Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vilken materialet ankommer per pråm. Materialet
vandrar från lagret till bäddarna genom en i hög grad
flytande tillverkning utefter en kort och rak transportväg.
Goda möjligheter ha på detta sätt reserverats för
utvidgning av anläggningarna i sidled, utan att den goda
planlösningen blir försämrad. Det enda, som brister
härvidlag, är svetsningen. Denna har mer eller mindre
provisoriskt inrymts på olika ställen i plåtslageriet.
Detta är tydligtvis planerat, innan svetsningen fått den
betydelse, den nu har, och någon särskild del av
plåtslageriet har ej avsetts för svetsning. Senare tiders
försiktigare politik har ej fullföljt den ursprungliga
planlösningens tankegång utan provisoriskt placerat
svetsningen, där det kunnat beredas plats, vilket gjort
att tillverkningen blivit betydligt mindre flytande, i det
transportvägarna blivit rätt invecklade.
Trots mycket goda svetsade konstruktioner voro
fartygen i huvudsak ännu nitade, vadan man hade god
användning för de två automatiska hålpressarna med i
längdled rörlig plåt och i tvärled rörlig press med stol
för pressaren. Ibland borrade man hålen, varvid
användes fyra stycken "i kolonn med två" uppställda
ra-dialborrmaskinei’. De voro två och två uppställda på
bryggor, rörliga i plåtens längdriktning och voro själva
i sin tur rörliga i bryggans längdriktning, dvs. tvärs
plåten. Med denna anordning kunde två maskiner
skötas samtidigt av en man. Om därvid i varje maskin
borras paket om två eller flera plåtar, blir kostnaden
densamma som resp. mindre än för pressning i
automatisk press.
Transporter
På grund av varvsområdets goda planlösning bli
transportmetoderna relativt enkla, över plåt- och
profillagret löpa två bockkranar, som lossa materialet från
pråmar och upplägga detta efter byggnads- och, så
vitt möjligt, efter detaljmärken och nummer. Kranarna
äro av en snabbarbetande typ med fyra rörelser.
Materialet kan föras in i uppmärkningshallen var som helst,
då stora portar längs hela hallen medge detta. I
plåtslageriet löper en travers längs varje hall. Varje
större arbetsmaskin har dessutom vanlig, radiellt
sväng-bar patenttalja för materialets manövrering under
arbetet. Från monteringshallen föres materialet på
vagnar till bäddarna, där det omhändertas av dessa
hög-banekranar. Tillverkningen är sålunda, frånsett
störningen genom den styvmoderligt behandlade
svetsningen, i hög grad flytande. En förenkling av transporterna
mellan lagret och verkstaden skulle ha åstadkommits,
om lagret givits en mot sin nuvarande vinkelrät
riktning, dvs. samma riktning som verkstaden. Material
från den yttre hälften av lagret skulle då ha fordrat
endast en transportoperation i stället för som nu en
operation av varje krän. Detta är dock ej möjligt av
topografiska skäl. Varvsområdets form skulle då ej
medgivit tillräcklig yta för lagret, med mindre flera
bockkranar kommit till användning. Dessutom skulle
den ovan nämnda utvidgningen i sidled ej kunnat
genomföras utan tillförande av ytterligare kranar. På
samma sätt skulle en placering av bäddarna med
förändarna omedelbart intill verkstaden möjliggöra
slopandet av ett transportmoment, i det bäddkranarna
kunnat ta materialet direkt från verkstaden.
Emellertid var detta på grund av varvstomtens form ej möjligt.
Dessutom kan tillverkningen ej hållas så flytande, att
ej en viss halvmateriallagring mellan verkstad och
bäddar blir nödvändig, vadan en viss plats härför erfordras
för om bäddarna.
Lager
För detta varv, där huvudvikten ligger vid plåt- och
profilbearbetning, har man ansett det lämpligt att för
plåt- och profilmaterialet lägga upp en noggrann lager-
S 2
bokföring. Lagret är uppdelat i lager för "bestämt
material", dvs. avsett för ett visst bygge, och "allmänna
förrådet", innehållande "förrådsmaterial", dvs. ej
inköpt för ett visst bygge.
