Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 9. Hårdhetsfördelningen i bdgsvetsar.
ligt högre värden. Det är i så fall mycket möjligt,
att stavtypen även kan ha inverkat på resultatens
inbördes differentiering. Som en sammanfattande
slutsats kan man emellertid framhålla, att
slagsegheten ej tilldrar sig något större intresse,
förrän man börjar röra sig med grövre plåt. Även i
Tyskland har man för övrigt konstaterat, att prov
för ångpannor, vilka utförts vid ett par olika
verkstäder, ge ungefär samma resultat, vilken
värmebehandling, som än företagits.
Fig. 9 visar hårdhetsfördelningskurvor för
obehandlade, normaliserade och spänningsglödgade
förband. Som synes stiger hårdheten i det
obehandlade provet kontinuerligt från
grundmaterialets ursprungshårdhet till ett maximum i
övergången svets-grundmaterial för att sedan plötsligt
falla till svetsgodsets hårdhet, som ligger något
högre än grundmaterialets.
Det kan synas märkligt, att hårdhetsstegringen
i grundmaterialet börjar så långt från svetsen, till
och med utanför de zoner där strukturen
påtagligt börjar förändras, men några störningar i
materialets tillstånd torde ha ägt rum och satt spår
även i hårdhetsvärdena. De äro troligen en följd
av den stukning, som grundmaterialen undergå
vid svetsningen, vilket framhållits av B D Enlund.
Genom normaliseringen utplånas, som bilden
visar, framför allt hårdhetsspetsarna i
grundmaterialet intill svetsen. Även dennas hårdhet
sjunker emellertid, vilket också är att vänta, om man
Fig. 10. Widmannstättenstruktur i gassvetsgods.
19 juni 1943
Fig. 11. Etsat snitt genom gassvets.
tänker på ovanstående tabellvärden. I
förhandenvarande fall ligger hårdheten i det obehandlade
svetsgodset högre än i grundmaterialet, men efter
normaliseringen blir det tvärtom.
Spänningsglödgningen kommer hårdheten att
sjunka i såväl svets- som grundmaterial.
Sänkningen är därvid större i plåten. Däremot
inträffar ingen utjämning av de på ömse sidor om
svetsen befintliga hårdhetsspetsarna, även om
maxi-mihårdheten sjunker något. Detta sammanhänger
naturligtvis med det förut berörda förhållandet,
att spänningsglödgning icke kan åstadkomma
någon omkristallisation av de strukturpåverkade
zonerna i grundmaterialet.
Gassvetsar
Vid gassvetsningen, där man för
plåtkonstruktioner har att räkna med enlagersvetsar ända upp
till 16 mm tjock plåt, uppvisar svetsfogen
uteslutande widmannstättenstruktur och grovt korn
(fig. 10). De för bågsvetsen typiska bårderna på
ömse sidor om svetsen uppträda icke heller, utan
motsvaras här av en zon med förgrovat korn, som
kontinuerligt övergår i den opåverkade
grundmaterialstrukturen, fig. 11 och 12. Någon
omkristal-lisering såsom vid flerlagersvetsning kan det ju
heller icke bli tal om.
Normaliserar man ett dylikt förband, får man
en genomgripande förändring av
mikrostrukturen. Värmebehandlingen gör sig över huvud taget
tydligare märkbar här än vid bågsvetsning.
Wid-mannstättenstrukturen försvinner, och kornet
förfinas i hög grad. Spänningsglödgningen ger
naturligtvis inga större strukturförändringar, men
Fig. 12. överhettningsstruktur i grundmaterial intill gassvets.
M 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
