Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
mien över luivud taget. Den erbjuder
utomordentliga möjligheter vid synteser av en
mångfald kemiskt definierade alifatiska kolväten, som
förut endast med svårighet kunnat framställas.
I tabell 1 ha några exempel härpå sammanställts.
Isomerisering
Vi ha i det föregående sett, att olefiner och
iso-paraffiner äro utgångsmaterial vid framställning
av högvärdig bensin genom polymerisation och
alkylering. Olefiner erhållas i stora mängder vid
dehydrering och krackning av olika
mineraloljeprodukter, jsoparaffiner däremot, förnämligast då
isobutan, finnas långt ifrån alltid i tillräckliga
mängder för den katalytiska alkyleringens behov.
Då stora mängder n-butan alltid finnas
tillgängliga som biprodukt, ha omfattande
forskningsarbeten på många olika håll utförts för att lösa
detta svåra isomeriseringsproblem. Särskilda
förtjänster har den ryske forskaren Zelinskii och
hans medarbetare nedlagt på detta område. Under
30 års tid ha de omsorgsfullt undersökt
katalytiska isomeriseringsreaktioner hos nästan alla
ämnesgrupper inom den organiska kemien.
Beträffande butanisomeriseringen ha de gjort
noggranna termodynamiska undersökningar och
beräknat den fria energien till 2.27 kcal/mol, och
utbytet ånge de så högt som 74 %. Flera stora
anläggningar arbeta redan med denna process. Som
katalysator användes vanligen aktiverad
alumi-niumklorid, och temperaturen anges till 100—
300°G och trycket till 50—200 at. Här öppna
sig vida perspektiv, ty genom isomerisering av
straight run och krackbensin kan oktantalet
avsevärt höjas. Ännu finnas inga sådana
anläggningar för stordrift, men att ett omfattande
forskningsarbete bedrives på detta område
framgår av den rikliga patentfloran.
Cyklisering och aroniatisering
De paraffiniska kolväten med ogrenad
kolkedja (hexan, heptan osv.), som i stor mängd
er-hallas i oljeindustrien, ha obetydligt värde som
motorbränsle på grund av det låga oktantalet.
De kunna emellertid genom ringslutning
överföras i högvärdiga motorbränslen, t.ex.
CHs — CH,-CH2 — CH-, - CH, - CH, — CHS ■ —->
n-heptan
CH,
CH,
CH2
\
CH
-I
CH,
ch3
+ H,
CH,
metylcyklohexan
Reaktionen kan lätt föras vidare, varvid en mer
eller mindre stor del av det bildade
hydroaroma-tiska kolvätet dehydreras till en bensolhomolog
CH — CH3
CH,
/
CH,
I I
CH, CH2
\ /
CH,
inetylcyklohexan
CH
CH
CH
C — Clh
+ 3 h,
CH
CH
toluol
Fig. 3. Anläggning för framställning au toluol ur mineral
olja (Shell Oil Co.).
Processen kan utföras både med och utan
katalys. I allmänhet föredras dock det katalytiska
förfarandet, då reaktionsförloppet här lätt kan
bemästras och ledas i önskad riktning. Den
ickekatalytiska ringslutningen är en
svårkontrollerbar och i flera olika riktningar förlöpande
process. Som katalysatorer användas oxider av
krom, molybden och vanadin på aluminium- eller
magnesiumoxid som bärare (temperatur 400—
500°C). Den första anläggningen i stor skala var
Pan American Refining Corp., som omvandlar
bensin med ett oktantal på ca 40 till ett
"aroma-tiserat" motorbränsle med oktantalet 80. Utbytet
är 80 %. Genom tillblandning av isooktan och
tetraetylbly kan en tillfredsställande flygbensin
erhållas. Denna process har också ett stort
användningsområde vid framställning av
aromatiska kolväten ur mindervärdiga
mineraloljeprodukter. Särskilt viktig är framställningen av
toluol för militära ändamål ur n-heptan. Sålunda
byggde Shell Development Co. under 1940 och
1941 tre anläggningar för framställning av toluol
med ett utbyte på 90 %. Kapaciteten är okänd.
Exempel på några aromatiseringar äro:
Utgångsmaterial Slutprodukt
n-hexan ..................................................bensol
n-heptan ................................................toluol
t ............etylbensol
" oktan ................ \ ............isomera xyloler
I det föregående ha de nyaste metoderna för
framställning av motorbränslen med högt
oktan-tal refererats. Dessa moderna processer, som ur
såväl teknisk som rent kemisk synpunkt äro högst
fascinerande, måste emellertid betjänas av
åtskilliga andra oljekemiska reaktioner. Närmast
gäller det dehydreringen av de mättade kolvätena
till monoolefiner, vilka ju spela en dominerande
roll vid ovannämnda metoder. Då
kol-väte-bind-ningen har en energi av 92 kcal/mol och kol-kol-
K 58
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
