- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Mekanik /
132

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk. Tidskrift

Av fig. I framgår emellertid, att man av
sinus-teoremet får

sin Vi

T1
Ti

sin vi

Divideras (1) med (2) fås vidare

ri _ 1 — e eos i>2
ti l + ecosui

Divideras (5) med (4) fås

tgV2 _ 1 — ecosi>2 sin vi
tgyi 1 + ecosyi sin Vi

eller med användande av (6) ocli (7)

t g V’2 __n r2

tg yi r2 ri

dvs.

VjE= 180° —Vi

(6)

(7)

= — 1

(8)

Alltså ha ellipserna i den ifrågavarande punk
ten samma tangent. Härmed är bevisat den
principiella möjligheten att utföra en kuggväxel med
elliptiska hjul.

Det kan även vara av intresse att se mellan
vilka värden ip varierar. Härför sökes maximum
och minimum av ipx. Efter derivering av (4) och

hyfsning får man

dip i
d vi

e(e + eos wi)
e2- 1 + 2 ccoswi

Maximum eller minimum av y.<x fås alltså då
eos v1 = — e som ger

(tg VlLax, mill = ± — 1

Om t.ex. excentriciteten e är ^ varierar tg ip-i mel-

£

lan värdena ±V 3 dvs. ipx varierar mellan 60°
och 120°.

Förhållandet mellan vridningsvinklarna

Ekv. (6) och (7) ge

Ti 1 — e eos 02 sin Vi

eller

eller

t2 l + ecospi sin vi

sm y, — sm v-, = e sm (i>, — y..

. Vi — Vi . Vi + Vi

sin - = e sin ——

(9)

(10)

Fig. 2. Tangenternas lutning
mot förbindelselinjen mellan
vridningscentra.

Fig. 3. Vridningsvinkeln v2 för det drivna hjulet som
funktion av vridningsvinkeln vi för det drivande hjulet vid
olika excentricitet e (jfr fig. 1).

eller, efter utveckling och förkortning med

Vi Vi

eos 2 ’eos 2

Vi _ 1 — e Vi
g 2 1 + e’ 8 2

(11)

Med formeln

cc_ . /1 — eos <x

8 2 ~ V TT eos a

kan ekv. (11) även omformas till

2 e +J1 + e2) eos vt
(1 + e2) + 2 e eos vi

eos Vi ■

(Ila)

För given excentricitet kan man nu beräkna
v-, som funktion av vt.

För e= ’ fås samhörande värden på
vinklar-na enligt tabell 1.

Tabell 1. Samhörande värden på vi och v-> för c = [.

VL grader V’2 grader VL grader Vl grader
0 0,00 136,66 80
20 6,72 148,74 100
40 13,84 158,20 120
60 21,80 166,16 140
80 31,26 173,28 160
100 43,34 180 180
120 60,00

Beräkningen med hjälp av ekv. (11) eller (Ila)
behöver endast göras för vinklar upp till
ih + t>2 — 180°. Kurvan är nämligen symmetrisk
kring linjen i>i + y2 — 180°, vilket dels är
självklart av fysikaliska skäl, dels framgår av ekv.
(11). Om nämligen i denna yx utbytes mot 180 —
— vo och v2 mot 180 — vlt återfås samma ekva-

M 132

18 sept. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943m/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free