Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Beräkning av bruttodräktigheten
Vid mätning enligt ordinarie metod, Regel I
kallad (Regel II är endast provisioneli och användes
blott, när last eller annat hinder omöjliggör
användningen av Regel I) fastställes vilket som skall vara
"mätningsdäck", i praktiken för korthetens skull ofta
kallat endast "däck", och detta är översta fasta däck
för fartyg med högst två däck, annars det andra
däcket nerifrån räknat. Det bör beaktas, att vid den
numera så vanliga fartygstypen med s. k. öppet
shel-terdäck detta icke räknas som fast däck i
mätningshänseende, utan vanligen blir däcket närmast under
räknat som mätningsdäck.
Den s.k. beräkning släng den, som användes vid
un-derdäckstonnagets fastställande, uppmätes vid
mätningsdäckets underkant på särskilt angivet sätt. Den
för bestyrkande av fartygets identitet i mätbrevet
upptagna "igenkänningslängden" uppmätes på
motsvarande sätt men vid överkant av huvuddäck. I de fall,
då mätningsdäok och huvuddäck sammanfalla, blir
sålunda igenkänningslängden mätt vid överkant och
beräkningslängden i underkant av samma däck.
Nämnda beräkningslängd delas i ett jämnt antal
lika delar, 4, 6, 8, 10 eller 12, allteftersom längden
infaller i motsvarande grupp mellan gränserna: högst 15
m och mer än 69 m. "Vid varje delningspunkt samt
vid båda ändpunkterna uppmätes en tvärsektion av
rummet under mätningsdäcket", som det heter i § 7.
Varje tvärsektions area beräknas, efter uppmätning
av sektionens djup och ett antal breddmått medelst
Simpson’s regel, varefter areorna i sin tur adderas,
ävenledes enligt Simpson’s regel, och man erhåller
således volymen i m3 av rummet under däck, vilken
siffra, dividerad med 2,83, utgör under däckstonnaget.
Djupet skall mätas från överkant av bottenstocken
vid sidan av kölsvinet eller, där dubbel botten finns,
från överkant av garneringen till en punkt belägen
på ett avstånd av en tredjedel av däcksbalksbukten
från däckets undersida, detta därför att, om man
utgår ifrån att balkbukten är parabelformad, ytan
av parabelsegmentet är 2/3 av den omskrivna
rektangeln. Sektionsdjupen delas i 4 eller 6 lika delar,
allteftersom beräkningsdjupet på mellersta sektionen
är < resp. > 5 m. (Engelsmännen inräkna icke
underslag i bottengarneringens tjocklek.)
Breddmåtten skola tas till den i jämn tur
fortsatta garneringslinjen och även i rum utan
sidogarnering eller lastribbor skall sådan förutsättas, för så
vitt garneringens utsträckning uppgår till mera än
7g av hela sido- och bottenytorna, översta bredden
tas i mätningsdäckets underkant bordvarts och till
garnering resp. spant. Nedersta bredden är vid
fartyg med resande öppna bottenstockar i
allmänhet lika med kölsvinets bredd men i andra fall
bredden av fartygsbottnen, så långt denna befinnes vara
horisontal och plan, och mätes mellan de ställen, där
bottengarneringen börjar att resa. Har däremot
fartyget dubbelbotten och tanktaket befinnes vara icke
plant, sker däremot en korrektion på sådant sätt, att
djupet mätes till lägsta punkten av bottengarneringen
resp. tanktaket, men nedersta bredden i beräkningen
tas upp till endast 2/3 av vad den skulle blivit om
bukten i tanktaket icke funnits.
För beräkning av mellandäcksrum ovanför
mätningsdäck och tagna ett och ett mätes invändiga
längden vid rummets halva höjd och delas i samma
Fig. 1. Mätning
av en sektions
höjd- och
breddmått.
antal lika delar, som föreskrives för
beräkningslängden. Bredder tas på sektionernas halva höjd,
varigenom erhålles en medelarea, som multipliceras med
rummets medelhöjd.
På samma sätt förfares med däckshus och andra
påbyggnader, dock skall invändiga längden här
endast delas mitt itu. Är rummet av mera oregelbunden
form, får man på ett förnuftigt sätt ta det i
avdelningar, vilka beräknas var för sig och adderas. Och
i sådana fall, där Simpson’s regels direkta
användning skulle leda till uppenbart felaktiga resultat, må
man också göra uppdelning.
I bruttodräktigheten skall ej inräknas, ej heller
mätas, vissa rum ovan översta däck, som på grund
av sina anordningar icke kunna användas till
inrymmande av annat gods än sådant, som kan föras på
öppet däck, genom att de åt en eller flera sidor äro
öppna till hela sin höjd och ej försedda med
permanenta tillslutningsanordningar, ej heller kappar och
skylights för nergångar eller för luft och ljus till
maskinrum och som äro belägna på öppet däck eller
i uteslutna överbyggnader.
Till denna kategori av rum hör också det numera
så vanligen förekommande mellandäcksrummet under
ett s.k. öppet shelterdäck och förutsatt, att det
uppfyller vissa villkor på öppningar, spygatt och
frånvaron av vad man i laglig mening menar med
skalk-ningsanordningar. Fig. 2 visar ett sådant fall. Den
ursprungliga andemeningen med friheten från intagande
i bruttot är visserligen, att rummet betraktas som
användbart till förande av endast sådant gods, som kan
föras på öppet däck, men genom särskilda åtgärder
kan man i praktiken numera räkna med, att nästan
vilket gods som helst utan risk kan instuvas i rummet.
Fig. 2. Anordning
av tonnagebrunn
och tonnageöppning
vid öppen shelter
däckare.
S 22
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
