detta arbete.

Katalogen är en av företagets bästa
representanter. Väl utformad och redigerad kan den få en
hedersam placering på inköpschefens bokhylla
eller konstruktörens ritbord. Den blir ett lätt
tillgängligt uppslagsverk, som sakligt talar om en
varas existens och beskaffenhet och utgör en
värdefull handbok på det tekniska fackområde
den representerar.

Standardisering i flygplanstillverkningen

INGENJÖR HEINRICI/ KREH, DESSAU

Det effektivaste sättet att underlätta massfabrikation
av flygplan är en vittgående, enhetlig utformning och
standardisering av i tillverkningen ingående detaljer.

Junkersverken ha tidigt insett nödvändigheten av en
standardisering som medel att ekonomisera sin
tillverkning. Från början av år 1932 har firman bedrivit sitt
standardiseringsarbete med allt eftertryck, särskilt i
konstruktivt hänseende. Standardiseringsavdelningen
utbyggdes ytterligare. Besluten att satsa större kapital för
bearbetning av standardiseringsproblem voro många gånger
ej lätta att fatta, då fördelarna hos en nyuppställd norm
i många fall visa sig först efter flera år. Den förbättrade
ekonomin som följd av en nyuppställd norm inträder för
det mesta ej omedelbart och är ej heller genast märkbar.

Referat ur Junkers Nachr. 1943 h. 5/6.

DK 389.6 : 658.516 : 629.135(43X047.6)
Erforderligt kapitäl har emellertid anvisats och denna
vidsynta politik har burit rik frukt; nyttan av hittills ned-

Fig. 1. Omfattningen av standardiserade delar
i förhållande till samtliga delar i
flygplan-typerna Ju 87 och Ju 88.

1 80

ü nov. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943i/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free