Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
bundna stiften komma, såsom ovan nämnts,
endast eldfasta färger i fråga, särskilt grafit, träkol,
gassot, järnoxid och talk. För artistpennor
användas ljusäkta täckfärger och för tekniska
färgpennor täckfärger, som lätt avge substans, så att
även mycket fina linjer få en djup färg. För
kopiepennor tillsätter man vattenlösliga och för
märkkritor i fett lösliga tjärfärgämnen.
Under det att pigmenten grafit och talk ha en
särskild förmåga att fastna på skrivytan, är detta
ej fallet med andra färgstofter för detta ändamål.
De med dessa framställda stiften och kritorna
måste därför äga komponenter, som framför allt
ge god vidhäftning vid skrivytan. Som dylika
vidhäftningsämnen tjäna fetter och växer, vilka
genom impregnering utfylla porerna i stiften eller
i form av emulsion blandas in i stiftmassan.
Vidare kalcium- och magnesiumstearater, som i
pulverform tillsättas stiftmassan. Mineralämnen
såsom kaolin, talk, grafit och bränd gips kunna
även användas för detta ändamål. Slutligen verka
även sot och träkol som vidhäftningsämnen, om
än i mindre grad. Vidhäftningsämnen, som jämte
sin goda vidhäftningsförmåga även minska
friktionskoefficienten, dvs. öka glidningsförmågan,
äro särskilt uppskattade.
Stiftmassans sammansättning
Pigmenten, som nästan alltid föreligga i
pulverform, ävensom vidhäftningsämnena, såvida ej
dessa tillsättas genom impregnering först efter
stiftens utformning, bearbetas med bindemedlen
till en deg. Härför erfordras att bindemedlet
överförts till gelé, pasta eller smälta, så att det lätt
kan ta upp de pulverformiga komponenterna i
möjligast homogena fördelning. Bindemedlet är
alltså — med få undantag — det enda
stiftmaterialet, som har att undergå tillståndsförändring.
Det måste nämligen först bringas i ett för
upptagande av den pulverformiga substansen
lämpligt tillstånd. När pigment och vidhäftningsämne
bundits till en deg och denna utformats till stift,
återföres bindemedlet i fast tillstånd, varefter det
eventuellt härdas. Detta sker vid användning av
de vanligaste bindemedlen exempelvis på
följande sätt.
Lera males med grafitpulver och vatten, varvid
den sväller och intimt blandas med grafiten.
Fastheten erhålles genom stiftets torkning, och
härdningen sker genom glödgning till ca 1 000°C,
varvid leran sintrar till ett fast skelett, i vilket de
små grafitbladen inkapslas nästan fullständigt
oförändrade. Sintringsförloppet hos de här
uteslutande använda allophanlerorna är ännu ej helt
utforskat, men mikroskopiska och
röntgenografiska undersökningar ha påvisat omvandlings- och
sönderfallsprodukter i form av glas, kvarts,
/-aluminiumoxid och mullitkristaller.
Gummidrcigant får i likhet med tylos svälla i
mycket liten mängd vatten (ca 1 : 1—1 : 5).
Blandningen med de pulverformiga
komponenterna sker i knådmaskin eller valsstol. Fastheten
åstadkommes genom vanlig men försiktig och
långsam torkning av det formade stiftet.
Växer och vaxliknande ämnen smältas, varpå
färgpulvret inröres eller inknådas i smältan.
Formgivningen åstadkommes genom
strängpressning eller gjutning, fastheten genom avkylning.
Tabell 1. Schematisk översikt över sammansättningen av vanligare stift- och kritsorter.
Bindemedel
Pigment
Vidhäftningsämne
Varugrupp
Lera (bränd efter stiftets utformning) Grafit .......................j Grafit, fetter och växer ... .| Pennor av god och medelgod kvalitet
Grafit ....................j Billiga pennor, timmermans- och stenhuggarpennor
Sot ..........................{ Talk och fett.............. Svartpennor
Sot ...................... Svartkritor
Träkol ....................... Träkol .................... Skisskol
Järnoxid ..................... Talk ..................... Rödkritor
Järnoxid och sot ............. Talk ..................... Sepiapennor, bisterkritor
Talk ........................ Talk ..................... Konstgjorda grifflar
Organiska kolloider
(gummidragant.eol-loresin) .......... I vatten lösliga tjärfärger (ani ) Grafit .................... Grafitkopiepennor
linfärger) ....................\ Talk och stearat........... Färgkopiepennor, anilinpennor
I vatten olösliga tjärfärger oeh| läcker .......................( Kaolin- och fettemulsioner.. | Färgpennor med smalt stift,
riv-bara färgpennor
Organiska och oorganiska
pigmentfärger ................... Kaolin med impregnerings-/ fetter och impregnerings växer | Kontors- och postfärgpennor, artist- och skolfärgpennor,
magasinkritor o.d.
Kaolin, krita och kvartsmjöl| Vitkritor, färgade ritkritor
(pastellkritor) , skogvaktarekritor
Växer och fetter . / Organiska och oorganiska pig-l mentfärger ...................\ Växer och fetter ..........| Glasskrivpennor,
hudskrivpennor, smink- och läppstift, billiga barnfärgpennor
I fett lösliga tjärfärgämnen . . . Växer och fetter .......... Märkkritor för boskap
Gips ......................... Vita skoltavelkritor
Organiska och oorganiska pig-/ mentfärger ...................\ Färgade skoltavelkritor
K 74
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
