Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
de av maskinavdraget, som beräknas enligt den
gamla s.k. Donau-regeln, där maskinavdraget är 1,75
gånger det egentliga maskinrummet, samt av en stor
mängd många gånger svårtolkade särbestämmelser av
strängare karaktär än de vanliga mätningsreglerna.
I den finska mätningsregeln sammanfaller
maskinavdraget i stort sett med engelska regeln. Enligt
finska regeln karakteriseras de allmänna avdragen
av en viss liberalitet, så att t.ex. proviantrum,
reservhytt, timmermansverkstad m.m. ytterligare dras av
i jämförelse med svensk mätning. Bestämmelserna
för uteslutna rum ansluta närmast till svensk
lagstiftning och äro i vissa detaljer t.o.m. något strängare.
Olikheterna hos mätningsreglerna framgå närmare
av tabellen, som dock icke gör anspråk på att vara
ens tillnärmelsevis fullständig, utan är att betrakta
endast som en provkarta på olikheterna.
Mätningsreglernas
inverkan på konstruktionen
Det torde vara uppenbart, att i strävan att
åstadkomma fördelaktiga förhållanden i
tonnagehänseende, i allmänhet innebärande litet netto, man vid
fartygets konstruktion har att ta hänsyn till gällande
mätningsbestämmelser, såväl för anordningen av de
olika fartygsrummen som för konstruktionsdetaljer.
För att vid engelska regeln maskinavdraget skall
få räknas till 32 %, måste den mätta volymen, som
nämnts, eventuellt med tillägg av kappar ovan däck,
uppgå till minst 13,01 %, och detta kan ha sina
svårigheter. Dels gäller nämligen den inskränkningen
härvidlag, att ifrågavarande kapps längd icke får
räknas större än det egentliga maskinrummets längd
och dess bredd ej större än fartygets halva
inom-bordsbredd midskepps, dels går tendensen, särskilt
vid motorfartyg, trots i allmänhet ökad
maskin-effekt, mot relativt kortare maskinrum. Därför måste
man redan från början genom en överslagsberäkning
övertyga sig om, att man icke får bakslag på denna
viktiga punkt.
Vid många fartyg och särskilt i de fall, där ett och
samma rederi har flera fartyg, som drivas med
brännolja, kunna bottentankarna göras extra höga, så att
vi erhålla ökat utrymme för de oljebunkers, som
kunna avstås till andra av linjens fartyg, vilka icke
haft tillfälle bunkra fördelaktigt. Ur
mätningssynpunkt är detta fördelaktigt, då genom denna
utökning av tankvolymen bruttodräktigheten minskas i
motsvarande utsträckning; dock få vi naturligtvis se
till, att den för last tillgängliga volymen icke
beskäres så mycket, att den blir otillräcklig för
styckegods- och andra mer eller mindre skrymmande laster.
Bland avdragen nämndes sådana gångar, som leda
till besättnings- jämte andra avgiftsfria rum. Leder
däremot gången samtidigt till sådant avgiftspliktigt
rum, som icke har annat tillträde än genom denna
gång, så blir denna icke fri helt eller delvis (fig. 4).
Det är därför av vikt att vid en inredningsplan för
sådant utrymme, som innehåller både fria och icke
fria rum, ordna dessa i sådant läge, att största
möjliga gång- och passagearea frigöres. Strävan att få
så mycket fritt rum som möjligt får givetvis icke
otillbörligt inkräkta på de synpunkter, som annan
praktisk lämplighet kan göra gällande. Ur
tonnagesynpunkt bör höjden mellan shelterdäck och däcket
under hållas stor, och det sistnämnda däcket kan
v—e-
Fig. i. Med ytterdörr på "Expeditionens" ytterskott eller
med skott och dörr i gången (streckade linjer) kan denna
göras helt eller delvis fri.
lämpligen dras utan balkbukt och språng. Vi lia
också några svenska linjefartyg, som lasta mellan
6-och 7 000 tdw och som ha engelskt netto på endast
ca 2 000 rt. Men här kan ett exempel anföras, hur
ett annat motstridigt intresse gör sig gällande: för
att utestänga ur storleks- och kubiksynpunkt
olämpligt tonnage ha bomullsavlastarna i USA stipulerat
ett slags straffavgift för fartyg under 2 000 rt netto
enligt engelska regeln.
Som exempel på hur ytterligare andra
bestämmelser kunna bli kombinerade med mätningssynpunkter
kan nämnas, att för tillåtelse att ta in bomullslast i
USA shelterdäcksrummet skall vara uppdelat i ett
antal avdelningar — detta ur brandskyddssynpunkt
— medelst tvärskeppsskott av stål. Portar i dylika
mellanskott måste tillslutas antingen medelst
stålluckor eller plank, som är klätt med asbest och
tunnplåt på båda sidor, vilket är utförbart även ur
synpunkten av att mellandäcket skall vara mätningsfritt.
Överhuvudtaget ger utvecklingen vid
konstruktionen av shelterdäcket med vad därtill hör goda och
intressanta exempel på det ömsesidiga inflytandet
av mätningsbestämmelserna och konstruktionens
fortlöpande utveckling. De första trevande försöken med
shelterdäck i senare delen av 1800-talet började med
en helt öppen brunn akterut och en lång
överbyggnad för därom av lätt konstruktion. Så blev det lösa
plankor över brunnen med allehanda patenter för att
skydda mot vattens inträngande, utan att därför
brunnen skulle anses "sluten". Så småningom vågade man
sig på att lägga fast däck över brunnen samt förse
den med icke skalkningsbar tonnageöppning. Den
numera använda och ur mätningssynpunkt tillåtna
metoden att medelst åtdragen vajer eller medelst
plattjärn kring den något rundade karmen tillsluta
ton-nageluckan är fullt tillfredsställande.
I början av utvecklingen kan man alltså verkligen
tala om ett sjövärdighetsmoment kontra
mätnings-friheten. Parallellt med den nu skisserade löpte
emellertid en annan tendens, i det att man gjorde
shelterdäcket av alltmera stabil konstruktion för att
slutligen nå fram till att shelterdäcket utföres som ett
genomlöpande däck av full styrka. Lägges härtill den
förut beskrivna stängningsbara skruvventilen, så ha
vi i problemställningen "fribord kontra
mätningsfrihet" kommit fram till en fartygstyp, där det
mät-ningsfria mellandäcket är lika väl ägnat att föra för
S 24
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
