Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
man med användande av svetsning erhöll en
kostnadsminskning på materialsidan på uppemot
10 % och i arbetslöner på ca 5 à 6 %.
Vi beslöto alltså att anskaffa en så stor
glödg-ugn att den kunde svälja den största av våra
projekterade pannor, och beslöto oss för en ugn
med en diameter av 4,8 m och en höjd av 4,1 m,
varvid vi räknade med att ställa pannorna på en
av gavlarna (fig. 1).
För att få en så jämn temperatur som möjligt
och för att kunna erhålla en noggrann automatisk
kontroll över temperaturen beslöts att vi skulle
använda en elektrisk ugn. Efter ingående
diskussioner med AB Elektroapparat, Göteborg, enades
vi om att bygga ugnen som en gropugn med en
effekt av 370 kW och för en spänning på 380 V
växelström, 25 p/s, vilket var den strömart vi
kunde disponera.
Värmeelementen, vilka bestå av Kanthal,
kvalitet D, skulle dimensioneras för en maximal
temperatur av 700°C och uppdelades i zoner för att
erhålla så jämn temperatur som möjligt. På
väggarna finnas sålunda tre cirkulära zoner, en övre
zon med 110 kW effekt, en mittelzon med 99 kW
effekt och en nedre zon för 83 kW.
Bottenelementen utgöra en enhet med en effekt av 78 kW
(fig- 2).
Termoelement äro inkopplade till de olika
zonerna med tillhörande regleringsinstrument av
fallbygeltyp, varigenom de olika zonerna regleras
oberoende av varandra. Till instrumenteringen
hör vidare en stjärntriangelomkopplare, och
smältsäkringar för 658°C äro insatta i
regleringsströmkretsarna.
Fig. 2. Ugnen sedd inifrån med de ringformade
värmeelementen.
Ugnen byggdes med en yttermantel av järnplåt,
uppstagad med profiljärn och den nedsänktes
delvis i golvet för att erhålla tillräcklig lyfthöjd
(fig. 3). Närmast manteln anbringades ett 25 mm
tjockt lager av stenull och därefter ett 220 mm
tjockt lager av isoleringstegel, som murades med
eldfast cement. För upphängning av
värmeelementen på sidorna inmurades formtegel av
cha-motte. Locket murades av isoleringstegel som ett
fribärande valv och manövrerades medelst
verkstadens traverskran.
För att värma upp ugnen samt en charge på
20 t åtgår 18 à 20 h. Uppvärmningen av själva
murverket till 650°C tar ca 4 400 kWh och
uppvärmningen av en charge på 20 t ca 2 200 kWh.
Avsvalningstiden sedan ugnen med charge
uppnått fortfarighetstillstånd vid 650° blir, om locket
ej lyftes, ca 2 à 3 dygn. Genom att något lätta
på locket kan man lätt pröva sig fram till en
kortare avsvalningstid utan några större
olägenheter.
I och för sig är ju utförandet av en dylik
spänningsglödgning en ganska enkel arbetsprocedur.
Vad man måste vara försiktig med och som
kanske kan vålla en del bekymmer är givetvis
eventuellt uppträdande formförändringar.
Efter att ha glödgat mellan 20 och 30 pannor
ha vi emellertid ej kunnat konstatera någon som
helst formförändring, som spelar någon roll.
Konstruktionen av dessa pannor är så pass
robust och kraftig och dessutom spelar t.ex. en
ut- eller inbuktning av en gavel på ett par
millimeter ingen roll. För svagare konstruktioner bör
man emellertid vara uppmärksam på förhållan-
Fig. 3. Nedsänkning i ugnen av en färdigsvetsad
panna.
M 82
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
