Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
denna är någonting, som man måste se upp med.
Tyskarna hysa i varje fall farhågor därför och
räkna alltid med värmebehandling för sådana
material.
Följderna av en kallbearbetning kunna
nämligen endast upphävas på termisk väg, alltså
genom normalisering eller spänningsglödgning. En
viss skillnad i de båda
värmebehandlingsmetodernas verkningar gör sig därvid gällande. Man har
nämligen kunnat konstatera, att
spänningsglödg-ningen kan medföra omkristallisering och
grovkornighet, dvs. sänkt seghet, om
kallbearbetnings-graden (i stål med mindre än 0,2 % C) ligger vid
den kritiska punkten mellan 8 och 12 %. I sådana
fall måste normalisering tillgripas. Som ovan
nämnts brukar kallbearbetningen dock sällan
uppgå till mer än 4 à 5 %, och sådana
komplikationer höra därför till undantagen.
Emellertid är det fastslaget, att
spänningsglödg-ningen även i svagt kallbearbetat material ger
lägre slagseghet än ett, som är normaliserat. Fig.
152 illustrerar detta förhållande enligt resultatet
från en av Busch företagen undersökning i
otätat stål med 0,11 % C, vilket deformerats 4 %.
Han konstaterade, att man på ett avstånd av ca
4 mm från svetsen har att räkna med ett
minimum i slagsegheten i det spänningsglödgade
arbetsstycket. Som väl är blir dock icke
slagseghets-fallet så häftigt, att man kommer under
högvär-desområdet för materialets
temperaturslagseg-hetskurva, och slutsatsen blir trots allt, att
normaliseringen och spänningsglödgningen äro
praktiskt likvärdiga.
Då tätade stål förhålla sig något annorlunda vid
kallbearbetning har man med kompletterande
prov i tätat 55 mm tjockt material visat, att man
vid 4 % kallbearbetning får en obetydlig
sänkning i slagsegheten, en sänkning, som dock redan
vid 3 % kallbearbetning försvinner. Prov vid
lägre kalbearbetningsgrader bekräfta, att dessa
slagseghetsminima icke uppträda under 3 %
kallbearbetning. Det skulle därför vara väl värt att
ägna uppmärksamheten åt frågan om icke enbart
tätning av materialen skulle vara tillräckligt för
att undanröja faran för åldring. På sakens nu-
varande ståndpunkt kan man emellertid
diskutera, om icke kärl under tryck böra underkastas
normalisering mellan kallbearbetningen och
svetsningen.
Av det föregående torde emellertid framgå, att
en normalisering av båg- och gassvetsade
konstruktioner egentligen icke medför några fördelar
framför vad spänningsglödgningen ger, varför en
spänningsglödgning skulle vara fullt tillräcklig för
att säkra konstruktionens bestånd. Det återstår
emellertid att fastställa, om de spänningar, som
uppkomma i samband med svetsgodsets och
grundmaterialets ofria krympning, verkligen äro
så stora, att de kräva en värmebehandling, dvs.
om ens spänningsglödgningen är nödvändig. Flera
forskare10’ 12> 14 ha med olika metoder
kommit fram till i huvudsak samma resultat. Dessa
spänningar kunna bli så stora, att
grundmaterialets sträckgräns uppnås inom en zon på ömse
sidor om svetsen. Exempel härpå visas i fig.
16 och 17. Den förra återger en DIP-balk, i vilken
insvetsats en livförstyvning. Härvid har som
synes sträckgränsen överskridits i livet, så att
glödskalet lossnat och fallit av i vissa partier. Fig. 17
visar ett med Frys etsmedel behandlat snitt
genom en sträng på 12 mm plåt. Här kommer
sträckgränsöverskridandet till synes genom att
ifrågavarande zoner i materialet mörkfärgas. I
det här fallet har sträckgränsen överskridits i en
rätt bred zon under strängen. Det torde för övrigt
vara regel, att sträckgränsen på grund av dessa
spänningar måste uppnås även i svetsen, något
som poängteras av Liljeblad18 och Åkesson14. Då
dessa spänningar kunna ligga högt, bli de lätt
farliga i dynamiskt belastade konstruktioner, där
även en obetydlig varierande spänning kan vara
tillräcklig för att så småningom framkalla
utmattningsbrott, och då blir ett
spänningsavlägs-nande av största vikt i den svetsade
konstruktionen. Dock bör framhållas, att svetsade
konstruktioner trots dynamisk belastning ha kunnat
fungera, utan att de gett upphov till tråkigheter,
även om de icke glödgats. Det förefaller alltså,
som om detta icke vore fullt utrett. Här finnes
således ett aktuellt arbetsområde för forskningen.
qseghet / kgm/cm1
* s 6 o / 2 3
Anvisningens avstånd / mm fran svets ytan
Fig. 15. Slagseghetens förändring med
avståndet från svetsen i normaliserat och
spän-ningsglödgat material.
19 juni 1943
M 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
