Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Metoden kan begagnas såväl för mjuka som för
mycket hårda material. Hårdhetstalet är
oberoende av belastningen samt är upp till 350 à 400
kg/mm2 identiskt med Brinelltalet Hb.
Vid Rockwellmetoden begagnas antingen kulor
med diametrarna Vis och ]s" eller diamant med
konvinkeln 120° och nosradien 0,2 mm.
Mätkrop-pen appliceras med en förlast av 10 kg mot
provkroppen, varefter viss provlast mellan 60 och 150
kg pålägges. Den efter avlastning kvarstående
intrycksdifferensen, förorsakad av provlasten och
förlasten, uppmätes medelst indikator. Vid
Rockwell Superficial användes i stället förlasten 3 kg
samt provlasterna 15, 30 eller 45 kg.
Hårdhetstalen ha ej någon fysikalisk betydelse men stå i
lineär relation till intrycksdifferenserna; de
hänföras till olika skalor, beroende på vilken mätkropp
och belastning som använts.
Metoden är snabb och enkel; den kan med
diamant användas även för hårda material.
Rock-welltalet, exempelvis Rc, är ej direkt jämförbart
med Hb eller Hbv. Diamanten har komplicerad
form och är därför svår att framställa.
Med Alphas durometer sker hårdhetsmätning
på samma sätt som vid Rockwellmetoden, i det
att den intrycksdifferens uppmätes som
förorsakats av förlasten 10 kg och provlasten 150 kg.
Som mätkropp användes antingen en kula med
1 eller 2 mm diameter eller en diamant, slipad
som kon med spetsvinkel 120°.
Intrycksdifferensen användes som direkt mått på hårdheten,
varvid vid kon varje enhet motsvaras av 2 /t.
Metoden är snabb och enkel, vartill kommer, att
diamanten har enklare form än Rockwelldiamanten.
Som av den lämnade redogörelsen framgår,
ta Brinell- och Vickersmetoderna endast hänsyn
till intryckets yta, och Rockwell- samt
Alphameto-derna endast till intrycksdifferensen. På grund av
materialets mekaniska härdbarhet uppstår
emellertid vid stor mekanisk härdbarhet en
upphöjning runt intrycket såsom fig. 1 a visar, under det
att vid låg mekanisk härdbarhet en nedtryckning
uppstår i enlighet med fig. 1 c. Upphöjningen
respektive nedteckningen kan normalt variera
mellan ±30 % av intrycksdjupet och är endast i
undantagsfall noll i enlighet med fig. 1 b. Ingendera
av de beskrivna mätmetoderna lämnar någon
uppgift om materialets mekaniska härdbarhet.
något som vore i hög grad önskvärt.
I samarbete med AB C E Johansson,
Eskilstuna, har författaren därför konstruerat en ny
mikrohårdhetsmätare. Vid apparatens utprovning
har civilingenjör H Hallendorff förtjänstfullt
deltagit. Med apparaten kan hårdhetsmätning snabbt
och enkelt ske vid provlaster från några få upp
till 1 000 g såväl genom diameter- eller
diagonalmätning som genom intrycksdifferensmätning.,
varjämte provmaterialets mekaniska
härdbarhet kan bestämmas hos material av godtycklig
hårdhet.
Fig. 1. Intryck vid pyramidformad mätkropp: a) i ett
material med så stor mekanisk härdbarhet att upphöjning
uppstår mot intrycket, b) i ett material där upphöjning
eller nedtryckning ej uppstår, c) i ett material med så låg
mekanisk härdbarhet att nedtryckning uppstår omkring
intrycket.
Hårdhetstal och härdbarhet
För måttliga hårdhetstal (mindre än 350 à
400 kg/mm2) är Vickerstalet Hbv lika med
Brinelltalet Hb-
Vickerstalet definieras som provlasten
dividerad med intryckets yta. För en pyramid med
spetsvinkeln 136° är
1854 Pp
Hbv =
dps
kg/mm’
(I)
där Pp är provlasten i g och dp
intrycksdiagona-len i y,.
Samma Vickerstal kan även härledas för det
fall, att upphöjning eller nedtryckning uppstår
omkring intrycket i enlighet med fig. 1 a—c.
Införes intrycksdifferensen
h = h2 — ht
samt
lh + hi = ch!
h2 + h,’ = ch.,
där hi hänför sig till förlasten Pj g och h2 till
provlasten Pv g, kan omedelbart härledas
h
h2 =
och
i — \!P,\PV
ix
kg/mm» (2)
(ch)2
Vidare införes
kßv =
Hbv
(3)
Ävenså införes ett nytt hårdhetstal Hw,
beräknat ur intrycksdifferensen med ekvationen
„ 37,83 Pp[l — )/Pj/Pp),\_ , ...
H w =- 2-1—— kg/m m (4)
där lx är intrycksdifferensen i ju.
Vidare införes
Hw
kw =
(5)
För specialfallet c = 1, dvs. då varken
upphöjning eller nedtryckning uppstått, ge ekv. (1) och
(3) identiska värden.
M 94
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
