Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
Litteratur
1. Beyersdorfer, P: Staub-Explosionen. Dresden und
Leipzig- 1925.
2. Blass, F: Elek t ro filt er-Aula gen für Metallhütten.
Me-tallwirtsch. 10 (1931).
3. Büscher, H: Giftgas! und toirT 2 :a uppl. Leipzig 1937.
4. Grosbt—Fiske—Forsner : Handbook of Fire
Protec-tion. 8 :e uppl. Boston 1935.
5. Drinker, P, & Hatch, T: Industrial Dust. New York
1936.
6. Drinker, P: Atmospheric Pollution. Industr. Engng.
Chem. 31 (1939) s. 1316.
7. Drägerwerk Lükeck : Drager Staubschutz. 2 :a uppl.
Lübeck 1939.
8. Edwards, P W: A Lignone Dust Explosion. Paper
Trade J. Techn. Sect. 1924 s. 23.
9. Eisenbarth, H: Atemfilter gegen Schwebstoffe.
Kol-loid-Z. 75 (1936) s. 253.
10. Eucken, A & Jakob, M: Der Chemie-Ingenieur (I : 4).
Leipzig 1934.
11. Fiekel, h: Fortschritte in der Entwicklung von
elek-trischen Entstaubungsanlagen und Verwertung feinkörniger
Abfallstoffe. Fachvorträge, 74. VDI-Hauptversammlung,
Darmstadt 1936.
12. Fredlund, E: Om ultraljudets verkningar och
tillämpningsmöjligheter. Tekn. T. 1940 h. 36 s. 349.
13. Haul, R: Gaskolloide. Chemiker-Ztg 62 (1938) s. 581.
14. Loeser, c: Abgase. Berlin 1940.
15. Meidau, R: Der Industriestaub. Berlin 1926.
16. Meyer, K A G: Neue Arbeiten über Aerosole
193^—-1938, Kolloid-Z. 88 (1939) s. 348.
17. Meyer, K A G: Neue Arbeiten über Aerosole 1939—
191,0. Kolloid-Z. 96 (1941) s. 3^8.
18. Moll, W L H: Neuere Arbeiten über Aerosole 1934—
1936. Kolloid-Z. 81 (1937) s. 225.
19. Müller, F: Die wissenschaftliche und technische
Be-deutung der Aerosole. Kolloid-Z. 90 (1940) s. 1.
20. Prentiss, A M: Chemicals in War. New York 1937.
21. Remy, H: Sorption von Gasen, Dämpfen und Nebeln.
Angew. Chem. 46 (1933) s. 101.
22. Remy, H: Wirkungsweise und Gebrauch der
Atemfilter. Chemiker-Ztg 58 (1934) s. 276.
23. Remy, H: Aerosole. Chemiker-Ztg 59 (1935) s. 465.
24. Remy, H: Absorption von Nebeln durch Flüssigkeiten.
VDI, Beiheft Verfahrenstechnik 1941 s. 28.
25. Schui/tes, w: Gesichtspunkte für die Auswahl eines
zweckmässigen Entstaubungsverfahrens. Fachvorträge, 74.
VDI-Hauptversammlung Darmstadt 1936.
26. Schuster, F: Die Entstaubung und Entnebelung von
Gasen. Kolloid-Z. 51 (1930) s. 286, 382.
27. Schwartz, E von: Handbuch der Feuer- und
Explo-sionsgefahr. 4 :e uppl. München 1936.
28. Winkel, A: Die Schwebstoffe in Gasen. Angew. Chem.
49 (1936) s. 404.
29. Winkel, A & Jander, G: Schwebstoffe in Gasen.
Samml. chem. und chem.-techn. Vorträge. Neue Folge h. 24.
Stuttgart 1934.
30. Wolff, G: Neuere Vntersuchungen über die
Be-ziehungen zwischen Staub und Lungenerkramkungen. Angew.
Chem. 42 (1929) s. 228.
