Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 3. Brytskivor med enradiga kullager. Fig. i. Snäckväxel med kullager och rullager för lyft-
maskineri.
ning och acceleration av glidlagertraverser, avsevärt
kunnat minskas genom inbyggnad av rullager i
löphjulen [Ståhl u. Eisen årg. 62 (1942) nr 11].
Traverstrallornas löp hjul lagras liksom traversh
julen på rullager enligt fig. 1. I löphjul med mindre
belastning ha använts enradiga spårkullager i stället
för rullager. Drivaxlarna för trallornas åkmaskineri
ha genomgående blivit lagrade på standardlager av
stållagertyp med sfäriska kullager.
Som exempel på kullagerinbyggnader i
lyftmaskineriet för traverser kunna tjäna inbyggnaden i
linskivorna, fig. 3, och i en snäckväxel, fig. 4.
Linskivorna äro försedda med två enradiga spårkullager i
navet, vilkas ytterringar och innerringar fixeras i
axiell led av distanshylsor. Skruvaxeln på den i fig.
4 visade snäckväxeln, vilken är försedd med
last-tryckbroms, är vid drivsidan lagrad i ett sfäriskt
kullager och vid axelns andra ända i två koniska
rull-lager och ett sfäriskt kullager. Det sistnämnda
tjänstgör som stödlager för den fria axeländan.
Snäckhjulsaxeln är lagrad i två koniska rullager.
Lagren smörjas separat med kullagerfett.
Smörjning och tillsyn av kullager och rullager i
tra-verserna sker i allmänhet minst 1 och högst 3 gånger
om året. Detta kan lämpligen göras vid sådana
tillfällen, då driften ändå stoppas för översyn av andra
maskiner.
En jämförande undersökning av
smörjmedelsförbrukningen för rullagertraverser och
glidlagertraverser gjordes under senare delen av år 1941 vid
Hofors Bruk, där det tack vare jämförelsematerialets
storlek varit möjligt att bestämma
smörjmedelsförbrukningen för traverser under olika
driftsförhållanden, vilka kunna tänkas inverka på förbrukningen av
smörjmedel.
Bland de undersökta traverserna ha tre
rullagertraverser och tre glidlagertraverser, arbetande under
olika och parvis motsvarande driftsförhållanden,
utvalts. Smörjmedelsförbrukningen för traversernas
lager och övriga rörliga delar angives i nedanstående
tabeller. Smörjmedelsåtgången har bestämts vid 1 à
2 smörjningar av varje travers och utan påverkan
från driftsledningens sida. Det bör kanske
framhållas, att de angivna siffrorna icke äro minimivärden
utan de för traverserna normala kvantiteterna. I
siffrorna ingå icke heller de extra kvantiteter smörj-
Fig. 2. Kuggväxel med kullager och rullager för åkmaskineri.
rens och rullagrens obetydliga friktion, vilken medför
att såväl startmotståndet som åkmotståndet avsevärt
minskar. Vid elmotordrivna traverser med lång
körsträcka, vilkas åkmotor i regel dimensioneras
efter körmotståndet, är det sålunda tack vare
rull-lagerinbyggnaden möjligt att välja en betydligt
mindre motor än eljest. I Ståhl u. Eisen årg. 58
(1938) nr 23 refereras ett dylikt fall, där
traversåk-motorns effekt minskats från 59 till 31 kW, sedan
löphjul och åkmaskineri blivit försedda med rullager.
Av de omfattande försök, som på senare tid ha
utförts i USA i syfte att bestämma åkmotståndet för
rullagertraverser och glidlagertraverser, framgår, att
åkmotståndet vid konstant hastighet i allmänhet är
50 % mindre för en rullagertravers än för en
glid-lagertravers av samma storlek. Vid dessa försök har
fastställts, att åkmotståndet för rullagertraverser på
löphjul med konisk bana — varigenom
flänsfriktio-nen minskas — nedgått till 4m—6.35 kg per ton.
Man har därvid även gjort den iakttagelsen, att den
slirning av de drivna löphjulen, som uppstår till följd
av de icke drivna hjulens bromsverkan vid igångsätt-
M 2
16 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
