Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
SKEPPSBYGGNADSKONST OCH FLYGTEKNIK
REDAKTÖR: NILS J LJUNGZELL
Häfte 3
Årg. 73
Svensk och utländsk skeppsmätning • Varv och verkstäder • Litteratur
20 mars
1943
Svensk och utländsk skeppsmätning
PROFESSOR GUSTAF AMBJÖRN, GÖTEBORG
Med skeppsmätning avses den procedur, genom
vilken man fastställer det tal, som utgör basis för
beräkning av de umgälder ett fartyg har att erlägga
till hamnar och andra allmänna inrättningar till
sjöfartens betjänande, eller, som det heter i vår svenska
"förordning ang. skeppsmätning", given den 12
november 1880: "Till vinnande av sådan kännedom om
fartygs dräktighet, som för beräknande av de för
fartyg efter denna grund utgående fyr- och
båk-avgifter samt andra umgälder eller för annat allmänt
ändamål är nödig, skall nämnda dräktighet genom
mätning utrönas."
Mer eller mindre fasta bestämmelser för
skeppsmätning i olika länder ha funnits ganska länge,
åtminstone jämfört med tiden för tillkomsten av
bestämmelserna om fribord och andra faktorer rörande
sjösäkerheten. Det är emellertid anmärkningsvärt,
att i en så utpräglat internationell rörelse som
sjöfarten, fartygens mätning regleras olika i olika
länder. Visserligen ha så småningom
överenskommelser träffats mellan t.ex. Sverige och de flesta andra
sjöfarande nationerna om ömsesidigt erkännande av
hemlandets mätningshandling, men detta är dock
endast en halvmesyr, eftersom giltigheten för
mät-brevet hos de flesta signatärstaterna gäller endast
dräktigheten under mätningsdäck, varemot för
överbyggnader och för fastställande av de s.k.
avgiftsfria rummen kräves partiell ommätning. Detta gäller
vanligen för främmande fartyg första gången i
svensk hamn, varför Sverige i det internationella
umgänget härvidlag synes vara mera fordrande än
övriga nationer. En stor förmån för svenska fartyg
är, att i det övervägande antalet hamnar i världen
godtages mätningshandling enligt den s. k. engelska
regeln, där mätning kan utföras och certifikat därå
utfärdas av svenska myndigheter i form av "Swedish
Certificate of British Tonnage" eller, som man
tidigare kallade det: "Appendix".
i Föredrag hållet vid avdelningens för
Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstsammanträde den 28 november 1942.
DK 347.791.2
De lagenligt föreskrivna metoder, som komma till
användning vid skeppsmätningens utförande, äro
ganska enhetliga i olika länder, det är i allmänhet
enligt den s. k. Moorsom’ska metoden. Den
genomgående principen är, att, sedan den invändiga
rymden av fartygets inneslutna rum uppmätts och
beräknats, man därifrån drar volymen av de rum, som
äro nödvändiga för fartygets framdrivande och
behöriga skötsel; med andra ord, man vill finna
en så rättvis grundval som möjligt för
beskatt-av de utrymmen, som äro inkomstbringande
genom att de föra last och/eller passagerare. Att
sedan denna beskattningsbas inte alltid blir den
mest rättvisa, är en annan historia, som kan vara
diskutabel.
Vår svenska sjölag säger i sin § 1 om mätningens
omfattning: "— — — mätningen omfattar
bestämmandet dels av fartygets brutto- eller totala
dräktighet, varmed förstås rymden såväl av alla under
översta fasta däcket befintliga rum, som av alla fast
anbragta, täckta och inneslutna över samma däck
belägna rum och påbyggnader, dels ock av fartygets
netto- eller avgiftspliktiga dräktighet, som erhålles,
när från den totala dräktigheten avdrag göres för
vissa uppgivna rum."
I bruttodräktigheten inräknas icke rymden av
vattenbarlastrum i dubbelbottnen, byggd enligt
cellsystemet, samt ej heller rymden av inom annan
dubbelbotten beläget vattenbarlastrum, som icke
lämpligen kan användas till inrymmande av last,
skepps-förråd eller bränsle.
Vidare heter det i § 2: "Den enhet, vari
dräktigheten uttryckes, är ton utgörande 2,83 kubikmeter
(= 1 registerton — 100 engelska kubikfot)."
Kvantiteten ton är sålunda vid skeppsmätning
ett rymdmått och detta är säkerligen också dess
ursprungliga och tidigaste karaktär, som bl. a. synes
framgå av den franska terminologien, le tonneau
eller la tonne; "tunna" har alltså brukats som
rymdmått och långt innan begreppet "tonne" som
viktmått kom till användning.
20 mars 1943
S 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
