Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF 11 STENHAGEN
Häfte 7
Årg. 73
Framställning av syntetisk bensin i USA • Ligninsulfonsyrans reaktion med hudsubstans
10 juli
1943
Framställning av syntetisk flygbensin i USA
FIL. DR KARL-JOHAN KARRMAN, STOCKHOLM
Oljeindustrien i framför allt USA har under de
senaste fem à sex åren genomgått en lavinartad
utveckling efter kemiska linjer. Naturligtvis har
det pågående kriget i hög grad forcerat det
forskningsarbete, som ligger till grund för denna
imponerande kraftutveckling på det oljeindustriella
området. De vunna resultaten kunna i många
avseenden sägas vara epokgörande ur rent
ke-misk-vetenskaplig synpunkt, men de äro också ur
motorteknisk och kemisk-industriell synpunkt av
oerhört stor betydelse. Särskilt intressanta äro
de nya metoder, som utexperimenterats för
framställning av flygbensin med högt oktantal.
Härvid spela de empiriskt funna katalytiska
processerna (oftast under högt tryck) en dominerande
roll. Då utgångsämnena äro kemiskt
väldefinie-rade (lågmolekylära kolväten) har den i
huvudsak empiriska forskningen ofta erhållit värdefull
vägledning av teoretiska synpunkter på
termodynamisk grund.
Fram till 1925 utgjordes bensin (s.k. straight
run) av bergoljans lättare fraktioner. Vid denna
tidpunkt började krackningsmetoderna att mera
allmänt slå igenom, varigenom en ur omvandlad
bergolja erhållen bensin, mer eller mindre rik på
omättade kolväten erhölls. Krackningen betydde
ett avsevärt ökat bensinutbyte, och därjämte steg
oktantalet i t.ex. USA från 50—55 hos straight
run till 70—75 hos krackbensin. År 1938
beräknades det, att i USA framställdes lika mycket
krackbensin som straight-runbensin. En
undersökning 1942 visar endast 10 % straight run mot
80 % krackbensin och 10 % syntetisk flygbensin,
vilken senare år 1938 ej kunde framställas i stor
skala. År 1940 var motsvarande siffra för den
syntetiska bensinen 2 %. Vi se alltså av dessa
siffror i vilken kraftig utveckling produktionen av
syntetisk flygbensin i USA befinner sig.
Oktantalet är ett konventionellt mått på
bensinens knackningsbeständighet. Ju högre oktan-
DK 665.58
talet är, desto högre kompression kan användas,
vilket medför en ökad motoreffekt per viktsenhet
bränsle.
Sambandet mellan högsta användbara
kompressionsförhållande och oktantal framgår av
nedanstående tabell:
Kompressionsförhållande
Oktantal ...............
5,25 : 1 8,0 : 1 10,3 : 1
69 95 100
Den effekt, som vinnes genom ökat oktantal,
framgår av följande: Det militära flyget i USA
använde 1928 bensin med ett oktantal av ca 60;
tre år senare kunde genom förbättrade
motorkonstruktioner en bensin med oktantalet 87 fullt
utnyttjas. Härigenom erhölls en effektstegring på
33 % gentemot bränslet med oktantalet 60.
Numera ha motorerna i de amerikanska
militärplanen utvecklats därhän, att bensin med oktantalet
100 kan fullt utnyttjas och även är föreskriven.
Härigenom erhålles 30 % större effekt än med
bensin med oktantalet 87, startbanan minskas
med 20 % och stighastigheten ökas med 40 %
Som fasta punkter i oktantalsskalan har man
rent godtyckligt satt n-heptan = 0 och 2, 2,
4-tri-metylpentan ("isooktan") = 100. Oktantalet är
starkt beroende av molekylstrukturen, som
nedanstående samband mellan oktantal och
molekylstruktur hos några isomera oktaner visar:
molekylstruktur oktantal
n-oktan ....................................... —17
2-metylheptan ................................. 24
3-metylheptan ................................. 35
2, 3-dimetylhexan .............................. 76
2, 5-dimetylhexan .............................. 52
3, 4-dimetylhexan .............................. 45
2, 2, 4-trimetylpentan "isooktan" ................ 100
2, 2, 3-trimetylpentan ....................................................102
2, 2, 3, 3-tetrametylbutan ............................................103
13 mars 1943
K 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
