Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF H STENHAGEN
Häfte 9
Årg. 73
Tillverkning av blyertsstift och kritor • Tillverkning av blyertspennor med trähylsa
Notiser
Tillverkning av blyertsstift och kritor
DR-ING. RICHARD ZVCKERT, BUDWEIS
Den skrivande kärnan i blyerts-, kopie- och
färgpennor kallas stift. De stift med rund eller
kantig tvärsektion och med en diameter av ca 7
mm eller mer, som ej äro försedda med en
skyddande trähylsa, kallas vanligen kritor.
Till skillnad från bläckpenna, dragstift och
pensel äro stift och kritor "torra" skrivmedel.
Medan hos de förstnämnda det flytande pigmentet
genom kapillärkraften tillföres skrivytan längs ett
fast styrsystem, pennspetsen eller penselhåret, är
skrivförloppet vid de torra skrivmedlen mera
invecklat. Hos dessa ha pigment och styrsystem
förenats till en enhet, som närmast utgör det fasta
styrsystemet, och som först vid skrivningen
genom avnötning blir pigment. Detta pigment
fastnar genom skrivtrycket mer eller mindre starkt på
skrivytan. Den substans, varav det torra
skriv-medlet består, måste därför till en början
föreligga i en form, som äger den för det fasta
styrsystemet tillräckliga hållfastheten. Vidare måste
den lätt nötas av under skrivningen och äga god
vidhäftnings- och täckförmåga.
Under det att man till en början såsom torra
skrivmedel uteslutande använde enkla ämnen,
t.ex. metalliskt bly eller silver, stavar som
ut-skurits ur i gruvor bruten blockgrafit, skrivkritor
som utsågats ur naturliga kritblock och stavar av
träkol, har man numera förbättrat skrivmedlet
genom att sammansätta det av flera ämnen med
för god skrivning erforderliga egenskaper. Valet
av komponenter, av deras form och kornstorlek
före blandningen samt av den struktur, som stiftet
erhåller genom förarbetningen, möjliggör en
avsevärd förbättring av kvaliteten hos det torra
skrivmedlet och en stor utvidgning av dess
användningsområde.
Sammandrag ur Chemlker-Ztg 1941 h. 61/62.
DK 667.56
Det viktigaste steget i denna utveckling togs, då
man slutade att använda ur engelsk blockgrafit
utskurna stavar och efter många försök övergick
till att binda grafitpulvret med svavel, antimon»
schellack, harts, vax, lim, gummi arabicum,
gum-midragant o.d. och slutligen till keramisk
bindning av grafiten. Detta skedde genom att bearbeta
grafitpulvret med plastisk lera till en deg, forma
denna till stavar och bränna de så erhållna stiften
i ugnar.
Denna uppfinning — det keramiska
blyertsstiftet —- gjordes mot slutet av 1800-talet och
till-skrives såväl Hardtmuth i Wien som Conté i Paris.
Den keramiska bindningen medför framför alla
andra bindningsmetoder jämte stor
brotthållfasthet och fullständig fuktbeständighet även den
fördelen, att hårdheten kan graderas inom vida
gränser genom olika lerhalt. Den genom torkningen
och bränningen uppstående porositeten möjliggör
dessutom impregnering med de mest olika
fett-och vaxblandningar. Metoden lämpar sig dock
ej för en stor grupp av stift, då leran för
uppnående av full bindekraft och hållfasthet fordrar en
temperatur av ca 1 000°C, vilket omöjliggör
användning av flertalet färger. Av denna orsak
måste för kopie- och färgpennor ävensom för
kritor användas sådana bindemedel, som ej kräva
så hög temperatur för sin härdning. Sådana äro
t.ex. organiska kolloider såsom gummidragant,
tylos eller colloresin och andra cellulosaderivat,
mera sällan albumin och kasein, vidare — för
kritor — bränd gips, bentonit och lera, som då ej
brännes, och slutligen växer och fetter för
tillverkning av pennor för glasskrivning och
märkning av boskap.
Som pigment användas olika jord- och
mineral-färger, lack- och tjärfärgämnen alltefter
bindemedel och användningsändamål. För de keramiskt
11 sept. 1943
K 7a
11 sept.
1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
