Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 8. Mjukglödgat svetsgods.
perlitfördelningen. Plasticitetsegenskaperna öka
genom normaliseringen.
Spänningsglödgningen medför däremot inga
större förändringar i svetsgodsets
hållfasthetsegenskaper, vilket för övrigt icke heller är att
vänta, då behandlingen just avser att avlägsna
eventuella spänningar utan att i övrigt rubba
materialegenskaperna. De obetydliga förändringar,
som inträda och som tydligast framträda i en
höjning av formförändringsförmågan, äro delvis
följden av spänningsutjämningen men kunna
naturligtvis även hero på vissa små
strukturförändringar, vilka inträtt genom värmebehandlingen,
nämligen utvecklingen av fri cementit och ferrit
på bekostnad av perliten samt vissa
utfällnings-förlopp ur ferriten.
Då det gäller stumsvetsade, borrade stavar av
12 mm St 44, blir resultatet, såsom framgår av
tabellen nedan, ungefär likartat. Normaliseringen
ger en kraftigt sänkt brottgräns samt något höjd
förlängning, under det att spänningsglödgningen
endast ger obetydliga förändringar i
hållfasthetsegenskaperna. I Tyskland har man emellertid
fått ett något avvikande resultat. Med ett stort
antal värmebehandlade prov som stöd har man
nämligen ansett sig kunna påstå, att normalisering och
spänningsglödgning ge likvärdiga resultat2’3.
Elektrod 1 2
Behandlingssätt [-Obehandlat Normaliserat Spän-nings-glöd-gat Obehandlat Normaliserat Spän-nings-glöd-gat-] {+Obe- hand- lat Nor- mali- serat Spän- nings- glöd- gat Obe- hand- lat Nor- mali- serat Spän- nings- glöd- gat+}
Brottgräns, kg/mm2 ..... 60 54 60 58 48 54
Förlängning, % på 5 mm hål 83 93 84 56 56 57
Att märka är emellertid, att det ligger en viss
skillnad i brottgränsen mellan prov enligt de
olika metoderna (ca 2,5 kg/mm") men att
förläng-ningsvärdena äro ungefär desamma. Orsaken
härtill torde dock delvis vara, att tyskarna använt en
provstav, som på grund av sin utformning icke
skapar några extra spänningar, vilket kan ha
medfört, att värdena icke bli så differentierade
som vid den borrade staven.
Normaliseringens inflytande på svetsgodsets
sträck- och brottgränser medför vissa
konsekvenser i fråga om elektrodvalet. 1 vanliga fall får
man efter ordinära elektroder svetsgods inom
hållfasthetsintervallet för St 52 eller St 44, men
efter normalisering kunna svetsgodsen få en helt
annan placering. Elektroderna täcka nu kanske
inte mer än intervallet för St 44 eller St 37 med
avseende på svetsgodsets brotthållfasthet. Härav
följer, att elektroderna icke kunna användas i de
material, för vilka de äro avsedda, i de fall, då
arbetsstycket måste normaliseras. Detta innebär,
att ett normaliserat licens- eller kompetensprov,
som utförts med en elektrod, avsedd för St 44,
obevekligt skulle kasseras, emedan brottgränsen
icke låge tillräckligt högt.
Då det gäller slagsegheten, är tendensen icke så
entydig, som den är vid andra
hållfasthetsegenskaper. Man skulle kanske vänta sig, att en
normalisering skulle genomgripande kunna ändra
slagsegheten, eftersom den liksom andra
egenskaper är i hög grad beroende av strukturen, men
som följande tabell visar, är detta icke fallet.
Tabellen avser prov i 12 mm St 44, och som synes
har man fått ungefär samma resultat i slagseghet
oberoende av behandlingstillståndet. Anledningen
är naturligtvis, att de strukturförändringar, som
inträtt, i genomsnitt äro så små, att de ej göra sig
gällande i slagseghetsvärdena.
Elektrod 1 2
Behandlingssätt [-Obehandlat Normaliserat Spän-nings-glöd-gat Obehandlat Normaliserat Spän-nings-glöd-gat-] {+Obe- hand- lat Nor- mali- serat Spän- nings- glöd- gat Obe- hand- lat Nor- mali- serat Spän- nings- glöd- gat+}
Ak kgm/cm2 15,9 15,6 15,5 L6iLJ 6,9 6,9
Att märka är emellertid, att proven till denna
tabell utförts i relativt tunn plåt. Så snart man
kommer upp i tjockare plåt förefaller situationen
att bli en annan. Så har t.ex. Stiller4 funnit, att
svetsgodset i ett förband i 40 mm tjock plåt efter
normalisering erhållit en mycket kraftig ökning
av slagsegheten. Likaså har man funnit, att
slagprov ur fogar av tjockare plåt efter
spänningsglödgning uppvisade större slagseghet än
obehandlade slagprovstavar, varvid skillnaden mellan
obehandlade och spänningsglödgade prov växer
med plåttjockleken4’5’ Det förefaller alltså, som
om slagsegheten skulle vara känslig för vissa
faktorer, som sammanhänga med denna, sannolikt
avkylningshastigheten. Att döma av de värden,
som erhållits vid den ovannämnda
undersökningen, synes det emellertid, som om man använt en
annan stav än den vanligen använda modifierade
charpystaven och därtill en stav, som ger betyd-
M 72
17 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
