Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Vi ersätta nu tryckfallen ovan med sådana
effektiva genomströmningsareor / definierade, så
att
A p0 = const
à pr = const
A Por — const
Au Por = const
e p — const
z p = const
Q p = const
ö pr = const
(Si,IN)2
Po
(ShlN)’
fr
(ShlN)’
Por
(StlNY
f2uor
(ßh[Nf
Pep
(Sh[Ny
P,p
(Sh[Nf
Pep
(SiJN)2
P»Pr
i vilka uttryck
const =
(3 ßOO \[2 g†
(5 a)
(5 b)
(5 c)
(5d)
(5e)
(61)
(5 g)
(5h)
(5 i)
a. Den effektiva arean fzp viel ett motstånd,
som förorsakar att ’C, hastighetshöjder förloras,
såsom vid inströmningen vid kutsens anslutning,
bestämmes om det uppstående tryckfallet betecknas med (zp), ur
, \ . w* 1
2 3 77
alltså
<«2 = \ 2 g (zp) v
och medieströmmen Si,IN blir
~ 3 0>00 \ 2 g ’ fw.\ß$
N
där fw är framsläppningsareans storlek. Vid jämförelse
med (4) blir den effektiva genomströmningsarean,
oberoende av medieströmmens storlek,
fv ~ Yif-
(6)
b. Den effektiva genomströmningsarean,
motsvarande motståndet i ett rör av längden / meter
och diametern d meter exklusive
inströmningsförlusterna,
bestämmes via tryckfallet (gp) enligt
(ep)
n / W*
i 0,01-.
d g
(?)
Genom de olika utströmningskanalerna skall,
om dimensioneringen är rätt utförd, framgå lika
stora strömstyrkor S/jN, och det ligger i sakens
natur att de effektiva areorna, definierade i
(5 a, b, e, f, g, h), äro konstanta vid en fastslagen
dimension, förutsättande kvadratiskt motstånd.
Däremot ser man ej omedelbart att vid en given
konstruktion de genom (5 c, d) definierade
areorna äro konstanta oberoende av Sh[N, men nedan
skall visas att så är förhållandet. På^grund av
detta sakförhållande ger införandet av dessa
effektiva genomströmningsareor en bättre
översikt av beräkningarna.
f(r, m) = 2(m + tt) + r 3J2
För strömstyrkan S/,IN är hastigheten
1 Sa 1
3 600 N TT
d2
som insatt ovan ger
(ep) = 1,28 • 10 •»
ls"Y 1
v In) v
(8)
Detta ger med formel (5 g), att effektiva
genomströmningsarean uttryckt i m2 bestämmes, oberoende av
medieströmmens storlek, ur
I =3,24- 10-2-?5
I sp__a
(9)
eller, om man vill införa rörets sektionsarea fw, till vilken
hastigheten w hänföres,
feP = 7,07 fi
(10)
c. 1 fördelningsröret
erhålles genom addition av de olika motstånden i rördelen
mellan de olika utströmningspunkterna, som ligga på det
konstanta avståndet L, att tryckfallet mellan 0:te och
r:te stället blir, om fördelningsrörets diameter är
densamma efter hela rörets längd, och strömstyrkan i de olika
utströmningsställena överallt = ShlN,
A por — 1,28- 10
D5
L <p (r, m)
(11)
där enligt ovan m är antalet utströmningspunkter efter
0:te punkten. Därvid är funktionen <p (r, m)
, + –-1 +j-a- . 1
\m
Insattes detta värde i uttrycket (5 c) erhålles
<P (r, m) ■■
l/(/or)2 = 3,21 • m2 cp (r, rn)
D°
(13)
Fig. 3. Tryckfallet i fördelningsröret mellan punkt 0 och
r är funktionen <p (r, m) gånger tryckfallet mellan 0 och 1.
Man finner på motsvarande sätt, att vid samlingsröret
gäller med Du konstant
l/(/uor)2 = 3,24 • 10-2 m’2 <p (r, m) (14)
U u
Funktionen <p (r, m) är närmare undersökt i
diagrammet i fig. 3 upp till värdet m = 15.
20 mars 1943
M 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
