Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Tabell III. Sammansättningen av olika tioplaster.
S t rukturfor ra e 1 Benämning
H
-C-H H [–C-H-] s s II II s—s- Thiokol A Ethanite Resinit Thionite Vulcaplas
H —
C-H H -C
-H H H S II o-c-c-s H H s II -s- Thiokol B Perduren G
H H H H H S s
[–C-H -C-H-]
{+-C- H -C- H+} O—C—O—C H H [–C-H-] {+-C- H+} II s II -s- Perduren H
mera betydande industriländerna. En
sammanställning över kvaliteter och typer har lämnats i tabell II.
Helt naturligt hemlighålles under nuvarande
förhållanden omfattningen av
konstgummiframställningen. För år 1939 ha dock publicerats
produktionssiffror för Ryssland, Tyskland och Förenta Staterna
(se tabell IV). Vissa produktionssiffror av senare
datum ha sporadiskt offentliggjorts. Sålunda hade
Tabell IV. Produktionen av konstgummi i olika
länder år 1939.
Produktionsland Ton
Ryssland ............................. 64 000
Tyskland .............................. 25 000
Förenta Staterna ..................... 2 500
Tyskland 1940 mera än fördubblat sin tillverkning
och uppnått 60 000 ton. Fabrikernas
produktionskapacitet har sedan dess ytterligare ökats. Förenta
Staternas konstgummiproduktion uppgick 1941 till
15 500 ton och fördelade sig mellan de tillverkade
syntetiska gummikvaliteterna enligt tabell V. I
början av år 1942 hade årsproduktionen ökats till 20 000
ton. Den planerade framtida tillverkningen kan
uppskattas till 150 000 t/år. Thiokoltillverkningen
uppgick 1940 i Förenta Staterna till 800 ton.
Tabell V. Förenta Staternas konstgummiproduktion
1941 enligt Industria 18 (1942), sid. 761.
Produkt Ton
Neoprene ..........................................................9 000
Hycar OR ........................................................2 000
Chemigum ........................................................2 500
Butyl rubber ..................................................2 000
Försöker man uppskatta den nuvarande
världsproduktionen av konstgummi, kommer man till en
sannolik siffra av åtminstone 250 000 t/år,
motsvarande ett produktionsvärde mellan 1 och 2 miljarder
kronor. Konstgummiproduktionen torde således
uppgå till 25 % av rågummikonsumtionen under
sista fredsåret.
Före kriget såldes på världsmarknaden endast
Neoprene, Perbunan och tioplasterna; bokstavsbuna var
reserverad för den inhemska, tyska marknaden. Det
var således oljebeständiga konstgummikvaliteter,
som utbjödos. Produktionen var dessutom liten i
förhållande till rågummikonsumtionen. Syntetiskt
gummi användes under förkrigsåren uteslutande som ett
komplement till naturgummi för sådana ändamål, där
det senare ej var lämpligt eller användbart. Sedan
dess har konstgummiproduktionen växt till en sådan
storlek, att konstgummi blivit en ersättning för
naturgummi och, när planerade utbyggnader genomförts,
också en allvarlig konkurrent.
Notiser
DK 647.07
Ytbehandling av trä genom bränning. Den tilltagande
knappheten på oljefärg gör alt man litet varstans i
världen söker finna andra sätt att ytbehandla
träkonstruktioner än genom målning. I Z. Schweisstechn. 1943, h. 1,
s. 16, omtalas en metod, som på sistone har prövats i
Schweiz med som det synes mycket gott resultat.
Om man far över träet med en gaslåga (t.ex. från en
svetslåga eller bunsenbrännare), så angripes omedelbart de
mjukare delarna av träet, medan de hårda träpartierna
längre motstå eldens inverkan. Genom endast en lätt
svedning kan man på detta sätt få träets struktur alt bättre
framträda, samtidigt som dess yta bibringas en matt
sidenglans. Det lätta lager av sot som bildas kan lätt torkas av
med en trasa, som med fördel kan vara doppad i bonvax.
Denna behandlingsmetod har den egenskapen, att den ger
de mjuka partierna en mörk och de hårda en ljus
färgton. Det är alltså icke fråga om att avsiktligt åldra träet
utan endast om att öka den dekorativa verkan av
års-ringarnas mönster och samtidigt göra träet mindre
mottagligt för smuts.
Vill man däremot efterlikna träets naturliga åldrande
för att skapa en viss stämning eller för att uppnå en viss
dekorativ verkan förfares på annat sätt. Då behandlas
träet först med en syra, som sugs in i de mjukare
partierna och upplöser dem. Därpå bränner man ända tills även
de hårda partierna angripas och mörkna. Därefter borstar
man de helt förkolnade, mjuka partierna tills de återfå sin
ljusa färg. Genom borstningen blir träets yta ojämn och
får ett ådrat eller vågigt utseende, allteftersom
årsring-arna äro smala, breda eller hopflätade.
Kostnaderna för behandlingen hålla sig mellan 65 à
100 % av kostnaden för målning med två gånger oljefärg
jämte mellanstrykning med annat medel.
Fig. 1. Med svetslåga
ytbehandlad dörr.
K 24
13 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
