Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ligger i mossen, lär enligt uppgift vara steril, men då
den lagts upp i högar ovan mark och i fuktigt
tillstånd, är den icke längre steril. Förloppet av
själv-antändningen i ett torvlager är i övrigt mycket lika
den för kol och hackved. En viss självuppvärmning,
som icke leder till antändning, anser man på sina håll
f.ö. vara till fördel, genom att förbränningsvärdet
ökas i förhållande till vikten och volymen av torven.
Man skulle därigenom alltså få en delvis kolad torv.
Självantändning med ungefär liknande förlopp
kan uppstå i lumplager, tobak, gröda och även i s.k.
oljekraftfoder. År 1940 inträffade i Halmstad en stor
brand just genom självantändning i oljehaltiga
foderkakor. Beträffande faran från dessa har man
kommit underfund med att de från balkanländerna
kommande kakorna varit sämst, beroende på att oljan i
dessa ej pressats ur i samma grad som i andra kakor.
Gå vi så över till oljorna och deras egenskaper ur
självantändningssynpunkt, så vet man, att det är de
vegetabiliska och animaliska torkande och
halvtorkande oljorna, som i främsta rummet ha benägenhet
för självantändning. Liksom för kolen, karven och
torven gäller det också för oljorna, att det är
syrebindningen, som är avgörande för uppvärmningen, och
att de bestämmande faktorerna äro, att så stor yta
som möjligt av oljan kommer i kontakt med luften
och att det avgivna värmet kan ackumuleras.
Dessutom måste ett bränsle finnas närvarande. Alltså
måste oljan finfördelas på något sätt tillsammans
med ett bränsle, såsom fallet är i trasselsuddens
fibrer eller i sågspån eller kutterspån, eller kanske i
kimrök eller något annat liknande material. En del
oljor ha stor benägenhet att binda syre och
självan-antända redan vid normal lufttemperatur, andra
oljor göra det först vid förhöjd yttre temperatur och
under särskilt gynnsamma yttre förutsättningar i
övrigt. Sprängämnesinspektionen har på grundval av
vissa provningar gjort upp en gradering av de
vanligast förekommande oljorna med hänsyn till
benägenhet för självantändning. Resultaten grunda sig
dels på prov för att utröna oljornas förmåga att
upptaga jod — det s.k. jodtalet — dels på det s.k.
Macheyprovet. Macheyprovet tillgår så, att i ett bad
kokande vatten nedsänkes en behållare med bomull,
som indränkts med den olja, som skall undersökas.
Fig. 5. Rester efter oljedränkt sågspån, som påträffats
vid en eldsvåda.
9 jan. 1943
Fig. 6. Självantändning i en trossbotten. En målare
hade spillt linolja på golvet och sedan oljan runnit ner
genom golvets brädfogar i sågspånen skedde antändning.
Om inom en timme temperaturen stigit minst 1° över
vattenbadets temperatur, alltså till minst 101°, räknar
man oljan som självantändande.
Den tid, som åtgår för att ett med olja indränkt
material skall antändas, kan icke generellt anges, ty
som jag redan i inledningen framhållit, spela de yttre
omständigheterna en synnerligen stor roll. Exempel
finnas sålunda på att en linoljedränkt trasselsudd tänt
redan efter någon timme och andra exempel på, att
olja och terpentin, som runnit ned i en trossbotten,
legat där i flera år innan syreupptagning kunnat ske
och antändning inträffat (fig. 7).
Under själva den antändningen förelöpande
kemiska processen bortgår vattnet i ångform vid 100°C,
och vid ytterligare förhöjd temperatur bildas genom
torrdestillation av fettsubstansen akrolein, som har
en mycket stickande och lätt igenkännbar lukt. Det
bör kanske nämnas, att det tack vare den förvarning,
som erhålles genom att denna förbränningsprodukt
bildas, ibland redan långt innan antändningen, har
varit möjligt för nattvakter och annan
brandbevakning inom industrier att i tid upptäcka och avvärja
ett hotande eldsvådetillbud.
Beträffande de övriga av sprängämnesinspektionen
analyserade oljorna må framhållas terpentinen, som
ju just i våra dagar användes i stor utsträckning för
målningsarbeten och om jag icke misstager mig
också ingår i en del av surrogatoljorna för smörjning.
För blott kort tid sedan uppstod brand i en
sprut-målningsbox i en verkstad. Under normala tider
hade man där liksom i alla andra liknande verkstäder
använt icke självantändande utspädningsvätskor. Men
den nya surrogatvätskan tände, och det är att
förmoda, att det ingått terpentin i denna, Yid nyligen
genomförda provningar av tallolja vid
Sprängämnesinspektionen visade sig denna ha mycket utpräglade
självantändande egenskaper. Yid företaget
Machey-prov erhölls sålunda en temperaturstegring av 1°C
efter ungefär 20 minuter, dvs. ungefär samma
stegring som hos kokt linolja. Den provade oljan var
pen-taerytritförestrad och sickativerad med 0,1 % Co.
Beträffande maskinoljorna så var man ju förut
ganska säker om, att dessa icke beredde några
bekymmer ur brandsynpunkt. De importerade
mineraloljorna ha ju visat sig enligt Macheyprovet icke kunna
sj älvan tända då de äro i rent tillstånd — meningen
med en smörjolja är ju också, att den skall kunna
K 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
