Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Även liär finna vi således den effektiva
genomströmningsarean vara helt oberoende av
strömstyrkan och helt beroende av konstruktionens
dimensioner och närmare bestämt förutom av
antalen m och r enbart av fördelnings- resp.
samlingsrörets dimension samt av avståndet L
resp. La.
Teknisk. Tidskrift
Insattes (20) i (19) erhålles
1 //*V = 1 //2o f3om/(f^o (max) f or)
Nu erhålles ur (13) att
fom/for = <P (r, m)/<p (ni, m)
varför (21) omskrives till
fo
5. Resulterande
effektiva genomströmningsarean
För alla delmotstånden gäller således, att de
enligt (5) äro omvänt proportionella mot den
tryckfallet korresponderande effektiva
genomströmningsarean i kvadrat, och att den
ingående proportionalitetsfaktorn enligt formlerna
(5) är densamma. Denna proportionalitetsfaktor
bortfaller således om vi i formlerna (1) och (2)
införa de effektiva genomströmningsareorna
enligt (5), så att vi få såsom resulterande effektiv
strömningsarea för det r:te utströmningsröret
l//2r= l//2o— l//2cr— l//2«or (16)
samt
1//’, = 1//V + 1//V + 1//V + 1//V (17)
6. Införandet av f0 (max)
I stället för tryckfallen ha termerna 1 lf2
inkommit, som vi kunna benämna motståndstermer.
Vi se närmare på sambandet (16), som är en
omskrivning av (1).
Allt eftersom vi avlägsna oss från
utström-ningsstället 0 till ett ställe med allt högre
nummer, öka de tvenne sista motståndstermerna, så
att det effektiva motståndet i utströmningskanalen
med det högre numret måste göras allt mindre
ju längre bort från inmatningsstället vi ligga,
för att samma medieström skall kunna
fram-strömma som i det 0:te utströmningsröret. Detta
betyder, att den effektiva genomströmningsarean
för det r:te röret fr givetvis måste göras allt
större, ju högre värdet på r är. Om vi således
dimensionera de olika
utströmningsanordningar-na efter (17) för den ökning, som ges av (16),
erhålles sålunda samma strömstyrka genom de
olika utströmningskanalerna.
Emellertid går detta endast till en viss gräns.
En teoretisk gräns inträffar, när de tvenne sista
termerna i (16) bli lika med den första, ty då blir
fr = oo.
Detta inträffar allt lättare ju större f0 göres,
dvs. ju mindre 1 \f0 är.
Vi få tydligen ej ens teoretiskt göra f0 större än
värdet f0(max) bestämt ur sambandet
fr —
1 /f\(max) = 1 !f\m + Hf
samt att sambandet (18) kan skrivas
’ I O (r
(21)
(22)
(23)
(pir, m)
>(max) (p(m,m)
Beteckna vi det viktiga förhållandet mellan
fomax och f„ med y, dvs.
I] == fo(max)/fo
övergår (23) till den enkla formeln
fo
fr =
1 —
1 <p Qr, m)
y2 f{m, m)
(24)
(25)
till vilken lätt överblickbara formel vi sålunda
omtransformerat den till synes ej mycket sägande
formeln (1) eller (16).
Studeras uttrycket (25) framkomma vi till
synnerligen intressanta resultat.
Den största effektiva utströmningsarean
erfordras enligt ovan givetvis vid sista
utströmningskanalen, dvs. kanalen nr "m". För denna
gäller enligt (25), att cp (r, m) = (p [m, m), varför
fo
fm
vi-i/y2
(26)
Därav framgår, huru />»//<> närmar sig 1, allt
eftersom vi göra förhållandet g större. Detta
visas av tabell 1.
Tabell 1
v = • 1 1,1 1,5 2 3 4 5 10
fmlfo = oo 2,40 1,342 I 1,155 1,06 1,03 1,02 1,005
(18)
då m är sista utströmningspunkten på
fördelningsröret, ty då erhålles enligt (16) att fm — oo.
Samlingsrörets diameter Du antogs vara
densamma efter hela rörets längd, ocli ur (13) och
(14) erhålles, att sambandet (16) kan omskrivas
■(19)
(20)
fm/fo faller mycket snabbt från värdet oo vid
y= 1, då y göres större än 1. Vi behöva ej
avlägsna oss så långt bort från gränsvärdet y = 1,
innan vi få konstruktivt möjliga lösningar. Bedan
med y =1,1 skall effektiva
genomströmningsarean vid sista kanalen vara endast 2,4 gånger
den vid kanalen 0, dvs. den närmast
inmatningsstället på fördelningsröret. Göra vi y = 2,
skall sista kanalens effektiva area endast göras
1,15 av den allra första för att lika strömstyrkor
skola framsläppas. Med y = 3 skall sista kanalen
endast vara 6 % "vidare" än den 0:te.
Dessa resultat bli helt oberoende av huru många
utströmningsställen, som förefinnas.
För att bestämma storleken av effektiva
ge-nomströmningsarean på mellan 0:te och sista
ut-strömningsstället liggande kanalerna ha vi
formeln (25), som ger fullt besked.
7. Flera fördelningsrör
Om från inmatningsstället flera fördelningsrör I, II, III
etc. utgå med respektive diametrar di, du, dm och för
övrigt alla andra storheter indexerade med l, II, III etc.
erhålles för t.ex. systemet II, att den /•;;:te kanalen efter
M 24
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
