Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
omgångar med tre omlastningar. En flyttbar kapsåg har
nu anskaffats, vilken placeras intill den första
upplagsplatsen eller intill inkastet till pannrummet. Detta gör, att
det numera erfordras endast en omlastning och en enkel
transport. Transportlängden har avsevärt minskats. Den
flyttbara kapsågen, som med fördel användes även på
andra platser, betalar sig på kort tid.
Arbetsstudieavdelningen kommer även att ägna sig åt
sådana arbeten, som vanligen utföras på ackord, såsom t.ex.
schaktning, bergsprängning, spåntning och
vägbeläggningar av olika slag. Resultaten av dessa arbetsstudier komma
att läggas till grund för förhandlingar om ackordens storlek.
Även kontorsorganisationen har studerats. Utredningar
ha utförts om blanketter för olika ändamål och
noimal-format för papper och ritningar samt klassificering av
handlingar. Alla blanketter och nytryck utarbetas numera
i samråd med arbetsstudieavdelningen.
Arbetsstudieavdelningen har även bedrivit
upplysningsarbete beträffande ändamålet med arbetsstudierna. Kurser
ha hållits i form av föredrag, korrespondensundervisning och
studiecirklar, och de ha besökts ej endast av
arbetsstudie-avdelningens personal utan även av till arbetsledningen
hörande ingenjörer och arbetsförmän. För
kommunalarbetarna ha skrifter utarbetats och föredrag hållits i ämnet.
Arbetsstudieavdelningen har även hand om
säkerhetstjänsten, undersöker alla inträffade olycksfall,
kontrollerar att provningar av olika slag utföras i rätt tid och på
rätt sätt och utövar propaganda för att minska
olycksfallsfrekvensen genom upplysningsverksamhet. (Sv.
Stads-förb. Skr. 1943 h. 7.) r
DK 658.21 : 711.5(485) (047.6)
Den svenska industriens lokalisering. En jämförelse
mellan siffrorna rörande antalet sysselsatta arbetare år
1914 och 1939 ger vid handen, att detta antal för riket som
helhet har ökats med 54,5 %. Inom Mälar- och
Hjälmarbäckenet är motsvarande stegring 64,2 %. För Dalarna,
Södra och Mellersta Norrland är stegringen däremot endast
26,0 % och i Övre Norrland (de tre nordligaste länen)
27,2 %. Skåne—Blekinge intar med 51,5 % ökning en
mellanställning. Besultatet av denna utveckling har bl.a.
blivit, att Mälar- och Hjälmarlandskapen år 1939
representerade 28,6 % av hela antalet arbetare mot 27,0 % 1914.
Nordsveriges andel hade däremot sjunkit till 15,6 % från
19,0 %. Ett par av de viktigare orsakerna till denna
förskjutning torde vara den starka utvecklingen av
industrien i storstäderna och deras omgivningar samt
stagnationen inom sågverksindustrien i Norrland. Besultatet av
denna utveckling har blivit, att år 1939 över hälften eller
53,7 % av samtliga industriarbetare voro sysselsatta i
städerna mot 42,9 % år 1914. Den svenska industrien har
således alltjämt ett starkt fotfäste ej blott i städerna utan
även på landsbygden.
Om speciella industrigrenars utbredning och relativa
betydelse lokalt sett kan sägas, att industriens lokalisering
i flera fall är helt naturbetingad. Det kan vara tillräckligt
att nämna vattenkraft, gruvor, stenbrott, kalkbruk,
tegelbruk och torvfabriker. Även sådana anläggningar som
ce-ment- och lervarufabriker, sågverk,
pappersmassefabriker, järnverk och råsockerbruk äro i regel placerade
främst med hänsyn till bekväm och billig råvarutillförsel.
Textilindustrien intar som bekant en framträdande plats
inom vissa trakter av västra Sverige, särskilt vid Viskan,
Säbyån och Mölndalsåns dalgångar. Detta torde bl.a. bero
på att den textila hemslöjden här har gamla traditioner.
Härtill komma gynnsamma vattenkraft- och
transportförhållanden samt ett för bomullsfibrernas hållbarhet
lämpligt, fuktigt klimat. Norrköping torde främst ha Motala
ströms vatten att tacka för sin betydande textilindustri.
Mindre lättförklarlig är skoindustriens kända
koncentrering till Närke och särskilt städerna ürebro och Kumla.
