- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Kemi /
59

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

bindningen endast 71 kcal/mol, så inträder
krack-ning lättare än dehydrering. Genom en skickligt
utnyttjad katalysteknik ha dessa svårigheter i
stor utsträckning bemästrats. Grosse och
medarbetare ha sålunda lyckats dehydrera etan,
propån och butan med utbyten över 90 %. Tack
vare denna långt drivna dehydreringsteknik har
det blivit möjligt att i stor teknisk skala
genomföra de i det föregående beskrivna processerna.

Dessa nya metoder bilda utan tvekan en epok
i den organiska kemiens historia. De gamla

gränserna mellan alifater och aromater ha
kraftigt suddats ut genom aromatiseringen, det I II 1
synes olösliga problemet om
butanisomerisering-en är redan ett tekniskt faktum, och genom
alky-leringen ha de som ytterst reaktionströga ansedda
metankolvätena blivit intressanta
reaktionskomponenter. Den svåra nöt, som forskningen nu
söker knäcka, är hur metan självt skall kunna
förmås delta i olika reaktionsförlopp, främst i
alkyleringen. Härigenom skulle jordens
ofantliga metanmängder rationellt kunna utnyttjas.

Ligninsulfonsyrans
reaktion med hudsubstans

UR K II GUSTAVSON, VALDEMARSVIK

Vid uppslutning av trä med lösningar av
kal-ciumbisulfit innehållande fri svavelsyrlighet
befrias cellulosan från övriga i träet ingående
beståndsdelar, vilka övergå i luten. Sulfitavfallsluten
innehåller således förutom oorganiska föreningar
härstammande från det använda kalciumbisulfitet
huvudsakligen lignin i form av ligninsulfonsyrat
kalcium samt sockerarter och hemicellulosa.
Sulfitavfallsluten utgör ett besvärligt problem för
cellulosaindustrien, och dess rationella
utnyttjande skulle automatiskt lösa avfalls- och
spillvat-tensfrågan. Avfallslutens hexos-socker har som
bekant fått stor betydelse för framställning av
sprit. Avfallslutens huvudbeståndsdel, de
lignin-sulfonsyrade föreningarna, går därvid till spillo.
Ett praktiskt utnyttjande av ligninföreningarna är
ännu i det stora bela ett olöst problem.

I)et första praktiska utnyttjandet av
sulfitavfallsluten synes ha varit inom lädertillverkningen
som tillsats till vegetabiliska garvämnen.
Mit-scherlich försökte redan på 1870-talet att
framställa hjälpmedel för den vegetabiliska
garvning-en ur den avfallslut, som erhölls vid kokning av
ekträ. Sedan dess har mycket arbete nedlagts på
tillverkning av sådana ligninextrakt, vilket
avspeglar sig i den omfattande patentlitteraturen på
detta område. Fundamentala undersökningar av
ligninsulfonsyrornas och ligninextraktens in ver-

Sammandrag, utfört av civilingenjör K-I Skärblom, av en
under titeln "De i sulfitlut ingående ligninsulfonsyrornas
förhållande till hudsubstans" avgiven redogörelse över
undersökningar, som utförts med understöd av Svenska
Teknologföreningens Polhemsfond.

DK 517.98

kan på den råa huden och reaktionens allmänna
förlopp äro emellertid få. Flertalet av
betydelsefulla problemställningar såväl teoretiska som
praktiskt inriktade ha ännu ej beaktats. I denna
undersökning ha några för förståelsen av denna
reaktion grundläggande frågor undersökts.

De i avfallsluten ingående oorganiska
kalcimn-salterna verka fällande på vegetabiliska
garvämneslösningar, tillsammans med vilka de skola
användas. Alkalimetallernas salter lia ej denna
olägenhet. Vid framställning av ligninextrakt
gäller det således först och främst att avlägsna de
oorganiska kalciumsalterna. Detta sker vanligen
genom tillsats av släckt kalk, varvid överskottet
av svavelsyrlighet neutraliseras samt bisulfitet
utfälles som kalciumsulfit, under det att det lösliga
kalciumligninsulfonatet förblir i lösning. För att
avlägsna kalken ur denna förening tillsättes soda,
varvid olösligt kalciumkarbonat utfaller och
ligninsulfonsyrans natriumsalt kvarblir i
lösningen. Före indunstningen inställes extraktet på
lämplig surhetsgrad (pH = 3 i lösning
innehållande ungefär 1 % torrsubstans).

Kollagenets kemi

Hudens äggviteämne, kollagen, är av amfotär
natur och kan således binda både syror och baser.
I föreliggande problem är även den andra
komponenten, ligninsulfonsyran, av komplicerad
sammansättning. Det är uppenbart, att stora
svårigheter möta vid utforskandet av ett sådant
systems reaktionsförhållanden.

11 dec. 1943

K 59

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943k/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free