- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Kemi /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskri ft

Fig. 1.
Inflytandet av
olika
kristallytor på
hastigheten av
det termiska
sönderfallet
av CaCOs vid
olika
temperaturer, för-

sökstid 5

omsättningsprocesser av olika slag, har man i
praktiken i regel att göra med ämnen och
reaktionsbetingelser, vid vilka sammanhangen vanligen icke
längre äro så tydliga, emedan substanserna antingen
av naturliga skäl eller avsiktligt äro felbyggda,
eller också emedan de ursprungliga skillnaderna hos
de kristallografiskt ojämna ytorna mer eller mindre
utjämnats genom diffusionsprocesser. Förhållandena
äro i sådana fall mycket komplicerade, emedan
fortskridandet av en reaktion i dylika system även beror
på groddbildningsprocesser och andra fenomen, som
sammanhänga med aktiviteten vid nybildade
fasgränser. Betydelsen av dylika vid termiska
sönderfallsprocesser, t.ex. vid CaC03 r= CaO + C02, bildade
fasgränser (CaC03—CaO) har framhävts och undersökts
av flera forskare8. Olika ytors inverkan på
hastigheten hos additiva reaktioner har även undersökts i

i ett fåtal fall9.

Problemen beträffande inverkan av form- och rikt-

ningsfaktorer på reaktionsförlopp och egenskaperna
hos produkterna ha även studerats från andra syn-

punkter. Därvid böra i första hand nämnas V och

H W Kohlschütters10 topokemiska
undersökningar rörande sönderfallsprocesser, t.ex. hos salthydrater.

Dylika problem ha även behandlats av Schwab och

pietsch11 jämte medarbetare. Därvid kunde såväl

8 Jfr t.ex. W B Garner, Träns. Faraday Soc. Si (1938),
940 ; J Zawadski och Bretszneider, Träns. Faraday Soc. Si
(1938), 951; J Hume, J Colvin och medarbetare, Phil. Mag.
1929, 589, ibid. 1932, 1102; Proc. Roy. Soc. A 1S~ (1932), 531;
Träns. Faraday Soc. 89 (1933), 576 ; M L. Smith och B
Top-ley, Pros. Roy. Soc. 13.’/ (1931), 224.

»HR Thirsk och E J Whitmore, Träns. Faraday Soc.
S6 (1940), 565.

10 V KohlschCtter, Helv. Chim. Acta IS (1930), 931; li
(1931), 1; H W KohlschCtter, Kolloidchem. Beih. 21,
(1927), 315.

" Jfr t.ex. Z. Elektrochem. 35 (1929), 573, 582.

vid katalytiska processer som också vid vanliga
kemiska omsättningar av kristaller med vätskor
iakttagas, att icke blott osymmetriskt belägna kanter och
hörn utan även ytans kristallografiska art har
inflytande på de olika processerna.

Föreliggande försök ha framför allt haft till
ändamål att fastställa, om en del i praktiken sedan länge
iakttagna, tydligen med olika härkomst eller
kornform sammanhängande skillnader i en och samma
förenings kemiska sätt att uppträda, skulle kunna bero
på kristallografiska företeelser. Framför allt
föreligga sådana erfarenheter från de områden, där snäva
och konstant hållna temperaturgränser föreskrivas
vid reaktionen, t.ex. vid framställning av kemiska
reagenser, pigment osv. Då det kan vara av intresse
att utforska, om ett sådant ytinflytande gör sig
gällande även vid substanser, som reagera eller
sönderdelas först vid höga temperaturer — något som ju
kan förmodas, då begreppet "hög temperatur" är
beroende av substansen och därför relativt — ha de
termiska sönderfallsprocesserna hos CaC03 och FeS2
gjorts till föremål för undersökning.

Försök med kalkspat

Tre olika slag av provkroppar (kantlängd 3—4 mm)
preparerades:

1) spaltromboedrar,

2) tunna parallellt med basen slipade skivor,

3) tunna parallellt med prismaytan slipade skivor.

Ifråga om preparaten 2) och 3) bildade romboe-

derytor de andra, i jämförelse med huvudytorna,
bas-resp. prismaytor, betydligt mindre
begränsningsytorna. De olika försökskropparnas ytor mättes
noggrant, och i fallen 2) och 3), där tvenne icke
likvärdiga kristallytor förekomma (bas + romboeder
resp. prisma + romboeder) bestämdes storleken hos
bägge slagen.

Försöken utfördes på så sätt, att kropparna
upphettades i en ugn med ringa temperaturväxling i torr
N2-ström (35 cm3/min), antingen under konstant
försökstid (5 min) och vid stigande temperatur (710,
740, 760, 785, 820°) (fig. 1) eller också vid konstant
temperatur (760°) och under ökande försökstid (5,
8, 15 min) (fig. 2). Viktsförlusterna till följd av

Fig. 2.
Inflytandet av olika
kristallytor på
hastigheten av
det termiska
sönderfallet av
CaCOs vid
olika
försökstider, temperatur 760°.

K 10

11 dec. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943k/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free