Även här torde dock den moderna, fabriksmässiga
tillverkningen ha utvecklats ur gammal och allmänt utövad hem-
slöjd. I vissa trakter av bl.a. Småland och Västergötland
har en likartad utveckling ägt rum, framför allt på
möbeltillverkningens område. De typiska
konsumtionsvaruindu-strierna ha däremot i allmänhet sökt sig till de större
orterna runt om i landet, där de ha sin huvudsakliga
avsättningsmarknad och dessutom vanligen tillgång på goda
kommunikationer och arbetskraft. Flertalet stora
handelskvarnar och sockerraffinaderier äro förlagda till hamnstäder,
vilket sannolikt är ett minne från den tid, då dessa företag
uteslutande eller huvudsakligen bearbetade utländsk råvara.
I delta sammanhang må e:inras om en undersökning
av industrilokaliseringens huvudfaktorer för den svenska
storindustriens del, som på sin tid verkställdes inom
Stockholms städs fastighetskontor, och vars resultat
publicerades 1938. Företagen anmodades härvid att ånge de skäl,
som kunde anses vara bestämmande för respektive
industriers dåvarande förläggning. Bland de skilda
lokaliseringsorsakerna kommo enligt en för bela landet gjord
sammanställning transportförhållandena och arbetsplatsen i
första rummet, därnäst tomtmark och byggnader,
material för produktionen, avsättningsmai kliad samt kraft och
bränsle i nu nämnd ordning. Tillgång på arbetskraft
angavs som den viktigaste faktorn för bl.a. järn- och
metall-varuindustrien, bomulls- och trikålabrikerna samt
skofabrikationen; bekväma transportförhållanden för
kvarnrörelsen och sötvaruindustrierna; god tillgång på
råmaterial för de träförädlande industrierna och
margarintillverkningen; närhet till avsättningsmarknaden för bagerier,
bryggerier, pappersförädlings- och diverse kemisk-tekniska
industrier; tillgång på kraft och bränsle för pappersbruken
och yllefabrikerna. Självfallet ha i regel ett flertal
faktorer samverkat vid bestämmande av lokaliseringen.
(Kommersiella Medd. 1943 h. 9.) r
Föreningar
Industriell Ekonomi och Organisation sammanträdde
den 26 oktober 1943 under ordförandeskap av professor
Tarras Sällfors.
Sedan 21 nya medlemmar invalts i avdelningen valdes till
styrelse för 1944 hrr T Sällfors, ordförande, H Thorelli, vice
ordförande, M Hede, sekreterare, samt S E Eriksson, E
Brodén, G Ingelman och B Starck. Till klubbmästare valdes
S Göthlin. Representanter i Svenska Teknologföreningens
styrelse blevo hrr Sällfors och Hede och i biblioteksnämnden hr
Starck. Till redaktionskommitté valdes hrr B Starck,
ordförande, E Swartling, .sekreterare, R Kristensson, H Ager
och C G Brodén. Packredaktör valdes ej ; i stället skall
redaktionskommitténs sekreterare handha redaktionsarbetet.
Direktör Sven O Blomquist höll ett föredrag över ämnet
"Om marknadsundersökningar". Han framhöll, att det borde
finnas ett stort utrymme för forskning och rationalisering
även på distributionssidan, eftersom denna ofta slukar
mer än hälften av försäljningspriset. Så är det emellertid
ännu icke i Sverige, och det beror på att man felaktigt anser
marknaden för liten och att man tror sig känna den.
Marknadsundersökningen består av tre delar: ett studium
av branschen, ett studium av distributionen inifrån och utåt
samt ett studium av distributionen utifrån och inåt. Det är
denna sista del, som i trång bemärkelse kallas för
marknadsundersökning och vid vilken Gallupundersökning kan
användas. Tal. konstaterade, att vid en Gallupundersökning för
en konsumtionsvara urvalet av intervjuobjekt bör vara
detsamma som vid undersökningen av en opinionsfråga. Han
beskrev underlaget för "miniatyrsverige", förarbetet till en
undersökning, utarbetandet av frågorna osv. fram till dess
resultatet förelåg i statistisk bearbetning.
Marknadsundersökningarna befinna sig ännu bara i början av sin
utveckling. Stora uppgifter vänta branschorganisationerna i
framtiden, då det blir deras sak att tillhandahålla
primärmaterialet för den distributionstekniska forskningen.
Marknadsundersökningar ha visat sig vara en god
investering och bli alltid en anledning till en nyttig självrannsakan
för företagaren. I den efterföljande diskussionen yttrade sig
hrr Stéenhoff, Svennberg, Åkerman, Jacobsson, Olson,
Lindberg samt föredragshållaren. M H
I 84
3 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
