Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 2. Salmiakdimma före och efter behandling
med ultraljud (enl. Muller19).
system erbjuder intresse. Fig. 2 visar en
salmiakdimma före och efter behandlingen med
ultraljudvågor. Den i bilden synliga förändringen
torde få förklaras sålunda att dimpartiklarna genom
inverkan av ultraljudvågorna råka i starkare
svängningar, vilket ökar antalet
sammanstötningar, varigenom även aggregationen och
sedimenteringen stegras.
Praktiska problem i samband med aerosoler
Inom den meteorologiska forskningen har man
på senare tider ägnat aerosolerna ett ökat
intresse, varvid man bl.a. studerat de fina
stoftpartiklarnas betydelse som kondensationskärnor
för dimbildning. För ett tillfredsställande av
många viktiga trafikbehov vore det av stort värde
att kunna störa det gaskolloidala system, som en
stark naturlig dimma representerar. Talrika
försök i denna riktning ha även utförts, ehuru de
tillsvidare ej lett till några praktiskt användbara
resultat. En naturlig dimma är för övrigt ej
under alla förhållanden en fruktad företeelse.
Genom det hinder den utgör för värmestrålningen
från jordytan kan dimma under en lugn, kall
sensommarnatt minska faran för frost. Detta gör att
man allvarligt diskuterat möjligheten att med
tillhjälp av konstgjorda dimmor, sådana de numera
allmänt användas för militära ändamål, rädda av
frost hotade, låglänta områden.
Det inom industrien alstrade fina dammet kan
i vissa fall vara hälsovådligt. Alldeles särskilt
gäller detta fint damm av kiselsyra och en del
kiselsyrerika massor ur den keramiska industrien,
vilka ansetts vara orsaken till silikosis eller
kisel-lunga, vilken sjukdom kan disponera för
lungtuberkulos. Då ett individuellt dammskydd ej
erbjuder en tillräcklig säkerhet, är det vid dessa
liksom vid alla övriga industrier, där stoftbildning
äger rum, nödvändigt att genom mekaniska
sug-anordningar vid arbetsplatserna sörja för att
arbetet kan utföras på ett ur hygienisk synpunkt
tillfredsställande sätt. Det är emellertid ej endast
åt den genom fabrikationsprocessen förorenade
luften man har anledning att ägna
uppmärksamhet. I många fall såväl i fabriksbyggnader som i
större affärshus och alldeles särskilt ifall
luftkonditionering förekommer, brukar den
inkommande friska luften befrias från svävande partiklar,
t.ex. genom att tvingas passera ett filter, vars
fyllnadsmaterial fuktats med olja.
De från olika fabriker utvecklade gaserna,
respektive skorstensröken kunna ofta medföra
betydande skador även för den omgivande
växtligheten. Välbekant är svaveldioxidens skadliga
inverkan på växande skog. Denna fråga hör dock
icke hit, då man i detta fall har att göra med en
gas, ej med en aerosol. Jag vill i stället fästa
uppmärksamhet vid den inverkan den från
cementfabriker utvecklade röken, vari ingå
betydande mängder fint, i de flesta fall sannolikt
alkaliskt stoft, utövar särskilt på
undervegetationen i omgivande skogar och varom på långt håll
synlig, blottad berggrund kan bära vittne. Även
denna fråga är, jämsides med olika för industrien
viktiga hygieniska spörsmål, värd beaktande.
Frånsett den naturliga sedimentering, som äger
rum i varje aerosol, har man ofta anledning att
på konstgjord väg försöka befria sig från de
svävande ämnen, som förorena luften i
arbetssa-larna eller medfölja olika fabrikationsgaser. De
tekniska metoder, som härvid komma till
användning, kunna vara av mångskiftande art. I stora
stoftkamrar minskar man gasens hastighet för att
de svävande partiklarna under tyngdkraftens
inverkan lättare skola avsätta sig. I cykloner och
vid användning av olika stötmotstånd, varav det
mest bekanta torde vara den inom
lysgasfabri-kationen av Pelouze införda tjäravskiljaren,
begagnar man sig dels av centrifugalkraften, dels
av ombytt rörelseriktning för att få partiklarna
att stöta emot och häfta vid olika ytor. Arbetet
kan både i stoftkamrar och i cykloner och andra
stötmotstånd ytterligare underlättas genom
inblåsning av vatten i finfördelad form, som dels
binder de svävande partiklarna, ökar
partikelmassan och hindrar ett förnyat uppvirvlande, dels
håller stötvtorna fria. I vissa fall begagnar man
sig även av filtrering för avlägsnande av
svävande ämnen. Detta ifrågakommer t.ex. vid den
redan nämnda luftreningen i samband med
luftkonditionering och vid utvinnandet av stoft ur
många avloppsgaser, men har kanske sin
intressantaste tillämpning i konstruktionen av olika
gasmasker. Viktigare än alla de redan nämnda
anordningarna för sedimenteringens
underlättande och de svävande partiklarnas avlägsnande äro
emellertid de elektrostatiska stoftavs kil jama eller
elektrofiltren.
Tanken att med elektriska medel avskilja
flygstoft är gammal. Det var emellertid först genom
arbeten av amerikanaren Cottrell och tysken
Möller i början av innevarande sekel som ett
användbart förfaringssätt vann insteg i tekniken.
Detta skedde i Amerika år 1908, medan det första
elektrofiltret i Europa, avsett för rening av
kis-rostgaser, byggdes år 1913. Numera ha
elektrofiltren vunnit en mycket stor spridning och
användas för en mängd olika ändamål. I dessa fil-
11 dec. 1943
K 67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
