Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8.
Kisel-impregnerat
ytskikt i 0,25
mm snitt.
(Enligt en
reklamskrift.)
blir något otätt. Vidare är det givetvis svårt att
förhindra, att föremålen vid upphettning till
925— 1 000°C slå sig. Detta medför, att
metoden knappast kan användas för större föremål
med snäva toleranser. En grövre
efterbearbet-ning av ytorna kan nämligen knappast
ifrågakomma, dels emedan man härigenom lätt
kommer ned i det icke-rostbeständiga
grundmaterialet, dels emedan ytskiktet ej kan bearbetas med
skärande verktyg utan måste slipas. Slutligen har
ytskiktet synnerligen liten tänjbarhet, och det
kiselimpregnerade godset spricker därför på ytan
redan vid obetydlig deformation.
Exempel på användningsområden äro:
pumpaxlar, skruv.
Det kan tänkas, att metoden kan få ökad
användning, om det skulle uppstå stor brist på
kopparlegeringar och rostfritt stål. Inom landet finns
en anläggning.
F. Inkromering2
Behandlingen går i stort ut på att stålet
utsättes för inverkan av kromoklorid vid ca 1 000°C
under ca 5 timmar. Krom diffunderar härvid in i
stålet till ett djup av några 1/10 mm- Kromhalten
i ytskiktet blir omkring 30 %, på ca 0,1 mm djup
omkring 13 %. Man får med andra ord på ytan
ett högvärdigt rostfritt kromstål.
Kromokloriden kan tillföras på olika sätt. Man
kan lägga in godset i en ugn med
kromoklorid-haltig atmosfär, packa in det i keramisk massa,
som impregnerats med kromoklorid, eller
behandla det i en smälta, innehållande kromoklorid.
Stålet bör ha en tämligen låg halt av kol, och
speciella stål, s.k. IK-stål, tillverkas för detta
ändamål i Tyskland, dels i form av plåt och smide,
dels i form av stålgjutgods.
Inkromeringsmetoden synes besitta vissa
fördelar framför kiselimpregneringsmetoden. Av
den tyska litteraturen får man den uppfattningen,
att inkromeringsskiktet brukar bli tätt, vilket som
nämnts icke alltid är fallet med det
kiselimpregnerade skiktet. Vidare blir ytskiktet segt vid
in-kromering men sprött vid kiselimpregnering. Det
förefaller visserligen, som om
inkromeringsmetoden fått vidkännas bakslag (t.ex. vid tillverkning
av mjölktransportflaskor3), men som om den
likväl fortfarande användes i viss utsträckning.
Exempel på användningsområden äro:
mjölktransportflaskor (dock tydligen olika
uppfattningar om metodens lämplighet), turbinskovlar,
kopplingar. Inom landet förekommer ingen
anläggning enligt denna metod.
Litteratur
1. Korpium : Korrosion u. Metallschutz, 11, 1941, s. 123.
2. Se t.ex.
Becker, Daeves, Sternberg-: Ståhl u. Eisen, SI, 1941, s. 289.
Kalpers: Korrosion u. Metallschutz, 18, 1942, s. 236.
VDI, 85, 1941, s. 127.
vdi, 86, 1942, s. 162.
3. Aluminium, 22, 1940, s. 562 a.
Litteratur
DK 620.197
Några resultat från Korrosionsnämndens
frilufts-försök, av civilingenjör Kurt Laurell, IVA 1942:3.
Uppsatsen är ett återgivande av förf:s föredrag vid
Korrosionsnämndens sammanträde den 29 maj 1942, vid vilket
framlades resultat av Korrosionsnämndens fyraåriga
fri-luftsförsök. Försöken ha omfattat närmare 1 000
provplåtar fördelade på åtta stationer i landet med olika
klimat och lia avsett att erhålla siffermässiga belägg för
olika färgbeläggningars "målningsvärde" såsom
korrosions-skydd på järnplåt. I tabellarisk form redogöres bl.a. för
inverkan av klimat, plåtsort, utrostningsgrad före
målningen m.m. Uppsatsen avslutas med ett
diskussionsinlägg av kapten Kurt Fr Trägårdh rörande
Vattenfallsstyrelsens sedan 1923 pågående långtidsförsök. Uppsatsen
ger värdefulla anvisningar rörande lämplig
underberedning och sammansättning av färgen. Bl.a. har betydelsen
av en riktigt väld gradering av pigmentmaterialets
kornstorlekar påvisats. F H S
DK 576.85
Anvisningar för bakteriologiska och
fysikaliskkemiska vattenundersökningar, Svenska
Kommunal-tekniska Föreningens handl. nr 6, 1942, 110 s., pris 4,50 kr.
Avsikten med boken är att åstadkomma standardiserade
vat-tenundersökningsmetoder för kommunala vatten- och
avloppsverk. Föreningens kommitterade ha i samarbete med
Kemistsamfundets analytiska sektion härined framlagt en
handledning i vattenanalys, som även är av värde för
industriella förbrukare av vatten.
F H S
DK 663.63
Om Spildevandsrensning, av civilingeniör K Erik
Jensen, utg. av Akademiet for de tekn. Videnskaber og Dansk
Ingeniørforening (serien Ingeniørvidenskabelig Skrifter),
pris 3 d. kr., 38 s. Författaren redogör speciellt för
de modernare anläggningar, som finnas i Danmark, för
biologisk rening av avloppsvallen från städer och
industrianläggningar. Problemet att i tillfredsställande grad rena
städernas avloppsvatten anser författaren vara löst i
Danmark, däremot bereda speciellt mejerierna på landsbygden
stora svårigheter i avseende på förorening av
vattendragen. F H S
K 16
13 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
