Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Vad bearbetningen av snäckhjulet beträffar
torde det vara lämpligt att fräsa med en
kombinerad sats av skrubbfräs och färdigfräs.
Härigenom skonas färdigfräsen från att förslitas och då
man med denna endast behöver ta ett fint skär,
kan man skränka den helt obetydligt, vilket också
ökar fräsens livslängd. Man torde kunna göra den
nya fräsen maximalt 2 % större på diametern än
normalt. Fräsen skall då städse matas in till fullt
skärdjup + eventuellt glapp. Genom att fräsen
något överstiger den teoretiska diametern
kommer hjulets stigning att bli något mindre än
snäckans, vilket kommer att befordra oljefilmens
uppkomst. Men att slita ned fräsen, så att dess
diameter understiger snäckans, är ej att rekommendera,
då man i detta fall torde få sämre möjligheter
till hydraulisk filmverkan. Beträffande
ingreppsvinkeln är det lämpligt att använda 15° t.o.m.
5 ingångar och 20° för 6. 7 och 8 ingångar.
Litteratur
1. Uggla, w r: Några synpunkter vid beräkning av
cylindriska elvolventkugghjul. Tekn. T. 1921 M h. 2.
2. Uggla, W R: Det Hertzska och det hydrauliska
kuggtrycket. Tekn. T. 1939 M h. 1.
3. Junger, B: Standardisering av snäckväxlar. Tekn. T.
1943 M h. 9.
4. Brodén, C g: Standardisering av snäckväxlar. Tekn. T.
1943 m h. 10.
Svetstekniskt
ingenjörsmöte
DK 621.791.7
AB Asea Svetsmaskiner anordnade den 7—9 oktober
ett ingenjörsmöte, som samlade mer än 230 intresserade
deltagare från olika industrier och statliga förvaltningar.
De föredrag som höllos avsågo att ge en översikt över de
nyaste rönen på motstånds- och bågsvetsningens område.
En av dagarna demonstrerades i bolagets nya verkstäder
moderna motståndssvetsmaskiner i arbete jämte olika
båg-svetsmetoder och elektroder.
Punkt- och sönisvetsning
Civilingenjör Evert B yl in
Det finns fyra motståndssvetsmetoder: punkt-, press-,
söm- och stumsvetsning. Då motståndssvetsningen är en
vällsvetsmetod, erfordras förutom värme även tryck mot
de ytor, som skola sammansvetsas. Man skulle tro, att
lågt kontakttryck, dvs. högt övergångsmotstånd, skulle
vara fördelaktigare än högt tryck, därför att man då kan
nöja sig med mindre strömstyrka. Detta är riktigt, när det
gäller själva upphettningen, men lågt kontakttryck
förorsakar i regel mindre god hopvällning och ofta brännsår
på såväl arbetsstycke som elektroder. Särskilt viktigt vid
punktsvetsning är att de i proceduren ingående tempona,
i synnerhet till- och frånslagning av svetsströmmen, följa
i rätt ordning. Strömmen får icke slås till förrän fullt
elektrodtryck ernåtts mellan spetsarna och måste slås ifrån,
innan spetsarna gå isär — helst med en paus mellan
brytningen av strömmen och avlägsnandet av elektrodtrycket.
Iakttas ej detta, uppstå lätt brännsår på arbetsstycke och
elektroder, och sprutning uppkommer i svetsstället, vilket
ger en dålig svets. Om elektrodtrycket avlägsnas, innan
materialet avsvalnat tillräckligt, finnes risk för att svetsen
slites upp, om materialet har stor styvhet.
Korta svetstider och höga elektrodtryck ge bästa
resultat vid svetsningen, men härvid fordras höga
strömstyrkor. Särskilt rostfritt stål, mässing och andra
värmekänsliga material fordra kort svetstid. Lång svetstid och
lågt elektrodtryck förorsaka kastningar i materialet och
svåra märken på ytan av svetspunkterna. Materialets
yt-beskaffenhet spelar stor roll för ernåendet av gott
svets-resultat. Material med rost och tjock valshud är icke
lämpligt ur svetssynpunkt, då dessa skikt dels verka isolerande
och dels orsaka sprutning och lätt göra svetsen porös.
Man föredrar blankvalsad eller betad plåt för
pressnings-arbeten, och sådan plåt bör även föredras för
svetsarbeten, då pressning och svetsning ofta gå hand i hand. Lack.
färger, rost och valshud måste avlägsnas från fogytorna
före svetsningen, liksom aluminiumbrons som, trots att
skiktet är metalliskt, icke är elektriskt ledande på grund
av lacket, och då aluminiumkornen alltid äro oxiderade
på ytan.
När två olika tjocka plåtar skola svetsas mot varandra,
avgör den tunnare plåten maskininställningen. Svetsmaskin
får inte väljas med hänsyn till den totala godstjockleken
som svetsas, utan hänsyn måste tas till båda godsen.
Sömsvetsning fordrar i regel högre tryck än punkt
svetsning av samma materialtjocklek. Sömsvetsning kan
icke användas för grövre gods än ca 3 + 3 mm, medan
punktsvetsning kan användas för upp till 12 + 12 mm
eller ännu grövre gods.
Svetsningen på ett varv
Ingenjör Pontus Forssell
Svetsningen på ett varv är synnerligen skiftande, både
beträffande de objekt, som skola svetsas och det material
dessa tillverkas av. Det är särskilt svetsningen av själva
fartygsskrovet, som sätter den största prägeln på ett varvs
produkter och avgör hela tillverkningens organisation.
Vid övergång från nitade till svetsade fartyg börja
förändringarna i arbetet på ritkontoret och fortsätta hela
tillverkningen igenom. Förhållandet mellan plåt och
profiler blir ett annat, då en mängd vinklar kunna slopas.
Maskinparkens sammansättning måste ändras. Genom de
förenklade arbetsmetoder, som svetsningen medför, samt
den stora viktminskning, som gör att mindre material
per fartyg behöver bearbetas, kan verkstadens kapacitet
betydligt ökas. De svetsade fartygen kunna dessutom göras
mera ändamålsenliga och få större lastförmåga än de ni
tade.
Den största skillnaden mellan de båda
hopfognings-metoderna framkommer vid monteringen av det
bearbetade materialet. För svetsade fartyg kunna därvid två
vägar väljas: antingen kan, som för nitade fartyg, detalj
efter detalj monteras ombord och svetsas eller också
kunna större partier av fartyget hopsvetsas i verkstaden
för att sedan monteras ombord.
Det senare sättet har fått stor användning i USA de
senaste åren och har bl.a. den fördelen, att man kan
utföra den mesta svetsningen i horisontalt läge. Svetsningen
kan då utföras snabbare och även av mindre vana
svetsare. I detta läge kan svetsningen också utföras med
automat. Vid svetsning i en verkstad är man dessutom
skyddad mot vädrets störande inverkan. Att
sammansvetsa stora partier av fartyget inomhus ställer dock
större krav på verkstäder, lyft- och transportanordningar
än det gamla arbetssättet, men i gengäld nedbringas
bäddtiderna.
Även punkt- och brännsvetsningen ha betydelse på ett
varv och stora inbesparingar i verktygskostnaderna kunna
göras genom brännsvetsning av snabbstål mot
kolståls-skaft.
M 126
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