Notiser
DK 663.632.8
Underklorsyrlighet som steriliseringsmedel, speciellt
vid badanläggningar med cirkulation och kontinuerlig
rening av bassängvattnet, har under de senaste åren vunnit
en allt större utbredning såväl här i landet som
utomlands. Tidigare har man för steriliseringen varit hänvisad
till användning av klor i form av klorgas eller
natrium-hypokloritlösning, antingen enbart eller i kombination med
tillsats av ammoniak. Kloren och ammoniaken bilda
härvid under vissa betingelser kloramin, som därefter i
vattnet småningom sönderfaller under avgivande av klor.
Härigenom ernås en viss fördröjande verkan i klorens
reaktion med organisk substans i vattnet, varigenom
inverkningstiden blir längre.
De kemiska reaktionerna mellan klor och ammoniak
förlöpa enligt följande
Cl2 + H20 = HCl + HOC1
HOC1 + NHo = NHsCl + H20
Monokloramin
Beroende på vattnets pH-värde kan emellertid
reaktionen förlöpa enligt
2 HOC1 + NHa = NHC12 + 2 H20
Dikloramin
eller
3 HOC1 + NHa = NCla + 3 HaO
Trikloramin
Denna sista reaktion äger rum vid pH = 4,4 eller lägre,
över pH = 4,4 erhålles blandningar av mono- och
dikloramin, varvid 100 % dikloramin erhålles vid pH = 4,5 och
100 % monokloramin vid pH ==8,5.
Man eftersträvar vid steriliseringen att erhålla
monokloramin, enär dikloramin har betydligt mindre och
trikloramin inga steriliserande egenskaper alls. Klor och
ammoniak måste därför vid steriliseringen tillföras
vattnet på skilda punkter och först sedan de blandats med
vattnet få tillfälle att reagera med varandra. Att blanda
mera koncentrerade lösningar av ammoniak och klor eller
hypoklorit före tillsatsen i syfte att bereda en
kloramin-lösning, vilket faktiskt förekommer på vissa ställen här
i landet, är fullständigt felaktigt, enär man därvid icke
har möjlighet att leda reaktionen i önskad riktning.
Antingen man använder klor enbart eller i
kombination med ammoniak, gäller det att avpassa doseringen så
att varken för stor eller för liten mängd tillsättes. Vid för
liten klortillsats blir steriliseringen ofullständig, och blir
kloröverskottet för stort, uppstå olägenheter till följd av
irriterande lukt och smak samt angrepp på slemhinnorna.
Redan ett kloröverskott av 0,1—0,2 mg/1 kan i synnerhet
vid inomhusbad förorsaka nämnda olägenheter. Vid ojämn
badfrekvens blir till följd av vattnets olika
föroreningsgrad klorbehovet olika, och svårigheter uppslå därför att
hålla ett för betryggande sterilisering tillräckligt
kloröverskott utan att de badande få obehag därav. Detta har visat
sig svårt vid användning av enbart klor eller en
kombination av klor och ammoniak.
En metod, som avser användning av underklorsyrlighet
som steriliseringsmedel, har därför framkommit och
innebär en avgjord förbättring i jämförelse med tidigare
använda metoder. Underklorsyrlighet framställes enligt denna
metod genom att låta en klorlösning passera genom
marmor eller krita. Vid lösning av klor i vatten bildas
ekvivalenta delar underklorsyrlighet och saltsyra enligt följande
reaktion
Cl2 + H20 ;= HOC1 + HCl
Sker reaktionen i närvaro av kalciumkarbonat, bindes
saltsyran fullständigt och lösningen kommer att innehålla
kalciumklorid och fri underklorsyrlighet
2 Cl2 + H20 + CaCOa = CaCl2 + 2 HOC1 + C02
Underklorsyrlighet är en av de svagaste syrorna och
nästan fullständigt luktlös, samtidigt som den också är
ett mycket kraftigt oxidationsmedel och på så sätt idealisk
som steriliseringsmedel. Utan olägenhet för de badande
kan man hålla tillsatsen så hög som svarar mot ett
klor-överskott av 1 à 2 mg/1, varigenom betryggande säkerhet
mot infektionsrisk erhålles.
Anläggningar av detta slag ha installerats vid några
badanläggningar här i landet, bl.a. vid Vanadisbadet,
Eriks-dalsbadet, Söderbadet och Sturebadet i Stockholm samt vid
badanläggningar i Borås och Trelleborg.
N N
K 72
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
