Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skinligt papper, arbetsdiagrammet, fig. 7, som först
förses med ett axelkors (op. 1), som vid markhöj d
skall motsvara Cs- och rø-axlarna i effektdiagrammet
med origo i n=1000 och Cs = 0,l5. Cs-axeln bör
icke graderas men w-axeln må graderas, om man så
önskar.
Därest Csrf,e -linjen inritats (op. 2) för annan höjd
än markhöjd, skall den, för att representera riktiga
C5-värden, förflyttas nedåt det stycke, som på
logaritmiskt papper motsvarar tf1/5 (obs. o < 1!) för den
ifrågavarande höjden. Samma resultat uppnås
enklare, om man i stället flyttar upp origo för
arbetsdiagrammets axelkors samma stycke. För detta
ändamål begagnas höjdskalan, H, svarande mot tf1/5.
Abskissan drages sålunda helt enkelt genom det aktuella
//-värdet i höjdskalan samt betecknas med detta
H-värde.
Överförandet av den för 200 km/h gällande C snie
-linjen till en kurvskara gällande alla
ifrågakommande hastigheter sker enligt ekv. (13) genom att draga
med Csmr kurvan parallella kurvor på det
logarit-miska avståndet V/V e från Csm -linjen. Detta sker
lättast genom att begagna den i hjälpdiagrammet
inlagda F-skalan på följande sätt: Arbetsdiagrammet
parallellförflyttas, så att Csn,e-linjen i en godtycklig
punkt skär F-skalan i dess punkt för V = 200 km/h.
Därpå drages (med hjälp av parallellföringslinjal eller
två vinkelhakar) ett antal med Csm-linjen parallella
linjer genom F-skalans olika F-värden (op. 3). Hur
tätt linjerna böra dragas är en smakfråga. Som regel
är det tillräckligt med var 10:e eller 20:e km/h.
Linjer för jämna hastighetsvärden, såsom 150, 200, 250
och 300 km/h osv. markeras genom att betecknas
med dessa värden.
Vi ha sålunda beskrivit konstruktionen på
arbetsdiagrammet av den för ifrågavarande motor och
flyghöjd gällande C<m-kurvskaran med hastigheten «om
parameter, motsvarande ekv.-systemet (5).
Tillämpningen på det logaritmiska propellerdiagrammet,
fig. 5, sker på följande sätt. Arbetsdiagrammet
lägges över propellerdiagrammet för den valda
propellertypen, så att arbetsdiagrammets axelkors, med
för flyghöjden uppflyttad abskissa, täcker
propeller-diagrammets axelkors med origo vid n =l 000
r/m. Propellerdiagrammet gäller emellertid i första
hand endast vid enhetsvärdena, diameter 3 m
och flyghastighet 200 km/h. För en större diameter
skall propellerdiagrammets kurvskara enligt ekv. (9)
uppenbarligen förflyttas åt vänster (lägre rc-värden)
och för större hastigheter åt höger samt tvärtom för
mindre diameter och hastighet, Samma resultat
uppnås väsentligt enklare genom att flytta
arbetsdiagrammet åt motsatt håll.
Diameterkorrektionen sker i enlighet härmed
genom att i fig. 7 draga en vertikal linje, styrlinjen,
genom det aktuella diametervärdet i diameterskalan
(op. 4). Därpå förflyttas det genomskinliga
papperet horisontellt, så att denna linje kommer mitt över
propellerdiagrammets hjälpaxel, som inritats genom
förskjutningsskalornas enhetsvärden, 200 km/h resp.
3 m diameter.
I detta läge gäller propellerdiagrammet för den
aktuella propellerdiametern samt för hastigheten 200
km/h. De punkter, där det genomskinliga
diagrammets Csm -linje (för 200 km/h) skär propellerdia-
i.ODO
1500
ii fary /min
Fig. 7. Arbetsdiagram (exempel).
grammets kurvor för olika bladvinklar, representera
effekt- och varvtalsjämvikt vid denna hastighet.
Dessa punkter markeras i fig. 7 (op. 5). Motsvarande
värden på propellerverkningsgraden, rj, kunna erhållas
genom interpolation i propellerdiagrammets
kurvskara för rj. Dessa ^-värden skrivas in intill
jämviktspunkterna eller noteras i en tabell.
För att bestämma jämviktsvarvtalen vid andra
hastigheter parallellförskjutes det genomskinliga
diagrammet, så att dess styrlinje skär
propellerdiagrammets F-skala i tur och ordning i de F-värden,
som man önskar undersöka. För att underlätta
parallellförflyttningen ha propellerdiagrammen
försetts ’med två F-skalor, en upptill och en nedtill.
För varje hastighet inprickas skärningspunkterna
mellan resp. hastighetslinje i det genomskinliga
diagrammet och kurvorna i propellerdiagrammet för de
bladvinklar, som äro av intresse. Sedan
skärningspunkterna markerats för det önskade antalet
hastigheter och bladvinklar och motsvarande värden på
verkningsgraden noterats, bör man i det
genomskinliga diagrammet sammanbinda skärningspunkter för
samma bladvinklar (op. 6). Först härefter bör man
avläsa jämviktsvarvtalen (op. 7), vilket kan ske
20 nov. 1943
S 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
