Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Tabell 1. Sammanställning av tekniska data för
murade industrigasgeneratorer.
Fig. 9. Gengascentral hos Marabou.
Om vi först se på en anläggning, där tidigare
lysgas använts soin bränsle, och som nu övergått till
gengas, så erhålla vi följande siffror. Före
omläggningen förbrukade anläggningen 3 200 m3
lysgas per dag till ett pris av 14 öre/m3. Vid
övergång till vedgas gingo samtliga kostnader för
framställning av gasen till en mängd
motsvarande ett värmevärde av 1 m3 lysgas till 10 öre, dvs.
4 öre billigare än lysgasen. Gengaskostnaderna
fördelade sig på följande sätt:
vedkostnader .......... 8
arbetskostnader ........ 1,65
elkraft ................ 0,35
10,00 öre
Denna besparing av 4 öre per m3 lysgas ger en
dagsbesparing av 125 kr. eller en årsbesparing av
Gcncratorlyp i ,J5—270 0,60 -300 1,0—420
Härd ............ mm 270 300 420
Yttennanteln yttre diameter ...... mm 1 040 1 420 1 730
Total höjd ...... mm 2 500 3 500 3 300
Största bredd (inkl. stybblås) ...... mm 1 700 2 800 3 100
Kapacitet ........ kcal/h 350 000 600 000 900 000
Gasmängd ....... Nm’/h 300 515 770
Vedåtgång, max. . . kg/h 140 240 360
Bränntid per
fyllning .......... min 100 160 80
Bränslemagasinets rymd ......... hl 8 20 25
Primärluft ....... Nm?/h 220 380 575
Sekundärluft för brännare ...... Nms/h 410 700 1 005
Fig. 10. Gengascentral vid See Fabriks AB i Sandviken.
17 april 1943
30 000 kr. Anläggningskostnaderna voro ca
35 000 kr.
Försöka vi däremot göra en jämförelse på en
anläggning, där eldningsolja tidigare använts, så
ställer sig saken svårare, då det ej för närvarande
finnes något pris på eldningsolja. Från en
anläggning ha vi ett resultat, som omräknat till
fredspris på veden skulle motsvara ett pris på
eldningsoljan av cirka 100 kr./ ton. Oljepriset 1939
var ca 85 kr./ton. Med all sannolikhet torde det
dock dröja åtskilliga år efter freden, innan ett
dylikt lågt oljepris återkommer, medan däremot
nu gällande vedpriser antagligen vid ett fredsslut
komma att sjunka rätt snart. Åtminstone de
första efterkrigsåren får man dock anta, att
knappheten på tonnage kommer att tvinga
Sveriges industriföretagare att i avsevärd
utsträckning använda våra inhemska vedtillgångar.
Diskussion
Överingenjör Magnus Tigerschiöld: Gengas eller
generatorgas, som vi inom järnindustrien kalla den, har i
många decennier använts som bränsle för industriugnar,
jag skulle tro redan på 1860-talet. Speciellt drivas
martinugnar med generatorgas. Utomlands drivas
gasgeneratorerna alltid med kol, medan vi i Sverige i ganska stor
utsträckning även använt ved, som är särskilt lämpligt
vid kvalitetstillverkning, då veden ej innehåller svavel.
Tidigare fristående vedgeneratorer ha gått med
rättvänd förbränning, varför en låg gastemperatur av
100—150° erhållits. Någon krackning av vedens tjära
erhålles ej heller vid rättvänd förbränning, varför man
ej kan undvika tjäravsättningen i gasledningarna. I regel
har man klarat den saken genom att bränna ut
ledningarna en eller två gånger i veckan.
Det var egentligen först när det blev en åtsnörpning
på oljemarknaden, som generatorer med inverterad
förbränning ådrogo sig ett stort intresse. Man får på detta
sätt en relativt tjärfri gas av hög temperatur, som kan
ledas långa vägar utan risk för igensättning av
ledningarna. Den stora nackdelen med typen bilgenerator är
att den är svår att bygga i stora enheter. Bolinders
största enhet på 900 000 kcal/h kan ej anses som stor;
man behöver ofta enheter om 2 à 4 • 10° kcal/h.
M 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
