Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Bindning av vegetabila
garvämnen vid Is-syramättad kollagen
En förgarvning av pelt med ls-syra måste
kompletteras med en vegetabilisk eftergarvning
tör att ett säljbart läder skall kunna erhållas.
Avsevärda mängder vegetabiliska garvämnen
bindas vid ls-syramättat kollagen i området
pH = 3—3,5. Anmärkningsvärt är att
eftergarvning med milda vegetabiliska garvämnen ej
väsentligt förbättrar dess termostabilitet, under
det att de adstringenta garvämnena merendels
äro högst effektiva i det avseendet.
Stabilitet gentemot alkali och mineralsyror
Medan pelt vid längre tids behandling i
koncentrerad lösning av ättiksyra (pH = 2) starkt
sväller och så småningom peptiseras, motstår
ls-syramättat kollagen denna verkan av ättiksyra
och t.o.m. mineralsyror av pH= 1,0. Orsaken till
denna beständighet mot svällning torde ligga i
bristen på syrabindande förmåga.
Ls-syrabehandlad hud motstår alkaliers
avgarvande och utlösande inverkan bättre än hud,
som undergått behandling med syntetiska
garvämnen. Stabilitetsgraden är fullt jämförlig med
det vegetabiliskt garvade lädrets.
Inflytande av peptiserande
och denaturerande förbehandling av pelt
Genom hudstrukturens peptisering i 3-m
ättiksyralösning eller genom hydrotermal
dena-turering av denna ändras ej kollagens
bindningsförmåga för ls-syra. Detta förhållande kan anses
som stöd för den uppfattningen, att kollagenets
peptidgrupper ej påverkas vid eller ta någon
aktiv del i ls-syrabindningen.
Ilög- och lågmolekylära Is-syror
De i sulfitluten ingående ls-syrorna äro av
varierande molekylarvikt. De högmolekylära
a.-fraktionerna och de lågmolekylära
/3-fraktio-tionerna kunna separeras genom dialys eller
genom fällning av a.-fraktionen medelst vissa
aromatiska baser. Ett flertal sådana fällningsmedel
med hög effektivitet ha utarbetats framför allt
av Erdtman, ct-ligninsulfonsyrorna ha isolerats
genom sina bariumföreningar, ur vilka de
frigjorts medelst svavelsyra.
Ingående undersökningar ha visat, att
hög-och lågmolekylära fraktioner av ls-syror ha lika
stor ekvivalentbindning vid kollagenet.
Viktsmängden bunden a-fraktion är dock dubbelt så
stor som den fixerade mängden /S-fraktion. De
båda fraktionernas inflytande på kollagenets
krympningstemperatur är identisk.
Inverkan av "fruktos-sulfit" m.m.
De i ligninextrakt och särskilt i /S-fraktionen
förekommande "fruktos-sulfiten" ha undersökts.
Dessa föreningar bindas endast reversibelt vid
huden och svälla denna lika starkt som
mineralsyror.
Även problemet beträffande bensylsulfonsyrans
och naftalinsulfonsyrors förhållande till
hudkollagen har undersökts. Den förra syran bindes
reversibelt och sväller huden mycket starkt,
medan naftalinsulfonsyrorna delvis bindas vid huden
i irreversibel form och ej svälla den. Ls-syrans
förhållande till kollagen är således likartat med
de aromatiska och ej med de alifatiska
sulfon-syrornas.
De uttvättbara ämnena från kollagen," som
behandlats med lågmolekylära ls-syrafraktioner,
visa hög svavelhalt. De bestå troligen till
huvudsaklig del av en blandning av mono- och
disubsti-tuerade sulfoföreningar av kolhydrat.
Ls-syrans förhållande till kollagen är således
likartat med de aromatiska, och ej med de
alifatiska sulfonsyrornas.
Sammanfattning
Ligninsulfonsyra och ligninextrakt fixeras
irre-versibelt av hudsubstans och uppfylla därmed det
första villkoret, som måste ställas på ett
garvämne. Men de övriga egenskaper, som måste
förefinnas hos ett garvande agens, saknas hos
ligninföreningarna. En viss grad av förbättrad
hydrotermostabilitet (ökad
krympningstemperatur och minskad hydrotermal peptisering) av den
behandlade huden, som kännetecknar vanliga
garvningsprocesser, uppfylles ej av dessa
föreningar. Tvärtom försämras hudens
värmebeständighet i fuktigt tillstånd genom bindning av
ligninföreningar. Vidare verka ligninsulfonsyror
starkt försämrande på den nativa hudens
tryp-tiska resistens (motstånd mot förruttnelse). Till
slut uppfyller ligninsulfonsyra-behandlad hud
icke kravet på läderartad upptorkning, utan vid
lufttorkning bildas tvärtom en hård
genomskinlig massa.
Ligninsulfonsyra och ligninextrakt kunna
alltså från vetenskaplig synpunkt ej hänföras till
garvämnena. Ligninextrakten äro dock värdefulla
fyllnadsmedel vid den vegetabiliska garvningen,
särskilt som utdrygningsmedel av naturliga
garvämnen vid den slutliga eftergarvningen av tunga
liudar.
Sulfitavfallslutens framtida användning inom
läderindustrien torde bli som råmaterial för
ligninföreningar, vilkas garvande egenskaper
genom kemisk behandling kompletterats t.ex. genom
koppling med andra ämnen, som besitta de för
garvämnen önskvärda grupperna. Framställning
av syntetiska garvämnen genom sådana
konden-sationer med ligninsulfonsyror har redan lett till
resultat av betydelse under nuvarande brist på
naturliga garvmedel.
K 64
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
