Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dens formtegel vid behov kan bättras med silicit
eller någon annan lämplig stampmassa.
Som synes är generatorn uppbyggd enligt
Im-bert-systemet med inverterad förbränning i
generatorn. Förbränningsgaserna bringas att passera
genom det glödande träkolslagret och lämna
generatorn i dess nedre del. Vid passagen genom
det glödande kollagret, reduktionszonen,
reduceras koldioxiden till koloxid, samtidigt som
tjär-gaserna sönderdelas till brännbara kolväten. Ett
utmärkande drag hos dessa generatorer är den
fullständiga frånvaron av besvärlig tjärbildning i
ledningar, brännare och ventiler. Tack vare
härdens utformning kan man även driva dessa
generatorer med mycket låg belastning utan att någon
tjära uppstår. Ända ner till 25 % av
normalbelastningen kan en dylik generator vara i drift
kontinuerligt utan att något spår av tjära uppstår.
Gasen tas ut från en samlingskanal i murverket
genom två ledningar. Strax utanför gasuttaget
äro de båda stybblåsen monterade, vilka
förhindra att kolstybb vid stark belastning följer
med gasströmmen ut i ledningarna. Från
stybblåsen går sedan gasen till cyklonerna.
Längst upp på vedmagasinets vägg finnas två
säkerhetsventiler inmonterade. I händelse
övertryck av en eller annan anledning skulle uppstå,
öppnar en eller båda säkerhetsventilerna. På
toppen av vedmagasinet är vedpåfyllningsluckorna
placerade. Som av bilden framgår, kan även
vedpåfyllningen ske under full drift genom en
slusspåfyllning.
Fig. 2 visar schematiskt, hur en generator är
inkopplad på ett rörsystem, av en viss längd, t.ex.
10 m, till vilket flera gasbrännare äro anslutna.
Fläkten till en dylik anläggning dimensioneras
så, att dess luftmängd är tillräcklig både för
generatorns primärluft och för den luft, som
brännaren erfordrar, sekundärluften. Lufttrycket bör
ligga mellan 600 och 700 mm H20. På
luftledningen från fläkten placeras efter
regleringsventilen en manometer. Grenledningarna till
generatorns luftintag göras fullständigt lika och
symmetriska, så att luftfördelningen till de båda intagen
bli så lika som möjligt. Luftledningen dras sedan,
!’/2 s/uss
Fig. 2. Principskiss för inkoppling av gas- och
luftledningar.
som framgår av schemat, vidare som en
sekun-därluftledning fram mot ugnarna och deras
gasbrännare.
Som nämnts vid beskrivning av generatorn gå
två gasledningar, en från varje stybblås, till de
båda cyklonerna. I cyklonerna frånskiljas det
mesta av sot och aska, som har medföljt gasen
genom stybblåsen. Hur effektiv denna enkla
reningsanläggning är, skall jag återkomma till
senare. Från cyklonerna anslutas sedan de båda
gasledningarna till en huvudledning, som sedan
för gasen fram till ugnarna.
För att vid starten av generatorn slippa få in
den dåliga och orena gasen i rörsystemet är vid
generatorn monterat ett startrör med erforderliga
ventiler.
På de båda gasledningsgrenarna från
generatorn placerar man i varje gren en termometer. På
gasens temperatur kan man nämligen fastställa
dels hur hög belastning generatorn har, dels kan
man på temperaturen avgöra, om något av
stybblåsen behöver rengöras. Om man så vill, kan man
sedan i någon av gasledningarna inmontera ett
temperaturimpulsorgan eller termostat, som vid
Fig. 1. Principskiss
över generatorn.
Fig. 3. Gasbrännare.
M 38
17 april 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
