Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Om vid det avsmalnande fördelningsröret Dx
sättes lika med D vid ett rör med konstant
diameter, såsom antagits i punkterna 1—12, får man
således, att förhållandet mellan det avsmalnande
rörets effektiva area till effektiva arean hos röret
med konstant diameter är
fomalfom == £ (52)
där
f =
m l 1
8 2 -6 in
Vm I
1
iVx
Värdet på f erhålles ur tabell 4.
Tabell A
(53)
m 1 2 3 4 5 10 100
t b 1 1 0,718 0,627 O.öf-0 0,551 0,492 0,426
Detta medför att I), måste göras större än D
för att man skall erhålla samma effektiva
genomströmningsarea hos det avsmalnande röret som
hos det med konstant diameter utförda
fördelningsröret, och av (34) ocli (35) framgår, att
samma effektivarea erhålles om
DjD = (1 /§)’■’•
Man får då värdet på D1llJ enligt tabell 5.
Tabell 5
m 1 2 3 4 5 1,270 10 100
| DuD 1 1,143 1,205 1,244 1,327 1,406
Vid punkten ml2 blir diametern, som ungefär
motsvarar en medeldiameter, bestämd av
dm/2 = D
K?
+ i
71 Vm
och vid sista stället m blir
Dm - Di/ Vm
Detta ger värdena i tabell 6.
Tabell 6
m 2 4 10 100
Dmn/D 1,14 1,078 1,029 1,002
Dm/D 0,805 0,623 0,420 0,140
Det avsmalnande rörets medeldiameter blir
således ungefär samma som fördelningsrörets med
konstant diameter. Det avsmalnande rörets
be-gynnelsediameter skall emellertid göras en hel del
större än det jämngrovas, varför den ekonomiska
vinsten hos den avsmalnande konstruktionen ofta
torde bli rätt ringa.
För dimensioneringen kan således beräkningen
göras såsom om fördelningsröret vore jämngrovt
och så bestämma dettas lämpliga diameter D
enligt föregående punkter och sedan ta ut Du
Dm/2, Dm ur detta D med tillhjälp av ovanstående
tablåer.
Sålunda skulle det i exemplet under 10. beräknade
jämngrova fördelningsröret kunna ersättas med ett
avsmalnande med följande huvuddimensioner:
Dl oo 1,3 ’ 0,225 = 0,295 m
DrwfX Dt = 1,04 • 0,225 = 0,235 m
Dm CC Da = 0,45 ’ 0,225 = 0,102 m.
14. Inverkan av annat värde än 0,01 på
motståndsfaktorn ’!> i tryckf allsformeln för rör
Ovanstående uttryck äro uttagna, såsom
sambandet (7) anger, under förutsättning, att i
tryck-fallsformeln för rör
(o p)=<P
w
l
d o
i
lnotståndsfaktorn 0 är = 0,01. Detta värde
motsvarar de genomsnittliga tekniska förhållandena.
Emellertid varierar <I> med Reynoldsska talet
v
samt även med den relativa skrovligheten.
Eftersom tryckfallet är proportionellt mot produkten
<I> l kunna ovanstående formler allt jämt användas,
0111 överallt, där L, 2 L och l stå, införes en
korrigerad rörlängd såsom exempelvis
Ij k or r ^ ’ A
0,oi
Är exempelvis <P = 0,025 skall i formeln (43) 27,/
ersättas med
dvs. vi få Di
2’ Lkurrt —
2,5,/s = 1,20
0,025
0,01
IL,
gånger det Di som erhålles med <L> = 0,01.
15. Att iaktta vid ej homogena media
1 det ovanstående har det strömmande mediet
förutsatts vara fullt homogent. Detta är inte
alltid fallet. Så är ju ett kokande medium knappast
att anse såsom homogent. I detta senare fall
uppstå lätt svårigheter därigenom att den bildade
ångan vill skilja sig från den del av mediet, som
ännu är i vätskeform. Gasfasen söker sig då ofta
andra kanaler än vätskefasen, även om
fördelningsrör och samlingsrör äro beräknade efter
ovanstående. Detta fall inträffar speciellt vid
parallellkoppling efter expansionsventilen av flera
Frän expansions venfil
Fig. 7.
Fördelningsanordning för mindre
evapora-torelement enligt
Westinghouse.
nw
m olika
evap-slingor
20 mars 1943
M 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
