- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Mekanik /
101

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

landet. Minimidimensionen bestämmes av att
kärndiametern vid snäckaxlar eller den
genomgående axeln vid snäckskruvar med hål skall vara
så stor, att påkänning och utböjning hållas inom
tillåtna gränser. Vid den senare utföringsformen
kan delningsdiametern ej väljas lika liten som i
förra fallet. Vid små delningar begränsas
delningsdiametern nedåt även genom att skruven
och frässpindeln för hjulets fräsning måste vara
tillräckliga för att hindra fjädring vid
bearbetningen. Vid konstruktioner med fixerade
centrumavstånd måste delningsdiametern anpassas
efter detta. Slutligen kan behovet av stor
kugg-bredd medföra, att snäckskruven måste ges stor
diameter.

Antalet gängor bestämmes vanligen av
fordringarna på verkningsgraden. Denna blir högre
ju fler gängor skruven har, då stigningsvinkeln
därigenom ökas. Två- och flergängade skruvar
äro nödvändiga vid krav på hög verkningsgrad
och även på måttlig sådan, i de fall då
delningsdiametern är begränsad nedåt. Vid liten utväxling
måste ävenså skruven ha mera än en gänga, tv
kuggantalet kan ej göras hur litet som helst på
grund av då inträdande underskärning. Samma
metod för erhållande av önskad utväxling måste
tillgripas, då kuggantalet på grund av lokala
förhållanden måste göras ett flertal gånger så stort
som normalt skulle erfordras.

Gängriktningen bestämmes av
rotationsriktningarna hos skruv och hjul, och man söker om
möjligt att använda högergängor för att undvika
omställningar på arbetsmaskinerna.

Man ser sålunda att många varierande
fordringar kunna uppställas, vilket med tvång leder till
att ett flertal utföringsformer bli nödvändiga.
Delningsystemet bör väljas så, att det ej försvårar
en inskränkning av dessa. Beträffande
delningsdiametern synes en undre gräns vara given vid
varje delning, under det att den övre är mera
svävande. Ett visst antal mellandimensioner framstå
som nödvändiga. Gängantalet torde endast
begränsas uppåt av kostnadshänsyn.

Vid en närmare granskning av hur
delningsdiameter och gängantal väljas, kominer man till
följande tendenser:

Små delningar förekomma främst vid
manöverorgan, styrnings- och matningsanordningar, och
dessa äro ofta handmanövrerade. Utväxlingen är
i allmänhet stor. Vid motordrift är på grund av
den låga kraftförbrukningen kravet på hög
verkningsgrad ej så framträdande. Ofta önskar man
tvärtom självhämning för att slippa andra
broms-organ. För att få enkla inbyggnader är det vanligt
att utföra snäckskruven med hål för
genomgående axel. Risken för fjädring vid bearbetningen
begränsar skruvdiametern nedåt. Man finner
sålunda, att vid små delningar utföres i allmänhet
skruvdiametern relativt stor, och att skruven
oftast är engängad.

Stora delningar förekomma vid
arbetsöverfö-rande maskiner, och effektöverföringen är ofta
ganska betydande. Sålunda blir kravet på god
verkningsgrad här starkt framträdande, och av
denna grund göras vanligen växlarna ej
självhämmande, utan erforderlig bromsning ordnas
på annat sätt. Utväxlingarna äro i allmänhet
måttliga och ej sällan så små, att flergängad
skruv erfordras. Växlarna äro vanligen helt
inbyggda i tudelade hus, varför skruven normalt
utföres som snäckaxel. Vid stora delningar utföres
skruven sålunda i allra flesta fall med liten
diameter och är ofta två- eller flergängad.

Vid valet av delningssystem har det nog
ansetts naturligt ur tillverkningssynpunkt med
delning i tum, speciellt när skruvgängan framställes
genom svarvning, då ju ledarspindeln på svarvarna
normalt är utförd med tumstigning. Tumdelning
medför emellertid den nackdelen, att man ej kan
använda samma snäckskruv för två olika
utväxlingar, om man i bägge fallen önskar ha
centrumavståndet i hela mm. Detta framgår av följande:

Man kan skriva centrumavståndet

(1)

_ rj^ , do
L ~ 2 * + 2

där z = snäckhjulets kuggantal,
t — kuggdelningen,
d0 — snäckskruvens delningsdiameter.

För två fall med kuggantalen zt och z-, och
motsvarande certrumavstånd Cj och C2 får man då
efter förenkling

zs • t

2n

— Ci—C 2

(2)

Då talet n ingår som faktor i nämnaren men ej
i täljaren är sålunda (Ca — C2) ej ett helt tal och
sålunda ej heller centrumavståndet C2.

Ekvationen gäller även för mm-delning, varför
förhållandet bär är enahanda. Uttryckes däremot
delningen i modulen m, varvid t — nm, får man

(zi — Zi) ■ m

= Ci — C2

(3)

varav framgår, att vid modulsystemet kan man
alltid vid lämpligt val av kuggantalet erhålla
centrumavståndet i hela mm. (Vid tum- och
mm-del-ningar kan man dock med hjälp av
profilförskjutning nå samma resultat, men detta innebär
en komplicering.)

Modulsystemet medför sålunda en möjlighet till
begränsning av antalet olika delningsdiametrar.
De konstruktiva beräkningarna förenklas, och
vidare vinnes den stora fördelen, att samnia
system för delningen kommer till användning vid
både kuggväxlar och snäckväxlar. Man kan
således fastslå, att modulsystemet är lämpligast.
De moduler, som skola användas, böra vara
samma som för kugghjul i enlighet med SMS-52.

20 nov. 1943

M 101-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943m/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free