Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
SKEPPSBYGGNADSKONST OCH|fFLYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J LJUNGZELL
Häfte 2
Årg. 73
Oljetransporterande malmfartyg • Varv och verkstäder
20 febr.
1943
Oljetransporterande malmfartyg
(malm-tank-fartyg)
DIREKTÖR E TH C H RI ST I AN SSO N, LSTF, GÖTEBORG
Det nyligen vid Eriksbergs Mek. Verkstad för
Ängfartygs AB Tirfing färdigbyggda motorfartyget ’’Malmland"
utgör en intressant utvecklingsfas i den långa raden av
de Broströmska malmfartygen.
Detta fartyg är nämligen av en ny typ, som enligt
principiella utkast och specifikationer från rederiets
tekniska avdelning utarbetats av byggnadsvarvet. Fartyget är
sålunda det första i sitt slag för svensk rederinäring och
svenskt skeppsbyggeri, ehuru det delvis har en i USA
tidigare konstruerad och i ett fåtal exemplar byggd fartygstyp
till förebild.
Det första specialfartyget för malm i Broströmsflottan
var tillika den första bäraren av namnet "Malmland". Det
var ett fartyg på ca 6 150 tdw, som färdigbyggdes
år 1904 vid Doxfordvarvet i Sunderland enligt den då
ganska nya s.k. turret-typen. Ett flertal malmfartyg av
denna typ införlivades efterhand med
Broströmsrederiernas flotta. Ett av dessa fartyg, som tillhörde den
modernaste typen med särskilda sidotankar i lastrummen för
vattenbarlast, var ångaren "Atland". En schematisk
mid-skeppssektion av detta fartyg visas i fig. 1.
Efter preliminära förhandlingar redan före
världskrigets utbrott träffades år 1922 mellan skeppsredare
Dan Broström och Bethlehem Steel Corporation i
Amerika ett avtal om malmtransport från Chile till Baltimore.
I denna trafik insatte Bethlehems dotterbolag Ore
Steamship Corporation för egen del efter krigets slut fem
nva fartyg om vartdera ca 22 000 tdw. Fyra av
fartygen voro ångturbindrivna och det femte hade trippel-
DK 629.123.4
ångmaskiner. Samtliga fartyg hade dubbelpropeller. De
tre första fartygen, vilka samtliga levererades 1922,
kallades "Marore", "Steelore" och "Bethore". Dessa
byggdes såsom kombinerade malm- och oljetransportfartyg
(malm-tank-fartyg), dvs. de skulle ena vägen
transportera malm och andra vägen olja. Fartygen konstruerades
av dåvarande ingenjören vid Bethlehem Steel
Corporation, sedermera chefsinspektören hos Ore Steamship
Cor-poiation, mr Frear. De två sista fartygen i serien voro
"Chilore", levererat 1922, och "Lebore", levererat 1923,
men dessa voro i olikhet med de tre första fartygen
konstruerade som kombinerade malm- och koltransportfartyg
(malm-kol-fartyg). Eftersom malmen och kolet behöva
helt olika stuvningsutrymmen, utformades
midskepps-sektionen på dessa sistnämnda fartyg såsom framgår av
fig. 2.
I nyssnämnda malmtrade skulle skeppsredare Dan
Broström enligt avtalet insätta två liknande fartyg. I samråd
med sin chefsinspektör, direktör Filip Lindahl, begärde
han emellertid att få driva sina fartyg med dieselmotorer
i stället för med ångturbiner. Amerikanarna voro till en
början synnerligen skeptiska härtill men accepterade så
småningom avvikelsen. Besultatet blev världens största
lastmotorfartyg, "Svealand" och "Amerikaland", som
levererades från Deutsche Werft i Hamburg 1925. Dessa
fartyg överensstämma i stort sett med "Marore"-typen.
Det rationella arrangemanget av
malmutskeppnings-anordningarna i Cruz Grande i Chile samt motsvarande
lossningsanordningar i Baltimore i förening med den
S 11 20 febr. 1943
Fig. I.
SIS "Atland"
(1910).
Fig. 2.
SIS "Chilore"
(1922).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
