Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
tg
(1 — ft.)(l —eM)(l + e23)tg^
V3 __i
2 (1 + Ct«)(l + e232)+ 2 e23(1 + 612)eos oci + (l — eis)(l + ei22)sin <x2 • tg
(18)
men denna ekvation är så pass komplicerad, att
det synes enklare att direkt använda system (17),
varvid v,s och v1 äro uttryckta genom
parametern v2- På fig. 3 kan v2 som funktion av vx
avläsas direkt ur kurvorna. Därefter bestämmes
V2 + a2, varefter u:3+a3 ävenledes kan avläsas
direkt på samma kurvblad. Då a3 är känt ur den
sista av ekv. (17) fås alltså slutligen v3.
Om emellertid ingen förskjutning finnes på
hjulen på mellanaxeln, dvs. om aa = 0, övergår
(17) i
vi 1 + ei2 . Vi
2
V3 1 — e23 . i>2
tg2 = TT^’tg 2.
som kan omformas till
t — — ^ — ^12) (1 — e23) vi
8 2 ~(1 + e12)(l + e23)’ 8 2 [> (19)
för a2 = 0
Samma resultat fås även av (18).
Är förskjutningen i stället a2=180° fås på
liknande sätt
Vi = (1 — en) (1
g 2 ~ (1 + en) (1 - e23)
för ca = 180°
e23) . vi
tg g
(20)
Formlerna (19) och (20) kunna sammanföras
i en enda, nämligen
tg
v3
= /l— 612^1 /l —e»^1
U + ej ’ VI - ej
■tg
Vi
där plustecknet användes för de parenteser, där
hjulen med ifrågavarande excentricitet i
begynnelseläget ha den större radien riktad åt motsatt
håll mot axlarnas numrering. I motsatt fall
användes minustecknet.
Ekv. (21) kan användas som en
rekursions-formel. Har man n axlar, kan man alltså skriva
tg
vn
-G
ei2\±x (T — e23\±1
/ Il 4- eoJ
+ ei2
/l —en-lin^1
VI + en-l;J
+ e23
±1
tg
Vi
(22)
Sättes
1 — e
= (l(l^^r1 (l-en-l;n)^( }
U + en’ Vl + ej " \l + e„_i;„’
1+e
övergår (22) i
Vn = I — e Vi
g 2 1 + e ’ S 2
(24)
Genom jämförelse med ekv. (11) ser man
alltså, att en serie dylika växlar kunna tänkas
ersatta med en enda men med en annan
excentricitet e som bestämmes ur ekv. (23). Sedan denna
fiktiva excentricitet e bestämts, kan vn avläsas
som funktion av vt direkt ur fig. 3 på den mot
excentriciteten e svarande kurvan.
Metod för tillverkning av elliptiska kugghjul
Vid tillverkning av elliptiska kugghjul bör
följande beaktas:
centrumlinjen för kuggluckorna skall vara
riktad utefter delningsellipsens normal;
det är uppenbart, att båda hjulen måste vara
lika stora, varför medelomsättningen blir 1:1;
om de båda hjulen skola vara identiskt lika
och symmetriska kring storaxeln, måste
kuggantalet vara ett udda tal (ej jämnt tal, vilket
felaktigt anges i P Lobben: Handbok för
mekaniker) ;
då delningsellipsens omkrets ej är en produkt
av n och axelavståndet, kunna modulerna för
cylindriska kugghjul ej passa exakt. För att
kuggluckorna ej skola bli för trånga, bör fräsens
modul ej understiga det teoretiskt beräknade
värdet utan hellre vara en aning större.
Omkretsen av en ellips är
S. = 4a (25)
där E ^dx, är den fullständiga elliptiska inte-
(21) grälen av andra slaget.
■i
E (et, = jVl — sin2 a • sin2 9? ■ d cp
o
varvid sin oc — e.
Värdet på E i^oc, kan fås ur tabeller3.
Då So är känt, fås modulen M av
M ■ ti ■ N S„
eller
M:
Sp
’ 71- N
(26)
där N = kuggantalet.
I allmänhet torde man kunna variera N och e
så, att man får M lika med eller en aning under
detta värde.
Då krökningsradien för ellipsen varierar
utefter omkretsen, får man, om ej en genererings-
M 134
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>