Bokföringen av det bestämda materialet sker på ett
särskilt kontor, placerat i anslutning till ritkontoret.
Detta kontor uppgör plåt- och profilspecifikationer på
grundval av ritkontorets uppgifter, vilka lämnas i
samband med arbetsritningarnas uppgörande.
Specifikationerna sändas till järnverket, som, när materialet
avsändes, fakturerar detsamma. På grundval av
fakturorna uppgör så bokföringskontoret "lista över på väg
varande material", vilken är likadan som specifikationen,
med undantag av dels eventuella ändringar, som
vidtagits efter specifikationens uppgörande, och dels att
på listan tillkommer ett antal kolumner avsedda för
anteckningar enligt följande. Varje plåt eller profillängd
har ett gruppmärke och ett nummer. I listan antecknas
för varje plåt eller profil på ritkontoret beräknad vikt
och den fakturerade vikten, liksom beställt och
fakturerat antal av varje märke. En kopia av denna lista
tillställes lagerpersonalen, som härpå antecknar datum
för mottagandet av en viss sändning, antal mottagna
plåtar eller profiler av varje märke samt plåtens eller
profilens uppläggningsplats (plåtfack nr e.d.), så att
den snabbt kan återfinnas. Denna lista återgår
därefter till plåtbokföringen, som i sina listor inför de så
erhållna uppgifterna. Här har man sålunda alla
erforderliga uppgifter över för varje bygge tillgängligt
material. När material utlämnas, går meddelande härom
från förrådet till bokföringen, som för varje plåt- eller
profilmärke inför antalet utlämnade plåtar resp.
profiler. På grund av detta bokföringssystem har man
sålunda i varje ögonblick klart för sig lagrets ställning.
Om för ett visst bygge avsett material av någon
anledning ej blivit använt för bygget ifråga, överföres
detta till det allmänna förrådet, dels fysiskt och dels
bokföringsmässigt, i det ett annat bokföringskontor, som
handhar detta förråd och som arbetar på motsvarande
sätt, får materialet infört i sina listor. Fullständiga
listor över i allmänna förrådet tillgängligt material föres
på detta kontor och finnas tillgängliga på ritkontoret,
där i erforderliga fall bestämmes om material för en
viss ritning skall tas ut från detta förråd. För denna
ritning uppgöres då en stycklista upptagande
dimensioner för de plåtar och profiler, som skola tas ut, och
det materialmärke, som åsatts dem på ritningen.
övriga förråd, såsom träförråd, utrustningsförråd
("fittings"), allmänna förrådet, nagelförrådet och
elektriska förrådet (för arbeten på egna maskiner och
elektriska anläggningar) handhas, vad lagerbokföringen
beträffar, självständigt av respektive lagerföreståndare.
Dessa stå i kontakt med inköpsavdelningen för
erforderliga kompletteringar och med bokföringsavdelningen
beträffande in- och utlämning av material.
Maximi-och minimikvantiteter bestämmas sålunda i viss
utsträckning av lagerföreståndarna, i viktigare fall
möjligen på direktiv från verkstadsledningen. Emellertid
blir allra största delen av materialet inköpt för
bestämda byggen enligt specifikationer från ritkontoret,
varför maximi- och minimikvantiteterna för övrigt
material ha liten betydelse.
Planering
För varje nybyggnad uppgöres ett byggnadsprogram
i diagramform med start- och slutdatum för dels
mall-ning och uppmärkning, dels bearbetning och montering
till byggnadsdelar och dels inbyggande i fartyget för
ett antal olika byggnadsgrupper, vari fartyget är
uppdelat. Sådana byggnadsgrupper äro:
1. botten och kölsvin
2. bottenstockar och sidokölsvin
3. tanktak och marginalplåt etc.
16 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
