Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 9. Svetsad armkorskonstruktion för
uppbärande av lager och roterande delar på ca 1 200 t
till vertikal trefasgenerator.
Det torde för sådana konstruktioner vara säkrast att
ta bort dessa inre spänningar. Detta kan ske antingen
genom spänningsglödgning upp till 600—650°C av bela
arbetsstycket, då givetvis en nära fullständig utlösning av
samtliga inre spänningar erhålles, eller ock genom
belastning upp mot sträckgränsen av konstruktionen med
insättning av krafterna på samma sätt som i verkligheten
eller under driften kan komma att ske.
För konstruktioner utsatta för växlande drag- och
tryck-påkänningar måste belastningen för utlösning av dessa
ske med såväl drag- som tryckpåkänningar. Som exempel
på konstruktioner av sådant slag där spänningsutlösning
kan ske med belastning, även om det strängt taget ej är
nödvändigt, visar fig. 9 övre armkorset för en större
generator.
Fig. 10, som visar ett balkpar under provbelastning med
Fig. 10. Anordning för spänningsutlösande belastningsprov
på svetsade bärbalkar, avsedda för en belastning av
650 tlbalk.
1 350 t, kan tjäna som belysning för arrangemangen vid
provbelastning av dylika konstruktioner upp till
spänningsutlösning. Fig. 11 visar de vid ett sådant tillfälle
upptagna deformationskurvorna. Provningsobjekten, i detta
fall ett par helsvetsade balkar, ha hopkopplats med
kraftiga bultar vid balkändarna. På mitten mellan balkarna
har placerats ett antal parallellkopplade hydrauliska
domkrafter, vilka gåvo balkarna samma belastningsfördelning
som under normala förhållanden. Genom uppumpning av
domkrafterna till respektive 50, 75, 100, 125 och 150 t
och avläsning av formförändringarna vid de olika
belastningarna vid upp- och nedtagning av lasten ha kurvorna
I och II erhållits. Den förstnämnda visar den bestående
formförändring på 0,4 mm som erhålles vid första
belastningen av den svetsade konstruktionen. Kurva II visar ett
omedelbart därefter utfört prov, varest återgång till noll
skett och således ytterligare bestående formförändring ej
uppstått. En spänningsutlösning som representeras av
0,4 mm deformation har sålunda skett. Denna är för denna
konstruktion utan betydelse. De mellan upp- och
nedgående belastningskurvorna liggande ytorna representera
hysteresisarbetet.
Ingenjör Otto Hallström: All argumentering för att
en särskild spänningsutjämning icke är behövlig för
svetsade konstruktioner av mjukt kolstål bygger på den
spänningsutjämnande flytning, som man räknar med
måste äga rum, innan brott kan inträda. I regel torde väl
en sådan spänningsutjämnande flytning också ske,
utgörande en säkerhetsventil för brott. Det finnes dock exempel
på att svetsade konstruktioner gått till brott utan att
dessförinnan någon flytning ägt rum, i vilka fall man säges
ha fått ett "sprödbrott".
Orsaken till dessa brott kan naturligtvis vara att
betingelserna för flytning icke förelegat. Betingelsen för
erhållande av flytning är förutom att materialet skall vara
flytbart i enaxligt spänningstillstånd att maximala
skjuv-spänningen i spänningssystemet skall vara större än
materialets flytgräns vid skjuvning och detta alldeles
oberoende av huvudspänningarnas storlek. Emedan den
maximala skjuvspänningen är m’n betyder detta, att om
vi i en punkt av en svetsad konstruktion ha ott system
mm nedböjning
5
x t O ton belastning
Fig. 11. Nedböjningar som funktion av belastningen vid
provbelastning av bärbalkar för vertikal trefasgenerator.
1 första belastningsprovet, Il följande belastningsprov.
M 88
21 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
