Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
MEKANIK
REDAKTÖR: TORSTEN WIDELL
Hårdgöring av ytor genom flamhärdning • Turbinerna till Stadsforsen och Hojum 14 •
Föreningar
Hårdgöring av ytor genom flamhärdning
CIVILINGENJÖR R GUNNERT, LIDINGÖ
Särskilt i dessa tider, då bristen på råmaterial
gör sig alltmera gällande, är det av vikt att spara
på det material vi ha i största möjliga grad. En
viktig faktor är därvid att hålla materialets
slitning vid ett minimum. Slitning är den i dagligt
tal vanliga benämningen på en nötningsprocess,
orsakad av friktion mellan kontaktytor, som glida
eller skruva mot varandra. Slitning benämnes
också den deformering, som framkallas av starka
tryck och slagpåkänningar. Ofta samverka med
de mekaniska påkänningarna även kemiska
sådana. En ytas slitning blir i regel mindre ju
större ytans hårdhet är.
Bristen på legeringsämnen gör, att man skall
försöka använda olegerat stål på ställen, där man
förr använt legerat för slitagets skull. I dessa
tider är det därför särskilt aktuellt att kunna
hårdgöra slitytorna på kolstål.
Härdning
Man kan göra en yta hård på flera olika sätt.
Den äldsta kända metoden torde vara att härda
hela föremålet, vilket då blir hårt till mycket stora
djup och ibland allt igenom.
Jag skall i all korthet gå igenom
järn-koldiagrammet, som förenklat visas i fig. 1. Som
bekant är kolhalten avsatt som abskissa och
temperaturen som ordinata. De olika linjerna ånge
stålets omvandlingar, då stålet övergår från en
modifikation till en annan. Ovanför linjen A—C
är det smälta. Inom området AEC befinner sig
en blandning av smälta och fasta partiklar.
Under linjen AEC, benämnd solidus, är allt fast.
Inom området AESG ha vi en stålmodifikation,
som kallas austenit, och inom GPS austenit och
ferrit. Omvandlingslinjen G—S kallas även As.
Närmast under linjen EC förefinnes i vitt tackjärn
DK 621.785.5
ledeburit, cementit och austenit, vilken senare vid
linjen SK övergått till perlit. Närmast under SE
ha vi cementit och austenit, som under SK utgör
perlit. I stort sett inträffar detsamma för grått
tackjärn, endast att ledeburiten är ersatt med
gra-fiteutektikum (grafit -j- austenit) samt därjämte
fri grafit. Under PS existerar en blandning av
ferrit och perlit. Inom trehörningen längst till
vänster är det ren ferrit.
Dessa omvandlingar genomgår stål, om man
kyler det långsamt, så att atomgittren hinna
omändras under avsvalningen. Genom snabb
avkylning hinna dessa omvandlingar ej ske vid de
angivna temperaturerna, utan en viss
eftersläpning kommer till stånd. Vissa omvandlingar
kunna t.o.m. helt undertryckas, så att de ej
inträda. Detta är fallet med omvandlingen vid
linjen PSK, där vid långsam avkylning austeniten
övergår till perlit. I stället sker vid hastig
avkylning en omvandling vid en mycket lägre
temperatur, 150°—200°, från austenit till martensit.
Martensiten har större volym än austeniten,
varför stålet så att säga blir utsatt för en inre kall-
Föredrag i avdelningen för Mekanik den 19 november 1942.
Fig. 1. Tillstdndsdia- 600}
gram för järn och kol. [|IMm
;
""in
2 3
’"1’iiiiiiiiiin
17 april 1943
M 45
Häfte 5
Årg. 73
22 maj
1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
