Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Del av standardiserad kabelkanal med avtaget lock.
Eit allt större rum intar standardiseringen av den
omfattande elektriska utrustningen i ett flygplan. Jämte många
enkla delar standardiseras även här större grupper. En
sådan grupp bildas av kanaler, som sammanfatta och
skydda de elektriska kablarna. I dessa kabelkanaler
anbringas ett stort antal kablar, hopbuntade i grupper. Dessa
kanaler med tillbehör äro fullständigt standardiserade. De
tillverkas i serie och fyllas med kablar, innarl de
monteras i flygmaskinen (fig. 8).
En annan gruppstandardisering är standardiseringen av
element för värmeanläggningen. Vid stora flygmaskiner är
värmeanläggningen så omfångsrik, att ett förenhetligande
av elementen har visat sig lämpligt. Med detta
förenhetligande kunde även en viktminskning uppnås. Hittills har
härvidlag standardiserats falsade rör, rör med ökad
formstyvhet för ställen, som vid monteringen äro utsatta för
fara, klämmor, snabbkopplingar, strypventiler och
isolering mot värmeförlust. Vidare håller man på att
utarbeta normer för skottgenomgångar, för ovala rör, för
åtskiljande element och utlopp för varmluft till kabinen
(fig. 9).
Allmänna normer och grundnormer
Förutom normer av hittills beskrivet slag bearbetas
allmänna och grundläggande normer på de mest skilda
områden. Som exempel härpå kan nämnas fastställande
och urval av toleranser och passningar samt den ur
ekonomisk, hållfasthets- och funktionssynpunkt
gynnsammaste råhetsgraden hos ytor. Strävanden att förbilliga
tillverkningen ha här resulterat i en särskild bearbetning med
tendens att undvika all onödig precision i tolerans och
ytbeskaffenhet.
Normer som arbetsunderlag1
En överblick av det presterade standardiseringsarbetet
vore ej fullständig, om inte även organisationen för
delgivandet av normerna till vederbörande omnämndes. Det räcker
ej med att upprätta en standardiseringstabell — den måste
även snabbt och bekvämt vara till hands, då den behövs.
Antalet personer och ställen, som ha användning för
normer, är givetvis stort inom en industri av
Junkers-verkens storlek. Därtill kommer det stora avståndet
mellan arbetsplatserna. Sektioner och ytterverk ligga flera
hundra kilometer från huvudfabriken. Dessa stora avstånd
mellan den centrala standardiseringsbyrån och de ställen,
där tabellerna behövas, gör det nödvändigt, att flertalet
av de erforderliga standardiseringstabellerna finns
tillgängligt på ort och ställe. Är fördelningen av tabellerna
ej väl genomtänkt och ej tillmätt efter ett stort företags’
behov, kunna avsevärda olägenheter uppstå genom
försening i anskaffning av erforderligt underlag.
De olika standardtabeller, vilka behövas vid konstruk-
Fig. 9. Standardiserade delar och halvfabrikat för
värmeanläggning.
tionsarbetet enbart hos Junkersverken, lia för länge sedan
överskridit tusentalet. Därtill komma normer, som
användas på monterings-, kontroll- och anskaffningsställen.
Normerna ha gruppvis sammanförts i ett flertal pärmar
på så sätt, att var och en som använder dem får den
grupp, som bäst passar honom. Väsentliga
organisatoriska förbättringar ha gjorts i syfte att fördela normerna
på tillförlitligaste och mest ekonomiska sätt.
Notiser
DK 658.54(047.6)
Arbetsstudier i det kommunala arbetet.
Byggnadskontoret i Borås har tagit ett beaktansvärt initiativ genom
att inrätta en arbetsstudieavdelning med uppgift att utföra
metodstudier på de synnerligen mångskiftande arbeten,
som förekomma i stadens tjänst. Avdelningen skall också
föreslå de förbättringar, som kunna anses påkallade.
Även om det kommunala arbetet i stort sett skiljer sig
från det industriella, torde en del av de uppnådda
resultaten dock ha sitt intresse även ur industriell synpunkt.
Sålunda har studiet av transportarbetet inom staden
medfört avsevärda besparingar. Tack vare tidstudierna kunde
det konstateras, att transportmedlen inte utnyttjades
effektivt. Det förekom onödiga väntetider, icke
nödvändiga körningar förekommo, samordningen mellan lastning
och transport var i vissa fall otillfredsställande.
Resultatet av arbetsstudierna blev, att en körselkontrollant
anställdes med uppgift att organisera och kontrollera
transporterna i enlighet med arbetsstudieavdelningens
anvisningar. Resultatet av dennes arbete synes ha varit mycket
gott. Medeltalet lass per timme för bil och hästskjuts,
som under september 1942 utgjorde 1,0 à 1,1 för bilar
och 1,7 à 1,8 för hästlass, hade till våren 1943 ökat till
1,35 à 1,4 och 2,2 à 2,3. Ökningen motsvarar alltså ca
30 % för samtliga transporter. Som transportkostnaderna
sedan krigsutbrottet ha stigit med över 100 %, innebär
ökningen uppenbarligen en avsevärd kostnadsbesparing.
Även arbetet vid stadens centralförråd har varit föremål
för en serie studier. Personalens arbete har därigenom
kunnat rationaliseras och personalstyrkan har kunnat minskas.
Arbetsstudier ha utförts på lastnings- och
lossnings-anordningarna på förrådet med resultat, att vissa
förbättringar ha kunnat genomföras. Som typiskt exempel
anföres följande: ved för uppvärmning av
förrådsbyggnaderna lagrades på viss plats inom förrådets område. Den
måste emellertid kapas i två bitar och kördes därför med
häst till en vid sågverket i närheten befintlig kapsåg. Den
kapade veden staplades i närheten av sågverket för att
därifrån köras till pannrummet, vilket endast rymmer en
mindre kvantitet ved. Transporten måste alltså ske i tre
(i nov. 1943
I 83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
