Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. i. Zinkskikt på polerad järnplåt enligt olika
galvaniska förzinkningsmetoder. Frän vänster till höger:
surt zinkbad, alkaliskt zinkbad av äldre typ, alkaliskt
zinkbad av modern typ och glanszinkbad. Jfr speglingen.
Fig. 5.
Förzinknings-försök i surt och
alkaliskt zinkbad.
Strecken markera, hur
djupt in i hålet zinken
faller vid de båda
förfarandena.
Sprut förzinkning. Vid denna metod
förbehandlas godset genom sandblästring, varpå zinken
omedelbart sprutas med s.k. pistol. Den yta
som man erhåller på detta sätt, ter sig på något
avstånd jämn och har ett tilltalande utseende
men är — om man undersöker den närmare —
ganska "rå". Om man önskar en glattare yta, kan
en sådan åstadkommas genom borstning (vilket
är relativt billigt) eller genom polering (vilket är
relativt dyrt).
Alla sprutade metallbeläggningar ha en
förhållandevis dålig vidhäftningsförmåga. Ett
me-tallsprutat föremål tål därför endast mindre
deformationer. Vid större deformationer flagar
beläggningen. Ur denna synpunkt är emellertid
sprutad zink överlägsen andra sprutade metaller.
Därför använder man ofta sprutad zink som
"grund" för andra sprutade metaller, såsom
aluminium.
Exempel på användningsområden äro: dörrar
till luftskyddsrum, cisterner för vatten,
radiomaster. Några fartygsskrov ha även med gott
resultat behandlats på detta sätt. Vidare kan
nämnas, att de mjölktransportflaskor, som i dessa
tennbristens dagar tillverkas i kristidsutförande,
varmförtennas eller lackeras inuti och
sprutför-zinkas på utsidan.
Sprutförzinkningen har använts rätt länge,
ehuru icke i samma utsträckning som
varmför-zinkningen. Metoden har fått ökad användning
under de senaste åren. Inom landet förekomma
ett hundratal anläggningar.
Galvanisk förzinkning. Den galvaniska
för-zinkningen ersätter i första hand galvanisk
kad-miering och förnickling. Det bör emellertid
bemärkas, att metoden icke enbart är att betrakta
som en produkt av kristiden. Den användes
t.ex. redan före kriget i stor utsträckning i USA,
där dock tillgången på nickel är god.
Man kan skilja på i stort sett tre olika badtyper,
nämligen surt bad, alkaliskt bad utan
glanstillsats och alkaliskt bad med glanstillsats (s.k.
glansförzinkningsbad).
Det sura badets fördel ligger däri, att det är
billigt i anskaffning och lättskött. Nackdelen är
emellertid, att spridningen är dålig och att ytan
blir grå. Ytans utseende kan dock förbättras
något genom vissa tillsatser till badet. I motsats till
det sura badet ge de alkaliska baden — även utan
glanstillsats — en mycket tilltalande yta; vid
glansförzinkning blir ytan silverglänsande (fig. 4).
Vidare erhålles en mycket god spridning (fig. 5),
nästan lika god som vid kadmiering. De
alkaliska baden, spec. glanszinkbadet, fordra
visserligen en noggrannare skötsel än det sura, men det
förefaller dock, som om de alkaliska baden — och
särskilt glanszinkbadet — skulle användas i allt
större utsträckning.
Vid såväl varmförzinkning, sprutförzinkning
som galvanisk förzinkning kan man variera
beläggningens tjocklek inom vida gränser. Tab. 1
visar, vilka ungefärliga tjocklekar, som normalt
användas.
Tabell 1. Normal zinktjocklek vid olika
förzinkningsmetoder
Galvanisk förzinkning............ 10— 20 ju
Varmförzinkning ................ 75—200 /à.
Sprutförzinkning ................ 150—250 fx
Korrosionsbeständigheten är, oberoende av
vilken metod som använts, mest beroende av
zinkskiktets tjocklek. I praktiken äro därför
varm-förzinkade och sprutförzinkade föremål mera
rostbeständiga än galvaniskt förzinkade.
Fig. 6 visar några användningsområden för
glansförzinkning.
Galvanisk förzinkning är relativt vanlig inom
landet.
2. Aluminium
Varmaluminering*. Arbetsgången är, att
godset betas och doppas först i en smälta av lämpligt
flussmedel (innehållande bl.a. fluorider) och
sedan i smält aluminium. Den beläggning, som på
detta sätt erhålles, ger ett mycket gott skydd mot
höga temperaturer (skalning). Ur
rostskyddssynpunkt är emellertid skyddet mindre gott.
En anläggning inom landet arbetar sedan några
år enligt denna metod.
Sprutaluminering tillgår principiellt på samma
sätt som sprutförzinkning. Ett sprutat
aluminiumskikt ger liksom ett sprutat zinkskikt ett gott
rostskydd. Fördelen med sprutad aluminium
framför sprutad zink ligger dels däri, att alumi-
* Den gamla beteckningen aluminisering bör enligt TNC
utbytas mot aluminering.
Fig. 6. Exempel på användningsområden för galvanisk
förzinkning. (Enligt en reklamskrift.)
K 14
13 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
