Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vatten ömtåligt gods som vilket annat fartygsrum
som helst. Shelterdäckaren ger med nu accepterade
mätningsbestämmelser en möjlighet att vinna ett för
styckegodslaster lämpligt stort kubikinnehåll,
samtidigt med att man får liten avgiftspliktig
dräktighet. Visserligen får man till en del offra lastförmågan
i dödvikt, men i förekommande fall kan man lätt
återvinna denna genom att förvandla det öppna
shel-terdäcket till ett slutet sådant medelst igensättande
av tonnageöppningen samt vidta vissa mindre
förstärkningsarbeten vid lastluckorna.
Låt vara att man under vissa utvecklingsperioder
möjligen haft visst fog för talet om "tonnage
cheating’’, och vissa föreskrivna åtgärder ha
karaktären av ren formalitet, som utgör en kvarleva av
bestämmelserna i deras ursprungliga avsikt och
mening, så har dock utvecklingen vid shelterdäckare
lett fram till en för större styckegodslaster särskilt
väl lämpad fartygstyp, vars fördelar med fullt
berättigande motsvara den utbredning, som den fått.
Mätningsreglerna
böra förenklas och göras internationella
Jag hoppas med det föregående ha kunnat påvisa,
dels att skeppsmätning enligt gällande regler är
ganska komplicerad, dels att mätningsreglerna i olika
länder förete både många och väsentliga skiljaktigheter.
Försök i riktningen både att förenkla reglerna och
att göra dem internationellt gällande ha visserligen
gjorts, men hittills utan definitivt resultat.
I ett föredrag år 1933 inför Society of Naval
Archi-tects, benämnt "Tonnage measurement", framlade vår
dåvarande överkontrollör, Nils Gustaf Nilsson,
ett förslag till förenklad skeppsmätning. Jag har
visserligen inte varit i tillfälle att fullt sätta mig in i
detta, men då jag fått intrycket, att det vid
framläggandet möttes av en viss reserverad kyla, så drar
jag därav den slutsatsen, att det antagligen ligger
en hel del gott i förslaget.
I slutet på 1920-talet tillsattes inom Nationernas
Förbund en expertkommitté, som hade till uppgift
att utarbeta förslag till internationellt lika
behandling av skeppsmätningen och möjligen
underförstått att förenkla denna. Med den sistnämnda
uppgiften gick det skäligen dåligt, ty sedan kommittén
år 1928 släppt ut en rapport om skillnaden mellan
olika länders regler, utkom 1931 dess förslag till
internationell konvention, följd 1939 av en något
modifierad utformning. I Sverige behandlades den bl. a. i
remisser till olika intressenter. Sålunda granskades
den av överingenjör Seldén och mig, på uppdrag
av Sveriges Redareförening. Inte var det någon
förenkling, snarare tvärtom.
Frågan har nu några år fått vila, men det är på
tiden att den tas upp igen. Förenkling av reglerna
är minst sagt önskvärd, men ännu viktigare, för att
icke säga nödvändigt, är att reglerna göras
internationellt gällande.
Nog skulle det väl kunna tänkas att vår lilla men
väl sjöfarande nation satte sig i spetsen för en dylik
aktion, till fromma för all världens sjöfart. Jag anser
det vore en tacknämlig uppgift för denna vår
skepps-bvggnadsavdelning att få ihop några kunniga män.
3—4 stycken och representande skeppsmätningen,
rederierna och varvsindustrien, som kunde tänka ut
vad som möjligen kan göras.
Varv och verkstäder
dk 629.128
Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Göteborg, sjösatte den
8 februari för Ångfartygsaktiebolaget Ferm, Kristinehamn,
malmtankfartyget "Ferroland" om 12 600 tdw,
systerskepp till M/S "Malmland". Det är av en ny typ
lastmotorfartyg, speciellt avsett för malmtransporter, som efter
smärre förändringar och därefter företagen ommätning
även kan användas till att föra returlaster av oljor, därest
frakt- och omkostnadssituationen, och då särskilt
tonnage-och hamnavgiftsförhållandena, skulle visa att detta lönar
sig bättre. "Ferroland"s huvuddimensioner äro:
längd mellan perp................ 465’—0"
mallad bredd .................... 60’—9"
mallat djup ...................... 34’—0"
djupgående ...................... 26’—9"
Propellermaskinen kommer att bestå av en
dubbelverkande tvåtakt dieselmotor, som bygges av Eriksberg under
licens från B. & W. Farten på full last blir ca 13 knop.
AB Grötaverken, Göteborg, levererade i februari M/S
"Saggat’’ till Trafik AB Grängesberg—Oxelösund. Skeppet
är avsett för malmtransport och av samma typ som "Akka"
och "Sarek", vilka varvet i fjol levererade till samma
rederi. "Saggat" har följande huvuddata:
längd överallt ................ 442’—9"
mallad bredd ................. 56’—6"
mallat djup .................. 38’—0"
lastförmåga ................... 8 980 tdw
motsvarande djupgående ....... 27’—107/s"
Propellermaskinen utgöres av en enkelverkande tvåtakt
sexcylindrig 5 200 ihk dieselmotor. Farten blir 133/« knop
på full last.
MS "Ferroland" (12 600 tdw) efter sjösättningen vid
Eriksbergs Mek, Verkstad.
M S "Kajtum" (6 000 tdw) sjösättes vid Götaverken.
S 26
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
