Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Således råder sambandet
fom = (1 + u) fo{max) = (1 + II) lf fo (35 b)
Är exempelvis f0 fixerad liksom det önskade
y-värdet ger detta samband fom och ur diagram
fig. 5 tas då den diameter ut, som erfordras på
fördelningsröret.
1 + ii antar värdet 1/2, om samlingsröret har
samma dimensioner som fördelningsröret.
Antas LulL= 1 blir 1 + u enligt tabell 2.
Tabell 2
DulD = 1 1,2 1,5 o 4
1 + u = 1,41 1,18 1,15 1,016 1,000
Är således samlingsrörets diameter endast ca
25 % större än fördelningsrörets blir
fo(viax) /om-
Att märka är att med m — 1 övergår formeln
(34) till samma uttryck som (9), gällande för
den effektiva genomströmningsarean hos ett rör.
Således kan denna även tas ut ur diagrammet,
vilket underlättar att enligt (17) beräkna
lämpliga rördiametrar på utströmningskanalerna för
att erhålla önskat värde på /,• eller f„.
9. Tryckfallets uppdelning
Hf2o (max) utgör enligt (18) och (5 c, d) summan av
motståndet i fördelningsröret och samlingsröret mellan 0:te
stället fram till punkten m multiplicerat med en viss
konstant. 1 //2« å sin sida ger med samma konstant
tryckfallet i 0:te kanalen, dvs. tryckfallet i hela
fördelnings-och samlingsrören mellan punkten 0 och m förhåller sig
till tryckfallet i 0:te kanalen såsom PolPomax, men detta
värde är 1/y2. Vi få således att
tryckfallet i fördelnings- och samlingsrören tillsammans
förhålla sig till tryckfallet i "0":te kanalen såsom 1ly2.
När vi ovan funnit, att för erhållandet av praktiskt
taget samma effektiva genomströmningsareor i de olika
genomströmningskanalerna y skall vara större än 3
betyder detta att tryckfallet i fördelningsrör och tillhörande
samlingsrör skall endast vara ca */» av tryckfallet i
kanalen. Detta resultat är ju egentligen så klart att hela den
ovan gjorda räkningen verkar kanske överflödig.
Den har dock givit oss medel att när valet av y blir
mindre än 2 à 3 uträkna erforderliga vidheter hos de
olika kanalerna allt efter belägenheten av
anslutningspunkten på fördelningsröret. Vidare ha vi erhållit formler
för uttagandet av fo(max) så alt lätt lämpligt /0-värde kan
tas ut, eller vid fixerat /o-värde kan lämpligt D beräknas
eller tas ut ur diagram.
10. Uttagning av erforderlig
total effektiv utströmningsarea
Tryckfallen i fördelnings- och samlingsrören
äro sålunda nästan försvinnande i jämförelse
med tryckfallet i själva kanalen om man för att
få enhetliga dimensioner arbetar med y större än
säg 3. Har man således ett visst till förfogande
stående tryckfall, kommer detta att nästan helt
förefinnas i själva utströmningskanalerna. Vi
veta således huru stort tryckfallet A p„ kan sättas.
Samtliga utströmningskanalers sammanlagda
effektiva area F bestämmes sålunda i analogi
med (5 a) ur
-.t* (36)
(3 600 V 2 g) F2
alltså
_ Sa I / v
1,6 V A p0
(37)
där Fc är arean i cm2.
Är totala antalet utströmningspunkter på de
olika fördelningsrören tillsammans N, erhålles
att varje utströmningskanal skall ha en effektiv
area av F/N. Vi ha sedan att dimensionera
fördelningsrören, så att fo(max) blir säg tre gånger
detta värde.
Exempel. För en maximal ångström av 10 000 kg/h
(torr, mättad) av 2 atö tryck skall en
utströmningsanord-ning om ca 18 in längd dimensioneras, så att i denna ca 100
mm vattenpelares tryckfall uppstår! Utströmningen sker
i ett större kärl så att DUID är så stort att 1 + u = 1
enligt tabell 2.
Vid 2 atö är hos torr, mättad vattenånga v = 0,618
m3/kg, och 100 mm vattpelare motsvarar A p0 = 100 kg/m2,
dvs. totalt erfordras den effektiva utströmningsarean
= 10 000 1 /0 618 = 490
1,6 V 100
Antas att efter de ca 18 m elt jämngrovt fördelningsrör
lägges, som på säg ungefär varje meter förses med
utströmningspunkter, kan antalet sådana då sättas till 19.
Således blir vid lika utströmningsareor
foc = 490/19 = 26 cm»
Antas att inmatningspunkten ligger så, att två grenar
uppstå, varav den ena uppbär 10 "punkter", medan den andra
således matar 9, erfordrar den längre grenen, där således
m = 10 — 1=9, att för erhållande av
fo (.max)c = 3 foc = 3 ■ 26 = 78 cm2
fördelningsrörets diameter enligt diagrammet i fig. 5
väljes till
ü — 0,225 111.
11. Förenklade formler för
beräkning av fördelningsrörets diameter
Vi kunna uppställa frågan huru
fördelningsrörets diameter D ändras genom olika val av
antalet utströmningspunkter, förutsättande konstant
värde på totala effektiva utströmningsarean F,
vilket motsvarar att tryckfallet i själva
utströmningskanalerna är fixerat.
Vi anta därvid ett fördelningsrör I med
antalet utströmningsställen m + 1, dvs.
n — m + 1
dvs. vid samma dimensioner på alla
utströmningskanalerna blir
f„i=Fil(m+ 1) (38)
där Fi är totala effektiva genomströmningsarean
hos alla kanalerna anslutna till betraktat
fördel-ningsrör 1.
Nu skall således enligt ovan dimensioneringen göras,
så att
fo (max)i = Mi foj dvs. = yr Fz/(m + 1) (39)
varvid yj bör vara helst över 3.
20 mars 1943
M 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
