Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Med ekonomiser er virkningsgraden ifölge
fordamp-ningspröve 80 %: kullsyreinnholdet ligger i middel
på ca 10 %.
Der blev först arangert sekundærlufttilförsel i bakre
del av gulvet like efter flammehalsen, men det viste
sig överflödig. Der var under alle forhold
fullsten-dig forbrenning, også ved stor ny beskikning av frisk
ved.
Ildstedet blev gjort 1,1 m bredt, med tanke på å
bruke 1 m lang ved liggende på tvers. Dette viste
sig dog å bli for tett lag, o g såvel belastning som C02
var utilfredsstillende. Först da man gikk over til
kortere ved som blev kastet inn tilfeldig, blev
resultatet godt. Ileggsåpningen går næsten i ildstedets
fulle bredde og består helt enkelt av en 3/8"
jern-plate. Platen henger i stålvire over trinser og er
försynt med motvekt, så den lett kan heves og
sen-kes. Der trenges egentlig ingen karm, da luftlekas jer
ikke er skadelig, men heller ikke önskelig. Det gjör
faktisk ikke så svært meget fra eller til om ileggsdören
höides open eller ikke; den luft som kommer in
oven-fra, må allikevel gjennem brenselsskiktet og tjener
som forbrenningsluft. Det er dog önskelig å ha om
ikke karm, så iallfall et beskyttelsesjern i underkant,
så ikke murverket ödelegges når vedstokkene stöter
an ved innkasting.
Fyrdören umiddelbart over dörken höides i regelen
helt eller delvis åpen, så hovedmengden av luften
kommer den veien. Når veden er törr, er det nok en
tendens for värmen til å trekke sig opover, så det blir
fyr helt til tops, men selv om flammen slikker endel
omkring den nyinnkastede ved, blir det ikke så intens
strålevarme av det at det generer fyrböteren
nevne-verig, forutsat da at fyren höides godt full. Hvis
man derimot lar den brenne långt ned, vil hvelvet
bli ophetet, og strålingen kan da bli ganske sterk ved
åpen ileggsdör. Er veden fuktig, ligger den nesten
helt mörk på toppen, og torkning og avgasning
finner sted efterhvert som veden synker nedover. Ovner
Fig. 2. Ombygning av 185 m2
Babcockkjel ett er at kjederist
er demontert. Muret rist.
av denne type har i det hele tätt vist sig vel egnet for
fuktig ved.
Ved skarp trekk går mesteparten av asken med
fyr-gasene så fyringen kan höides gående i dagevis uten
utrenskning. Ved dårlig trekk danner det sig et lag
glödende granullert trekull på fyrgulvet, men selv da
har det været mulig å kjöre kontinuerlig en ukes
tid uten utrenskning. Imidlertid kan det være
önskelig å kunne rake ren fyren engång imellem, og i
et-par tilfelder blev det lagt inn kort rist helt förrest.
En lösning er vist på fig. 2. Her er hele fyrgulvet
utformet som en rist av ildfast sten (fig. 3).
Hen-sikten med det var å gi asken anledning til å falle
igjennem, mens man fremdeles kan begrense
lufttil-förslen nedenfra uten å ödelegge risten. Noen
ve-sentlig fordel synes det dok ikke å innebære. Ved
dette anlegg, som forövrig er endel av varmeanlegget
for Norges störste sykehus, fyres der vanlig med 1,5
m lang ved som for störsteparten er meget grov
foruten å være nyskåren (vanninnholdet ligger
for-modentlig på 40 à 50 %). Her kjöres veden inn så
den blir liggende parallelt pålangs, og på grunn av at
veden har været så grovkalibret, er det lagt op en
rulle i underkant av ileggsdören for å lette
innföring-en av kubbene.
Fig. 3. Detalj av muret rist for kjel illustrert i fig. 2.
20 mars 1943
M 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
