Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bör i alla viktiga avseenden vara sådant, att det
är anpassat efter företagets art och
huvudproblem. Skillnaden emellan en princip och ett
system klargöres bäst, om man tänker på betydelsen
av ordens grundformer.
Princip översättes ofta med "det
grundläggande" (i tanken), "ledande grundsats" eller
"grundämne". System betyder "ordnat helt", dvs. något
sammanhängande. Man kan alltså genom att
sammanställa ett antal principer få ett visst system.
När en planeringsavdelning upprättas, böra alltså
de riktiga principerna utväljas och ihopbyggas till
ett planeringssystem, som då får en för företaget
individuell utformning, vilket ej utan vidare kan
övei föras till ett liknande industriföretag.
Tyvärr förekommer alltför ofta den
uppfattningen, att ett planeringssystems huvudsakliga
värde ligger i en viss blankettsamling. Detta
visar, att man hell övergivit planeringstanken och
endast i företaget insatt en död skrivrutin.
Analys av förhållandena vid företaget
Som tidigare nämnts måste man vid
uppläggningen av en planeringsavdelning först företa en
analys av förhållandena vid företaget. Nedan
anföras de huvudsakliga synpunkter, som därvid
måste anläggas vid en sådan analys.
I. Är tillverkningen grundad
på kundorder, lagerorder eller bådadera?
Organisatoriskt sett ter sig planeringen rätt
olika vid enbart tillverkning på lager och vid
enbart tillverkning efter kundorder. Det är dock
sällsynt, att dessa två principer förekomma
renodlade. Däremot finner man ofta en blandning av
dem båda, och det gäller härvid att avväga
planeringsfunktionerna, så att optimum erhålles.
II. Har företaget blandad tillverkning,
serietillverkning eller masstillverkning9
Allteftersom företaget har blandad tillverkning,
serietillverkning eller masstillverkning kommer
utformningen att te sig väsentligt olika. Vid
blandad tillverkning på en mekanisk verkstad måste
ofta varje order behandlas individuellt. Här måste
planeringen börja redan på konstruktions- och
ritkontoren för att eventuellt fortsätta över
experimentverkstaden till verktygsritkontoret,
verktygsavdelningen etc. Vid den motsatta typen av
tillverkning, masstillverkningen, kan
planeringsapparaten göras relativt automatisk. Särskilt är
detta fallet vid flytande tillverkning, där
tillverkningsplaneringen oftast kan inskränkas till en
planering i stort av produktionsvolymen och
materialförsörjningen.
III. Kan planeringsrutinen
kombineras med övriga rutiner?
Som ovan nämnts ha många den felaktiga
uppfattningen, att formulären och deras ifyllande äro
huvudsaken. Det är ju tvärtom så, att blanketter
och skrivarbeten endast äro nödvändiga medel för
att utöva vissa funktioner. Det är emellertid
mycket viktigt ur ekonomisk synpunkt, att vid arbetet
med skrivning, registrering, arkivering, statistik
etc. de effektivaste och mest arbetsbesparande
metoderna tillämpas. Sådana arbetsuppgifter böra
därför noggrant analyseras, helst medelst
arbetsstudier, så att de utföras på ett så ekonomiskt sätt
som möjligt.
Vid sidan om planeringsfunktionen finnas även
andra funktioner, som utföras med hjälp av
blanketter och skrivarbete, t.ex.
avlöningsbokföringen, driftbokföringen,
självkostnadsberäkningarna, efterkalkylerna etc. När en ny
planeringsrutin upplägges, skall man tillse, att
blanketterna konstrueras på ett sådant sätt, att de i
största möjliga utsträckning bli gemensamma för alla
dessa funktioner, så att omskrivningar och annat
onödigt arbete undvikas.
Vid utskrivning av blanketterna bör så mycket
som möjligt av arbetet utföras med
kopieringsmaskiner eller genomskriftmetoder. Härvid böra
givetvis samma synpunkter anläggas som vid
effektiv kontorsorganisation i allmänhet. För att ta
ett exempel så kunna med ormig- eller
dittome-toderna på en gång följande blanketter utskrivas:
operationskort,
arbetsorder i flera exemplar för
planeringsavdelning, fabriksavdelningar m.fl.,
ackordskort,
följesedlar,
avsyningsrapporter ocli efterkalkylblanketter.
För att ge ett exempel på hur en blankett kan
användas för ett flertal ändamål, kunna vi ta
ackordskortet. Detta bifogas arbetsordern, när
denna utsändes till fabriksavdelningen, där
samtliga blanketter för en order insorteras, t.ex. under
arbetsordernumret i ett kortfack, i vilket förvaras
sådana order, som ännu icke planerats i detalj på
avdelningen. I den mån som verkmästaren,
förmannen eller tidskrivaren på avdelningen
planerar för olika arbetare och maskiner, tar han ut
orderbuntarna ur detta fack. "Ackordslappen"
kan nu tjäna följande ändamål:
a. Detaljplanering. Invid verkmästarekontoret,
eventuellt hos tidskrivaren, finns ett kortfack,
uppdelat i tre vertikala rader, där varje arbetare
har en horisontal rad. I den första raden förvaras
ackordskorten för sådana tillverkningsorder, vilka
redan förberetts med avseende på material,
verktyg etc. I den andra raden finnas sådana kort,
som motsvara order, vilka just äro under arbete
i avdelningens maskiner eller på övriga
arbetsplatser. I den tredje raden finnas slutligen de
ackordskort, som representera på avdelningen
avslutade arbetsorder.
När en arbetare avslutat arbetet på en order,
tar han fram motsvarande order i den andra
raden, stämplar kortet i en tidkontrollapparat eller
4 sept. 1943
I 87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
