- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Kemi /
75

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Bräncl gips utröres enbart eller blandad med
färgpulver i vatten, och den så erhållna gröten
gjutes i formar. Fastheten erhålles genom gipsens
bindning och efterföljande torkning av det ur
formen tagna stiftet.

En systematisk gruppering av det stora antalet
stift- och kritsorter fås enklast genom att indela
dem i huvudgrupper efter bindemedel, i första
undergrupper efter pigment och i andra
undergrupper efter vidhäftningsämnen (tabell 1).

Tillverkning av stift och kritor

En stiftfabrik omfattar i allmänhet
beredningsavdelning, blyertsstiftavdelning,
kopiestiftavdel-ning, pastellkritavdelning och tavelkritavdelning.

I beredningsavdelningen, där en del råmaterial
förarbetas, renas och klassificeras leran efter
fin-hetsgrad genom slamning och sedimentering i ett
antal kar. För att påskynda avsättningen och
dessutom göra leran lämpligare för den följande
pressningen i filterpressen tillsättes
utflocknings-medel. För att erhålla så ren lera som möjligt
kan denna under slamningen peptiseras medelst
lämpliga elektrolyter. Även elektro-osmosmetoden
för kaolinberedning har införts i
blyertsstiftfabri-kationen, dock med mindre gott resultat. Vid
gra-fitberedningen förmales endast den för finare
sorters blyerts- och kopiestift avsedda grafiten,
mestadels genom våtmalning i kulkvarn, men även i
malgångar eller rivkvarnar (fig. 1). Kemisk rening
av grafiten, innan den förarbetas, göres sällan i
själva blyertspennfabriken. Grafiten renas
antingen enligt fluorväte- eller alkalimetoden, varvid
erhålles en grafit med 99 % kolhalt eller mer.
Oftast använder pennfabriken någon i naturen
förekommande, redan mycket ren grafit eller i
grafitverk starkt anrikad produkt.

I blyertsstiftavdelningen blandas grafit och lera
i den proportion, som betingas av den hos stiftet
önskade hårdheten, varefter blandningen males
med vatten i förutnämnda kvarnar. Det så
uppkomna slammet avvattnas i filterpressar till en

Fig. 1. Böhmiska grajitkvarnai med excenterställda
mal-stenar.

deg, vilken homogeniseras i knådmaskiner,
valsstolar och passerpressar och bringas till en för
vidare bearbetning lämplig konsistens.

Medelst pressning genom en matris av
halvädelsten utformas degen till en tunn stiftsträng (fig. 2),
som avdelas i kortare stycken för att på bräde eller
i paket torka i torkrum eller torkskåp. I
brännavdelningen inläggas de torkade stiften i lådor av
grafitchamotte, chamotte eller högeldfast stålplåt,
inbäddas i grafitpulver och brännas i ugnar
mellan 1 000 och 1 200°C. De förr vanliga
kammar-och muffelugnarna med koleldning utträngas
alltmer av tunnelugnar med olje- eller gaseldning. Då
blyertsstiftets hårdhetsgrad väsentligen beror av
bränntemperatur och bränntid, strävar man efter
att utsätta samtliga bränndeglar innehållande en
och samma charge för i möjligaste mån lika
temperaturkurvor och att så noga som möjligt hålla
dessa efter ett bestämt schema.

Blyertsstift av finare och medelfin kvalitet
impregneras efter bränningen med fett- och
vax-blandningar. Detta sker numera nästan
uteslutande i vakuum-impregneringsanläggningar efter
föregående stark evakuering med efterföljande
tryck. En blyertspennfabrik har patenterat en
metod att genom impregnering fylla porerna i
det brända stiftet med i impregneringsfettet
lösliga färgstoffer med stark absorption i ultraviolett
ljus, varigenom större ljustäthet eller täckkraft
hos strecket från ljuskopieringspennor erhålles.

I kopiestiftavdelningen tillsättes färgpulver och
vidhäftningssubstanser till det svällda
bindeme-delsgeléet och bearbetas därpå med detta i
knådmaskiner och valsstolar till en mycket fast och
seg deg, vilken homogeniseras i passerpressar och
utformas till stift i strängpressar. På grund av
stiftmassans seghet och nästan kautschukartade
konsistens ställas mycket höga fordringar på
pressarna, varför man mestadels övergått till
hydraulisk drift. Torkningen av kopie- och
färg-kopiestift kräver stor omsorg, då genom för
hastig torkning krympsprickor eller spänningar i
stiftet kunna uppstå, som göra detta sprött.

Fig. 2. Stiftsträngpressar.

11 dec. 1943

K 75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943k/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free